findus42 findus42 skrev:
För övrigt är 75% av arbetstiden faktureringsbar en usel effektivitet.
Nja, jag satte mig faktiskt ner med ett excel-ark för några år sen och började räkna. Visst, om man har exakt noll kompetensutveckling, noll möten etc så kanske man kan komma upp i 80-85% (om man debiterar den tid man faktiskt lägger ner). Det är klart att om man avrundar generöst uppåt så kan man uppnå 100% utan problem.

Men räkna på hur t.ex. 10 minuters planering av arbete per dag blir på ett kvartal, hur mycket en timmes möte i månaden blir, hur mycket 2 dagars kompetensutveckling om året blir osv. Det sticker iväg ganska fort.
 
  • Gilla
connywesth
  • Laddar…
Fast vilket schyst företag ligger på en vinstmarginal på 23% inom byggsektorn?
Generellt sett är du 10-15% fel på det enligt min erfarenhet.
10-15% på material och lön. Dvs ca 500-600 ex moms ut till kund.
Min erfarenhet är från Skåne, utanför storstad.
 
  • Gilla
Mikael_L
  • Laddar…
Mikael_L
findus42 findus42 skrev:
Haha... Jag gör fel rätt ofta men anser ändå att jag är värd mer än 25kkr. Det har att göra med karaktären på uppgifterna jag får.
Jobben som inget sett eller förstår hur de skall göras.
Visst skrev jag som jag gjorde för att provocera, men dock med ett allvar i botten.

Och skulle jag orda om alla aspekter så blev inlägget långt och tråkigt. :)

Det finns gott om hantverkare som är kunniga, bra, snabba, noggranna osv, bra kundbemötande, tar ansvar och ser lite bortom sin egen uppgift osv. De är naturligtvis värda en bra lön, lika bra lön som alla andra människor som utför sina arbetsuppgifter lika bra.

Men sen har vi alla de andra, en del som jag inte ens vill se på samma byggen som mig.
De med telefonen i handen oftare än sina verktyg.
De som uttalat skiter i de olika regler som de har att hålla sig till, skruvar klämringar med skruvdragare, struntar i att kolla fall, drar FK synligt, skruvar gips med spånskiveskruv osv osv.
De som inte verkar ha någon som helst känsla för utseende, att saker sitter rakt, att det blir smakfullt.
De med superkassa attityder, både mot kunder och de andra yrkesgrupperna på byggen.
Finns kanske ingen som har full pott med alla bristerna, men en del prickar tyvärr av lite väl många.
De är inte ens värda 25' i månaden.


Själv tycker jag det är synd, var är alla bra människor, varför är det så svårt att locka de bra ungdomarna till hantverk. Det är trots allt inget dumt yrkesval, numera bra betalt, och det går att hitta allt från väldigt variation till att tryggt få göra det man mest vill inom ett smalt område - det finns allt, man kan söka sig dit man vill - som man vill ha det.
De stora byggbolagen har åtminstone vaknat, de bekämpar sexism och rasism, de inser att de inte har råd att endast kunna rekrytera från mindre än halva befolkningen.
 
  • Gilla
BiFuel och 2 till
  • Laddar…
connywesth connywesth skrev:
Jag vet ett antal byggare som behövt gå i pension i förtid, då de är utslitna, p.g.a. ryggbesvär, knän, nacke, eller axlar, som pajar p.g.a. förslitningsskador och rena olyckor. Men du vet inte om eller när det händer, så byggare borde verkligen inte försumma maximal avsättning till tjänstepension.
Det är ju ett utmärkt skäl till att inte jobba halva dagarna och sedan sitta med administration och redovisning, till skatteverket och andra, resten av dygnet.

Utan anlita gamlingar, som slitit ut sig i hantverket, för att sköta administration medan man som ung och stark ger järnet i yrket man har utbildat och lärt upp sig för.

Och sedan, när man själv börjar tappa orken, går man över till att sköta skrivbordsjobbet för nästa generation hantverkare.
 
  • Gilla
kanonkula
  • Laddar…
Det där faller ju lite på det som tagits upp tidigare i tråden. Vissa är bra på ett hantverk, andra är bra på att driva företag. Det är sällan en och samma person är båda sakerna. Så att anlita gamla utslitna hantverkare för administration funkar antagligen dåligt.

