I den figuren har du problemet med dubbla ångspärrar.  
Vad händer med den fukt som ev kan ta sig in mellan Alumiten och tätskiktet bakom kaklet?  
Dessutom finns där täreglar och gipsskivor mao risk för svartmögel. Det måste alltid finnas möjlighet för en konstruktion att torka åt något håll annars är risken stor för problem.
Det går inte att garantera att en ångspärr är 100% tät är det dessutom en dusch som är motstående vägg så finns det två håll med risk för läckage eller diffusion.
Det stämmer, det framgår inte av bilden hur luftspalten ventileras, vilket är en förutsättning. Som jag själv kommenterade tidigare så bör man byta ut gipset till cementbaserad skiva. Någon träregel hittar jag faktiskt inte i den konstruktionen, det nämns stålregel.

Min åsikt är att i Bastukonstruktion så gäller det samma undvik dubbla ångspärrar använd minerit i vägg mot intilliggande rum om de har tätskikt.
Och träreglar får respass till förmån för ståldito.

Vore det ett problem med fukskador i Svenska basturum så hade statistiken funnits och sannolikt någon form av regelverk.
Du har säkert rätt, men sedan är frågan hur lång tid tar det innan ett förändrat beteende påverkar statistiken? Jag tänker på en en ändrad användning av aggregattyper i bastu, jag tänker på en sannolikt kraftigt ökad användning av bubbelbad i våtrum (iofs OT, men ändå).

När det gäller bastukonstruktion och byggråd så är det säkert ngn som har läst boken
"Bastuidéer och inspiration" av Andersson, Ingald , Arvidson, Bertil
Inbunden. Ica Bokförlag, Sverige, 2003 (ISBN 9153423690).


I den boken rekommenderar de att man vid bastubygge i en källare ska använda en tryckimpregnerad syll (inomhus alltså!) och dessutom plattsätta direkt mot den träsyllen. Inget gips/ingen minerit. Applicering av primer/tätskikt nämns inte. Jag tycker att det är beklagligt att den typen av "proffstips" på fullt allvar lämnas ut till oss självbyggare.

Fanns det ngn typ av kalla det "branschregler" eller "rekommenderade bastukonstruktioner" så skulle saken vara enklare för en självbyggare. OK, nu finns det Tylö-, Svenskt Trä- och "finska", Harvia-modellen. Så det är väl bara att välja en av dom då och istället fundera över vilken platt-tv som är bäst...

Hur går det ditt eget bastubygge förresten? Vad har du valt för konstruktionslösning? Bygger du själv eller blir det bortlejt?

Off Topic:
Man hade även en diskussion om problem med dubbla ångspärrar i våtrum, problem med svartmögel på gips bakom fuktspärren i badrum där man har plastfolie i ytterväggen. SP har testat svartmögeltilvext på olika gipsskivor i laboratoriemiljö ironiskt nog så var gyprocs impregnerade våtrumsgips sämst. Rekommendationen var att inte bygga med dubbla fuktspärrande material. I fallet med kaklade våtrum så skall väggens ångspärr utelämnas och helst kall minerit användas i stället för gips.
När jag byggde -99/-00 så övervägde jag noga att använda Minerit VT. Tyvärr fanns det då ingen golvskiva och därmed inget godkänt våtrumssystem för golvbjälklag. Så det blev inget. Tiden lär ju utvisa om jag fattade ett felaktigt beslut. Isf lär jag inte vara ensam i Sverige... :-/
Vad händer, kommer BKRs mfl regler att stramas upp i närtid?
 
I den figuren har du problemet med dubbla ångspärrar.
Vad händer med den fukt som ev kan ta sig in mellan Alumiten och tätskiktet bakom kaklet?
Dessutom finns där täreglar och gipsskivor mao risk för svartmögel. Det måste alltid finnas möjlighet för en konstruktion att torka åt något håll annars är risken stor för problem.
Problemet är att detta är ett utdrag ur ett RT-kort. Om man läser hela det kortet så framgår det av text och figurer att utrymmet mellan skall ventileras.

Om man publicerar en rapport med syfte att påvisa ett problem så måste tester och försök efterlikna verkligheten så att alla betydande förutsättningar för att få svar i frågeställningen.
OK. Om jag får tid och bygger en testrigg, ett slutet rum där en vägg är ett bastuväggelement och där innetemperaturen kan hållas konstant på säg 70C och med en RH på 40. Baksidan på väggen hålls vid rumstemperatur. Där mäts även RH och temp. Om då kondens kan påvisas där, kan vi då säga att det finns en risk i den konstruktionen? Testtiden skall då motsvara tid för ett normalt bastubad.

Vad du än säger så påvisar testerna dock något: Nämligen att många av de antaganden som gjorts av tex Tylö och i den värdelösa ICA-boken är felaktiga.

 
Problemet är att detta är ett utdrag ur ett RT-kort. Om man läser hela det kortet så framgår det av text och figurer att utrymmet mellan skall ventileras.
Problemet är att utrymmet är isolerat med mineralull vilket ger stillastående luft och effekten av en ev luftning fid tak är tveksam.

