Skrubbade altanen, årgång 1979, igår och idag gav jag ”den sista smörjningen”. Denna sommarsäsong blir med största sannolikhet den sista för denna.
Jag har påbörjat vårens och sommarens jobb, takbyte. Gamla, lessna betongpannor med ännu mer lessen papp under ska ersättas med ny underlagspapp och nytt lertegel. På så vis blir i alla fall teglet som det var från början. Underlagspapp av samma typ som användes 1920 vill jag nog inte lägga idag.
Ställningsbygget är påbörjat.
Ställningen är en gammal stålställning som jag kom över billigt. Förvånansvärt lättarbetad när jag kommit på hur man ska göra. Plank kommer i veckan, så vi får se om jag vidhåller att det går lätt när jag kan börja jobba mig uppåt.
Nästa förberedelse för jobbet är att gå på taksightsing i omgivningen. Någon gång på 70-80-talet så bögg man om takfoten på huset. Dels blev det inte riktigt bra - takfoten har vattenskador här och var, och dels ser det för trist ut när takfoten inte matchar resten av huset. Förstukvisten har originalutseendet kvar:
Det byggdes ganska många hus i samhället vid samma tidpunkt, alla med liknande arkitektur, så jag har gått runt och tittat på vilka som kan tänkas ha originalutförandet på takfoten och gavlarna kvar. Det här huset är ganska välbevarat:
Planen är att återskapa utseendet så gott det går. Fönsterfoder och knutbrädor kommer också att återställas i sinom tid, men det får vara som det är just nu.
Ställningsbygget är påbörjat.
Ställningen är en gammal stålställning som jag kom över billigt. Förvånansvärt lättarbetad när jag kommit på hur man ska göra. Plank kommer i veckan, så vi får se om jag vidhåller att det går lätt när jag kan börja jobba mig uppåt.
Nästa förberedelse för jobbet är att gå på taksightsing i omgivningen. Någon gång på 70-80-talet så bögg man om takfoten på huset. Dels blev det inte riktigt bra - takfoten har vattenskador här och var, och dels ser det för trist ut när takfoten inte matchar resten av huset. Förstukvisten har originalutseendet kvar:
Det byggdes ganska många hus i samhället vid samma tidpunkt, alla med liknande arkitektur, så jag har gått runt och tittat på vilka som kan tänkas ha originalutförandet på takfoten och gavlarna kvar. Det här huset är ganska välbevarat:
Planen är att återskapa utseendet så gott det går. Fönsterfoder och knutbrädor kommer också att återställas i sinom tid, men det får vara som det är just nu.
Det gula huset på sista bilden har kvar sin hundra år gamla originalfasad, trots litet takutsprång, och väldigt hög fasad. Jag tror man överskattar nyttan med stort takutsprång. Oftast blåser det ju när det regnar, så det är en ganska begränsad del av fasaden som skyddas av takutsprånget ändå.
Det beror väldigt mycket på hur man brädslår fasaden. Gör man det slarvigt så som nutidens byggare ofta gör så borde man ha två meters takutskifte minst men brädslår man omsorgsfullt och målar med en bra färg så räcker det gott med 30 cm utskifte eller kanske rentav 20.
Åter riktat uppmärksamheten mot golvet.
I ena hörnet fann jag mystiska lämningar som bestod i ett mönster på väggen (målat runt något) samt ett hål i yttertaket (ca 80mm diameter). När jag tog bort golvbrädorna i hörnet luktade det gammal pissoar! Ställer mig dock ytterst tveksam till att eventuellt kontaminerat sågspån ska hålla urinstank i över sextio år...
I ena hörnet fann jag mystiska lämningar som bestod i ett mönster på väggen (målat runt något) samt ett hål i yttertaket (ca 80mm diameter). När jag tog bort golvbrädorna i hörnet luktade det gammal pissoar! Ställer mig dock ytterst tveksam till att eventuellt kontaminerat sågspån ska hålla urinstank i över sextio år...