Istället ska arbetsgivaren se till att de anställda inte får förslitningsskador eller råkar ut för olyckor. Det kan vara en intressant övning att jämföra arbetsskyddsföreskrifterna hos NCC med dem hos Pelles Bygg HB. Jag undrar om Pelles Bygg ens har några sådana.
 
  • Gilla
connywesth och 1 till
  • Laddar…
connywesth connywesth skrev:
Du har nog inte riktigt förstått hur det hela fungerar.
Det är inte svårt att förstå.
Rörelseresultatet efter lönebikostnader och avtalsenliga pensionsavsättningar är vinst (drar medvetet inte upp övriga kostnader och annat som inte behövs för resonemanget). Det är förstås akademiskt för en enskild firma då allt överskott i en sådan är lön.
Pensionsavsättningar är ett sätt att placera vinst som ger en skattefördel för stunden (skatt tas ut när pengarna används istället vilket i sig är en spekulation i att skatten skall vara mer fördelaktig då än nu). Att konsulter försöker inbilla sig att vinstplaceringen har blivit en kostnad är bara en lek med ord som möjligen kan lura folk som inte levt ett helt liv med företagande och bokföring.
Nyspråk som är till för göra vissa mer jämlika än andra är en del av problemen vi har i samhället.

Att vara effektiv i uppdragsverksamhet är enkelt. Tillfällen utan uppdrag är fritid som kan användas till hobby. Administrationen för en enmansföretagare är fakturering och bokföring. Att jobba när man jobbar och vara ledig när man inte gör det och inte hetsa upp sig vid svängningar ger ett enkelt liv. En skillnad är förstås att jag är ovanligt noggrann med att debitera effektiv tid. All min tid är noterad minut för minut. Kunder behöver inte betala mig för att hänga omkring. En anställd är aldrig lika produktiv.

Finns inte fixeringen att lägga ut exakt 2400 minuter verksamhet varje vecka så tappar arbetstid sin mytologiska status.

Projektering (dvs måttning, upprättning av arbetsritningar och annat arbetsunderlag och lösning av de problem som uppdragen för med sig) är en del av den produktiva tiden. Mina kunder vet det. Det är för att de själva inte behöver göra allt det där som det är effektivare att ta in mig. Fire and forget när det gäller komplicerad enstyckstillverkning är så att säga affärsidén.

Fortbildning inom min verksamhet finns inte. Det går inte att utbilda sig till en seriös personlighet. Men i den mån jag läser en bok eller lär mig att svetsa eller annat som roar mig så låtsas jag inte att det är kostnader som mina kunder skall betala genom högre timpenning (om det inte sker på initiativ från kund. Har bjudits på ”heta arbeten” och ”truckkort” . Efterssom jag är den jag är och har en strikt kod så debiterade jag inte tiden för dessa två utbildningar). På sätt och vis så betalar förstås närigsverksamheten för allt jag gör. Vad är lön annat en pengar att använda till allt. Men att höja sin timpenning för att ens privata kostnader tas in i företaget betraktar jag som stöld från kund.

Det har tagit sin tid. Men i dag är det ingen av mina kunder som ens fundera på om jag ljuger eller försöker göra smarta affärer. Mitt ord och mitt förtroende är min största tillgång.

Hälsar Findus
 
  • Gilla
kanonkula och 3 till
  • Laddar…
findus42 findus42 skrev:
Fortbildning inom min verksamhet finns inte.
Varför babblar du om din verksamhet?

Tråden handlar väl om hantverkare generellt? Och jag skulle då inte vilja anlita en elektriker som inte lärt sig nåt nytt de senaste 20 åren, skulle inte vilja lämna in bilen på en verkstad där de inte lärt sig nåt nytt sen 70-talet.

När det t.ex. gäller arbetsmiljöfrågor så finns det väl i många fall t.o.m. lagkrav på att personalen ska få viss utbildning.

Det är klart att det alltid går att hitta undantag (som din verksamhet verkar vara), men det är rätt meningslöst att föra en diskussion utifrån undantagen.
 
