Tack för tipset. I mina kalkyler har jag räknat med ca 80 kr/m för 22 mm kopparrör (Rinkaby pris 84 SEK/m) inkl moms. Kollade nu danska priser, och där var motsvarande pris inkl moms 54 SEK/m. På mina kalkylerade ca 60 m sparar jag genom köp i Danmark ca 1 800 SEK. Så kanske jag får råd att köpa en värmeväxlare där också    ;D
 
Yttre värmeväxlare för vad det nu vara månde, solvärme eller något annat, har istället den nackdelen att man måste pumpa vattnet genom växlaren. Dels går det lite mer ström till detta, dels ger pumpandet i sig någon omrörning, även om den kan bli liten, med rätt utformning av växlare och anslutningar.
 
Funderar på varför man i Tyskland gör mycket mer komplicerade in- och utlopp. Man kan förstå rätt bra även utan språkkunskper.
Kan verkningsgraden och/eller kapaciteten vara så mycket bättre att det kan löna sig?

Inte så svårt att efterlikna med vanliga rör och lite plåt.
http://www.mesam.de/solar/waermespeichertechnik.htm

eller
En mängd med plasttrattar som man sätter i rad och en öppen behållare
runt en slingrulle
http://www.sailer-solarsysteme.de/

Man pratar även om "hygieniskt varmvatten". Man håller en ganska kort slinga uppe i den varmaste delen och när man öppnar varmvattenkranen så hettas vattnet upp just då. Mindre risk för bakterietillväxt så länge den varma biten ligger över 50-55 grader.

Är det någon som har sett detta i praktiken? Verkar det vettigt?
 
Har aldrig sett detta förut, men meningen med detta är att värmen ska lägga sig exakt där skiktningsnivån ligger (som jag fattar det, jag kan tyska) det är en optimering för solenergi men den ser inte billig ut
 
Jag har klurat ut  ;) (efter tips ovan) att detta kan du lätt som en plätt och ytterst billigt göra med horisontella värmeväxlare av raka kopparrör, t ex 15 m solslinga delas upp i 3 st 5 m kopparrör i horisontella slingor (=i mitt fall 3 st x 1,67 m rör inuti tanken), som du sedan kopplar ihop utanför tanken. Samma byggnadssätt görs med radiator och varmvattenslingor (varmvattentanken? blir alltmer tveksam). Skiktningsteori är enkel i teorin men ytterst svår i praktiken: Vad händer nu då? Bara prova och köra, och då är det säkert bra att ha många omkopplingsmöjligheter, för att minimera störningar av skiktningen i praktisk drift.

En tanklösning modell L=2,4 B=1,8 H=1,8  för rymd 5 m[sup]3[/sup]  har här en fördel. Det går enkelt att utan tilläggskostnad lägga värmeväxlarrören exakt där skiktningen ger maximal verkningsgrad, med minimal störningt av skiktningarna, något stående smalhöga tankar har svårare att uppfylla. Detta är en av grundtankarna bakom min lösning. Svårigheten är bara att veta var dessa nivåer hamnar i tanken vid olika driftförhållanden, typ sommar, vinter, tonårs-duschning etc.

 
Ett förhållandevis enkelt sätt att förbättra skiktningen när solen laddar tanken är att sätta in ett stratifieringsrör. Fast det hade jag inte hört talas om förrän efter det att jag köpte min tank.
 
apersson850 skrev:
Ett förhållandevis enkelt sätt att förbättra skiktningen när solen laddar tanken är att sätta in ett stratifieringsrör. Fast det hade jag inte hört talas om förrän efter det att jag köpte min tank.

Ett stratifieringsrör :surprised: :-/ Vad är det ???

Är det detsamma som ett skiktfördelningsrör ???
 
stratifieringsrör = supersmart (googlade, och lärde mig mycket nytt). Tack för ett kanontips om en teknik, dessutom otroligt enkel och billig, som jag inte sett tidigare. Borde kunna användas både uppåt och nedåt i tankens laddning resp värmeuttag. Supersmart var ordet. :)
 
Ja, det ser alltså ut som en uppochnervänd tratt. Man sätter den över solslingan i tanken. Längs trattens pip finns de några hål. Termodynamikens lagar gör att det varma vattnet från solslingan automatiskt släpps ut på rätt nivå i tanken, utan användning av några ventiler, elmotorer eller annat komplicerat.