OK. Om jag får tid och bygger en testrigg, ett slutet rum där en vägg är ett bastuväggelement och där innetemperaturen kan hållas konstant på säg 70C och med en RH på 40. Baksidan på väggen hålls vid rumstemperatur. Där mäts även RH och temp. Om då kondens kan påvisas där, kan vi då säga att det finns en risk i den konstruktionen? Testtiden skall då motsvara tid för ett normalt bastubad.
En sådan testrigg skulle vara mer intressant att göra mätningar på.
Förutom temp och RH bör även mätningar av fuktkvot i väggens material göras. För även om daggpunkten under korta stunder uppnås så är det inte säkert att det medför långsiktiga problem. Material har som sagt egenskapen att uppta och avge fukt även om det tar olika lång tid.
Du har med dina tester visat att bastun är ett torrt rum med en medelfuktighet runt 30% RH vilket väl måste ses som torrt inomhus för Maj månad.


AndersG skrev:
Vad du än säger så påvisar testerna dock något: Nämligen att många av de antaganden som gjorts av tex Tylö och i den värdelösa ICA-boken är felaktiga.
Ja det är ju tydligt att vad andra tycker och säger spelar ingen roll.
Du har din egen uppfattning om vad testerna bevisar och inte, vilket är bra dig men för den skull behöver dina antaganden i den här frågan inte vara korrekta.

/Patrik
 
En sådan testrigg skulle vara mer intressant att göra mätningar på.
Förutom temp och RH bör även mätningar av fuktkvot i väggens material göras.
Vilket jag tänkte göra. Tex byta bakväggen mot en gipsskiva och kolla fukten. Jag har numera tillgång till en Tramex fuktmätare. Det blr dock senare i vinter om jag får tid då.

"Du har med dina tester visat att bastun är ett torrt rum med en medelfuktighet runt 30% RH vilket väl måste ses som torrt inomhus för Maj månad. "

Medelfuktighet under vilken tidsperiod? 30% RH vid exvis 70 grader är någonting helt annat än 30% vid 20 grader.

Ja det är ju tydligt att vad andra tycker och säger spelar ingen roll.
Som du då? ;) Jag har visst tagit intryck av vad andra säger och beaktat detta i rapporten. Jag förstår bara inte varför jag skulle lita mera på dig än på någon som forskar i byggnadsfysik eller energiteknik?

Du har din egen uppfattning om vad testerna bevisar och inte, vilket är bra dig men för den skull behöver dina antaganden i den här frågan inte vara korrekta.
Nej, men tills någon kommer med något annat än argumentation så anser jag att mina mätningar väger tyngre, trots sin ofullständighet.

Om jag framställer följande postulat:

"I avsaknad av fuktspärr kommer fukt att vandra från bastun in i väggen tills balans mellan ångtrycken uppstår. Då bastun avkyls kommer fukten att avges ur väggen. Denna process är inte symmetrisk, utan fukten avges långsammare än den upptas. Om den fuktiga luften i väggen möter en kallare yta så kan den kondenseras. Detta kan leda till fuktproblem"

Anser du att det finns något grundläggande fel i detta?
 
Medelfuktighet under vilken tidsperiod?
Jag gjorde en uppskattning av medel %RH under hela din mätperiod även om tids axeln inte är fullständig.
Absoluta fuktigheten är högre i för sammanhanget korta tidsintervall.

Om jag framställer följande postulat:

"I avsaknad av fuktspärr kommer fukt att vandra från bastun in i väggen tills balans mellan ångtrycken uppstår. Då bastun avkyls kommer fukten att avges ur väggen. Denna process är inte symmetrisk, utan fukten avges långsammare än den upptas. Om den fuktiga luften i väggen möter en kallare yta så kan den kondenseras. Detta kan leda till fuktproblem"

Anser du att det finns något grundläggande fel i detta?
Det är en korrekt beskrivning av fuktvandring och kondensation oavsett om det gäller en bastu eller annan väggkonstruktion.

Men i normalvillan används inte bastun konstant och svängningar i luftfuktigheten behöver inte vara ett problem viss kortvarig kondens behöver heller inte vara ett problem.

Det som är intressant är vilka relativa luftfuktigheter och temperaturer som finns i väggen under betydande tid, samt vilka fuktkvoter som uppstår i väggens material.
Först med dessa data kan man avgöra om risk för biologisk tillväxt finns.

/Patrik
 
Men i normalvillan används inte bastun konstant och svängningar i luftfuktigheten behöver inte vara ett problem viss kortvarig kondens behöver heller inte vara ett problem.
Då är vi överens. Jag säger ingenstans att det måste bli problem, jag säger att det kan bli problem. Det finns en massa bastun som står fulla med flyttkartonger. Ännu lika många som används bara ett par gånger per år. Sedan finns det sådana som används flera gånger i veckan, eller kanske tom varje dag. Då kan det bli problem.
 
hej anders g råkade komma in på forumet och se att du har gjort en undersökning med(har inte riktigt gått igenom den än) med väggbitar,kastruller och glas skålar.. roligt.

undrade lite över en sak"Min förhoppning är att denna rapport skall komma till nytta och förhindra att man gör dyra misstag av den typ vi sett på byggahusforumet."

kan du inte länka lite till ovan nämnda misstag har inte läst alla trådar och är lite intresserad .
sedan hade du lite problem att få svar ifrån tylö.
jag har själv mejlat till utvecklingen om saker jag ifrågasatt(intern mejl) utan att få svar.
den enda som lyckats få svar är en som "råkade" skicka fel han fick svar inom 10 min.