  • Gilla
connywesth
  • Laddar…
Nerre frågar ”Varför babblar du om din verksamhet?”

Jag svarar på en direkt fråga.

”Om du debiterar 1584 timmar utan att jobba en enda övertidstimme och klarar din administration, försäljning, marknadsföring, kompetensutveckling och kan ta ut 25 dagar betald semester så är väl det en ganska bra prestation. Men den genomsnittliga arbetatagaren eller entreprenören klarar inte det. Du menar på allvar alltså att du klarar allt detta ej debiterade arbete på 216 timmar per år? Utan att jobba en enda övertidstimme....”

Findus
 
K kanonkula skrev:
Fast vilket schyst företag ligger på en vinstmarginal på 23% inom byggsektorn?
Generellt sett är du 10-15% fel på det enligt min erfarenhet.
10-15% på material och lön. Dvs ca 500-600 ex moms ut till kund.
Min erfarenhet är från Skåne, utanför storstad.
23% påslag är väldigt lite, ska man tjäna pengar som företagare behöver man lägga på 50% eller mer. Många småartiklar har byggföretagare ca 40% marginal på, och de är inte mindre seriösa för det. Snarare tvärtom. Det är inte marginalen som avgör om det är ett seriöst företag eller inte, marginalen har inget med saken att göra. Kunden kan ju alltid välja en annan leverantör. Väljer kunden en viss leverantör så är det för att att kunden tycker det är bästa alternativet.
 
findus42 findus42 skrev:
Det är inte svårt att förstå.
Rörelseresultatet efter lönebikostnader och avtalsenliga pensionsavsättningar är vinst (drar medvetet inte upp övriga kostnader och annat som inte behövs för resonemanget). Det är förstås akademiskt för en enskild firma då allt överskott i en sådan är lön.
Pensionsavsättningar är ett sätt att placera vinst som ger en skattefördel för stunden (skatt tas ut när pengarna används istället vilket i sig är en spekulation i att skatten skall vara mer fördelaktig då än nu). Att konsulter försöker inbilla sig att vinstplaceringen har blivit en kostnad är bara en lek med ord som möjligen kan lura folk som inte levt ett helt liv med företagande och bokföring.
Nyspråk som är till för göra vissa mer jämlika än andra är en del av problemen vi har i samhället.
Lön och pension är INTE vinst för företaget, det är kostnader! Har du inte förstått det så är du riktigt illa ute.

pensionen är absolut ingen vinst, det är för att sprida ut inkomsten över livet så man som privatperson kan få en drägligt liv som pensionär.

Personalen i hantverksföretag behöver kompetensutveckling precis som i andra branscher. Det är en kostnad för företaget, inte privatpersonen. Kunderna kan inte debiteras direkt för kompetensutveckling, hantverksföretaget måste fördela kostnaden för kompetensutveckling, lön, och pension på de debiterbara timmarna. Att debitera kunden specifikt för kompetensutveckling av hantverksföretagets personal är väl i högsta grad oetiskt i bästa fall. Det är såna kostnader man får lägga in i arvodet. för de debiterbara timmarna.
 
Märkligt resonemang om pålägg på inköpspriser, som hantverkarna levererar!
När vi byggde hus år 2010 ingick i avtalet med byggfirman att de la på 7% på inköpspriset när de fakturerade oss.
Och jag tror inte att de skojade.
Mycket inköp var genom vanliga kanaler, som även vi "amatörer" använder, och kan kontrollera priserna hos.
 
  • Gilla
sunqan
  • Laddar…
KnockOnWood KnockOnWood skrev:
Märkligt resonemang om pålägg på inköpspriser, som hantverkarna levererar!
När vi byggde hus år 2010 ingick i avtalet med byggfirman att de la på 7% på inköpspriset när de fakturerade oss.
Och jag tror inte att de skojade.
Mycket inköp var genom vanliga kanaler, som även vi "amatörer" använder, och kan kontrollera priserna hos.
De som gjorde badrum 1 åt oss är ett företag vi anlitat flera ggr innan, de ger oss kopior på ALLA kvitton :oops: från varje företag de handlat grejer av (dvs med all info, butik..priser.. utlämnat av..hämtat av..datum bla bla).