Men det är inget som behövs för uttag av värme ur tanken. Det fungerar ändå. Inte heller för laddning, där skiktar det sig bra som det gör.
Möjligen vid uttag av varmvatten med slingor. Då skulle man kanske vara betjänt av en rättvänd tratt, som ser till att det kalla vattnet kommer ner till tankens botten, inte virvlar omkring på fel nivåer. Å andra sidan behövs det lite turbulens kring rören, för bästa värmeöverföring, så jag är inte helt säker på om det är bra. Men det skulle nog fungera. Det blir antagligen tillräcklig turbulens inuti tratten.

Rent praktiskt däremot vet jag inte om jag tror på det. Man har ju vanligtvis varmvattenslingor på två nivåer redan. Blir nog lätt kollisioner mellan trattarna. Problemet med förvirrad skiktning i tanken är dessutom betydligt mindre vid varmvattenuttag än vad det är vid soluppvärmning, enligt de erfarenheter jag har fått från min anläggning.
 
Jag börjar se, att min kommande 5 m[sup]3[/sup] ackumulatortank, nu måste ha kravet att även kunna fungera som min nästa lekstuga. Jag måste alltså ha möjlighet att enkelt klättra in och justera de 2 m långa, svagt lutande "stratifieringsrännor" med ett dito rör som utlopp i ena änden ( dvs bortom kopparrörens ändar), som jag, snabb i tanken som jag ibland är, placerade över resp under de (i mitt fall) 1,67 m långa horisontella värmeväxlarna - kopparrören (radiatorvärme, varmvatten, solvärme) inuti tanken.

Det är många aspekter att grunna över. Bara praktiska prov lär visa om man tjänar så mycket. Men vem har en lekstuga bara för att tjäna pengar. Det räcker ju med att ackumulatortanken gör detta  ;D
 
Stratifieringsrör är ju tyvärr bara något för den som skall skaffa ny acktank. Att montera ett sådant i en redan befintlig tank kostar nog mer än vad man kan tänkas tjäna på "operationen"..........

Ju mer man läser desso sämre blir den egna tanken. :'( Undra hur dyr "min" tank hade blivit om man hade köpt den idag med den information som man numera innehar istället för 1997 då man i stort sätt helt förlitade sig på den säljare som sålde tanken... ::) Kostnad "då" 12000:- (om jag inte minns fel, minnet är ju jäkligt bra men kort...)
 
Sannolikheten för att folk som läser här faktiskt ska skaffa sig en ny ackumulatortank är väl inte så liten, att det inte är värt att nämna sådana här finesser någon gång, ibland.
 
Lånar tråden. Handlar ju trots allt om skiktning.

När min tank laddas ut får jag hyffsat kass skiktning. Efter laddning till 95grader uppe och 85 nere så funkar laddningen bra. När jag sen kollat efter ca 18 timmar så har jag ca55 uppe och ca45 nere. Borde inte skillnaden va större? Jag använder en automatisk shunt med Billman Landis & Gyr reglersystem. Använder nattsänkning 2300-0300 och 1100 till 1400. Grundfospumpen efter shunten är ställd på lägsta flöde. Hur kan man påverka skiktningen vid urladdning?
 
apersson850 skrev:
Sannolikheten för att folk som läser här faktiskt ska skaffa sig en ny ackumulatortank är väl inte så liten, att det inte är värt att nämna sådana här finesser någon gång, ibland.

Inget fel alls i det.

Synd bara att man själv inte hittade till sådana här sidor när man själv stod där och skulle bestämma sig för vad man skulle välja. (Jag blir avundsjuk på de som skall välja idag som får all fin fakta via sådana här forum.... eller kanske inte, de har ju ännu fler variabler att ta hänsyn till inför sina val......)
 
CHEMAS skrev:
Lånar tråden. Handlar ju trots allt om skiktning.

När min tank laddas ut får jag hyffsat kass skiktning. Efter laddning till 95grader uppe och 85 nere så funkar laddningen bra. När jag sen kollat efter ca 18 timmar så har jag ca55 uppe och ca45 nere. Borde inte skillnaden va större? Jag använder en automatisk shunt med Billman Landis & Gyr reglersystem. Använder nattsänkning 2300-0300 och 1100 till 1400. Grundfospumpen efter shunten är ställd på lägsta flöde. Hur kan man påverka skiktningen vid urladdning?
Hur stort är huset som skall värmas? Du har ju ändå "plockat" ut en hel del effekt ur tanken.

Vad har du för returtemperatur på ditt uppvärmningsvatten? Ser ut som om det ligger kring 45°, med tanke på bottentempen.


Ett sätt att minska "omrörningen" i acktanken är att ha stor dimension på returledningen, för att det skall bli låg vattenhastighet på det vatten som skall in i tanken. Kanske svårt att ändra på i ett befintligt system men för de som skall bygga nytt är det något att fundera över. Den räcker oftast med en stor rördimmension på den sista metern.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.