En förklaring, dålig men ändå är att tylös största problem dom senaste 5 åren är att vi
(på golvet) inte hinner att tillverka allt tylö säljer.

kommer nog att ha en del frågor till efter jag läst din rapport.
må gott och basta på.



 
OK. Om jag bara får tid över i vinter så skall jag bygga en mycket bättre testrigg och göra kompletterande mätningar.
 
Hej!

Om man nu har bestämt sig för den finska varianten, var kan man då köpa bastu-aluminiumfolien (i Stockholmstrakten)?

/pinebar

 
pinebar skrev:
Hej!

Om man nu har bestämt sig för den finska varianten, var kan man då köpa bastu-aluminiumfolien (i Stockholmstrakten)?

/pinebar
Jag fick köpa genom en polare men jag vet inte vart han köpte det. Han är Ålänning så det kan vara köpt där.
Men jag inbillar mig ha sett det hos K-rauta.
Kan ju kolla var han köpte det annars.
 
Hej igen, skönt att det går att loga in på forumet igen.
Kul Anders att du har gjort en forskningsrapport kring problemet, det visar intresset att lösa problem som uppstår är stark hos dig vilket jag tycker är mycket mer positiv än att ha rätt. Tyvärr så håller jag med pasta i hans påpekande av dina tester men om du fortsätter att klura ut nya tester och vi är dina opponenter så kanske sanningen kommer fram så småningom.
/busnut
 
Börjar närma mig bastubygget här hemma... Har inte alls valt sida på nåt sätt, men en punkt som får mig att ifrågasätta hela din rapport AndersG... Du avfärdar den myten genom att tapetsera din bastu med alminiumfolie då eller?

Nu låter jag som jag är helt anti, men ska jag ta en "rapport" på allvar så kan den inte innehålla en sån total miss...

Eller hade du satt upp alumit bakom träpanel vid testet?

"4.5 Femte myten: Aluminiumpapper (Alumit) är slöseri eftersom det ändå inte reflekterar värme

Mätningarna visar helt klart att aluminiumpapper reflekterar strålningsvärme. Således hjälper aluminiumpapperet oss att bygga en bastu med bättre värmeekonomi. Att använda aluminiumbelagt papper som strålningsbarriär (Radiant barrier) är inte helt obekant inom byggbranschen på den amerikanska marknaden.[27]"
 
"Börjar närma mig bastubygget här hemma... Har inte alls valt sida på nåt sätt, men en punkt som får mig att ifrågasätta hela din rapport AndersG... Du avfärdar den myten genom att tapetsera din bastu med alminiumfolie då eller?"

Jag förstår inte riktigt din fråga? Nej, jag hade inte alumit bakom. Det tänker jag däremot göra om jag får tid att bygga en större modell. Som det är nu nöjer jag mig att visa att aluminiumskiktet reflekterar värme.

I den riktiga bastun har jag alumit. Se även:
http://www.k-rauta.com/modules/page...794B70A43E016EA27BA5CF&layout=krauta2006_sisa
 
AndersG skrev:
Som det är nu nöjer jag mig att visa att aluminiumskiktet reflekterar värme.
är just det jag menar, aluminium reflekterar värme... men reflekterar det värme även bakom en träpanel?

därav min kommentar om att tapetsera en bastu i folie så får du bra värmereflektion... men bakom träpanel? funkar det då...?

om du då nöjt dig med att tapetsera din "test bastu" så kan du knappast avfärda en myt...

och är du oseriös på en punkt så faller allt :(
(är inte elakt menat, bara så det fungerar)
 
Jo, det kommer att reflektera även bakom en träpanel. Om du läser rapporten litet noggrannare så finner du att luftspalten har stor betydelse här. Utan spalt mellan panel och folie kommer värme att fortplantas genom ledning. Spalten gör att värmen i stället transporteras genom strålning. Då jag skrev rapporten hade jag en lång diskussion med en fysiker om detaljerna.

Detta är dock en bisak (vilket även bör framgå av texten). Jag har svårt att säga om denna reflektion har någon större betydelse för värmeekonomin. Det viktiga är att du har en fungerande fuktspärr. Kolla gärna videorna som jag postade i länken ovan.

Orsaken att jag överhuvudtaget tog med detta var att det hävdades att aluminiumfolien överhuvudtaget inte gjorde någon nytta, vilket således inte stämmer. Att fastställa exakt hur stor nytta kräver mycket omfattande mätningar, något jag inte har tid med just nu.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.