Ibland när vi behövt ”lite färg”.. så var det ju onödigt att köpa en hink färg till oss och en annan behövde heller inte en hel burk.. så då delar vi kvitto med en annan kund, så vi slipper ”spill” bägge två. Då stryker de över färgburken pris och skriver bredvid ” 1 l” och så delar de burkens pris korrekt.

Har aldrig stött på något företag (hantverkare) som är så detaljerade när de skickat fakturan till oss (inkl varje anställds signerade timmar på lapp bland kvittona).

Dock blir det ju 50 sidor i postlådan när fakturan kommer... haha ;)

Men jag tycker det är (y)(y)(y)(y)(y)
 
  • Gilla
Skip6711 och 3 till
  • Laddar…
KnockOnWood KnockOnWood skrev:
Märkligt resonemang om pålägg på inköpspriser, som hantverkarna levererar!
När vi byggde hus år 2010 ingick i avtalet med byggfirman att de la på 7% på inköpspriset när de fakturerade oss.
Och jag tror inte att de skojade.
Mycket inköp var genom vanliga kanaler, som även vi "amatörer" använder, och kan kontrollera priserna hos.
Vad din leverantör har för marginal är normalt en affärshemlighet, det är ju korkat av leverantören att avslöja sina marginaler för kunderna. Men det är upp till din leverantör vad denne gör. Jag skulle aldrig bry mig om att fråga, för det har jag inte med att göra.

Vad får dig att tro att du har någon "rätt" att veta din leverantörs affärshemligheter. Det finns ju en omfattande lagstiftning kring just affärshemligheter som gör det straffbart att avslöja affärshemligheter, men det har du troligen ingen koll på heller....

men om en anställd i din leverantörs företag avslöjar affärshemligheter så är det sakligt skär för uppsägning med omedelbar verkan och det kan leda till brottsåtal om arbetsgivaren anmäler det.

Jag skulle begära en offert från kanske 5 olika leverantörer och sen ser jag till levererad kvalitet, referenser som får utgöra en kvalificering i mitt beslutsunderlag. Om det blir mer än en leverantör som återstår och de då är ungefär likvärdiga i kvalitet, sen kan det bli frågan om att priset kan avgöra sista biten. Vad leverantören har för vinstmarginal är fullkomligt ointressant för mig att veta. Bara de gör vinst så de inte går med förlust och försvinner från marknaden, för då blir garantierna de lämnar inte mycket värda.
 
Redigerat:
Det finns redan en annan lång tråd om materialpåslag, och kontentan av den tråden var väl att den hantverkare som gör stora materialpåslag för att kunna hålla lägre timpenning ses som "mindre seriös" (av oss konsumenter).

Om jag kan köpa en produkt för 199 spänn på Jula finns det ingen anledning till att jag ska betala 599 för exakt samma produkt när hantverkaren köpt in den.

Ska vi prata om lagstiftning så finns det faktiskt lagkrav på att en näringsidkare ska ange tydliga och förståeliga prisuppgifter.
 
  • Gilla
Fairlane
  • Laddar…
N Nerre skrev:
Det finns redan en annan lång tråd om materialpåslag, och kontentan av den tråden var väl att den hantverkare som gör stora materialpåslag för att kunna hålla lägre timpenning ses som "mindre seriös" (av oss konsumenter).

Om jag kan köpa en produkt för 199 spänn på Jula finns det ingen anledning till att jag ska betala 599 för exakt samma produkt när hantverkaren köpt in den.

Ska vi prata om lagstiftning så finns det faktiskt lagkrav på att en näringsidkare ska ange tydliga och förståeliga prisuppgifter.
Prisuppgifterna är just hantverkarens prisuppgifter, du som hantverkarens kund har ingen "rättighet" att veta vad hantverkaren köper in sina grejer för. Det är en affärshemlighet. Du är som kund dock fri att välja vilken leverantör du vill.

Du är fri att köpa dina grejer efrån Jula men då får du montera dem själv också, du kan inte KRÄVA att leverantören ska montera de grejer som du köpt från exempelvis Jula. Det finns hantverkare som gör det men de är inte så seriösa för de kan inte ge samma garanti på materialet som du får av en hantverkare som även levererar materialet.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.