GoForIt GoForIt skrev:
Du har alltså redan fått ett trädäck byggt, och nu har problem uppstått, som byggfirman inte vill åtgärda?
Ja. Jag höll inne med pengar för avhjälpande, erbjöd de att avhjälpa felen men istället för att svara så skickar de en stämningsansökan till tingsrätten. Genstämning inskickad.
 
  • Gilla
Jimmyleandersson
  • Laddar…
Som du beskriver det i tråden så är ju inte trädäcket fackmannamässigt konstruerat.
Finns det något skriftligt avtal med byggfirman?
 
GoForIt GoForIt skrev:
Som du beskriver det i tråden så är ju inte trädäcket fackmannamässigt konstruerat.
Finns det något skriftligt avtal med byggfirman?
Ja, det finns avtal. En besiktning är gjord (den som jag har anlitat) och den menar att entreprenanden visar upp stora brister och bryter mot paragraf 4 i konsumenttjänstlagen (dvs icke-fackmässigt utförd). Byggfirmans anlitade besiktning är gjord också men har inte sett något utlåtande ännu..
 
Man hållfasthetssorterar mig veterligen inte tryckimpregnerat virke då en altan inte räknas som bärande konstruktion. Därav kan du även exempelvis köpa stolpskor till plintarna som varken har CE-märkning, tekniska godkännanden såsom ETA och prestandadeklaration (DoP).
 
  • Gilla
Marcus0321
  • Laddar…
R ramafred skrev:
Man hållfasthetssorterar mig veterligen inte tryckimpregnerat virke då en altan inte räknas som bärande konstruktion. Därav kan du även exempelvis köpa stolpskor till plintarna som varken har CE-märkning, tekniska godkännanden såsom ETA och prestandadeklaration (DoP).
Jag har bara utgått från dimensioneringstabellerna/guiderna på svenskt träs hemsida och de tar mycket väl hänsyn till C-klassen för altan/trädäck. Länk: https://www.byggbeskrivningar.se/dimensionering/
 
R ramafred skrev:
Man hållfasthetssorterar mig veterligen inte tryckimpregnerat virke då en altan inte räknas som bärande konstruktion. Därav kan du även exempelvis köpa stolpskor till plintarna som varken har CE-märkning, tekniska godkännanden såsom ETA och prestandadeklaration (DoP).
Då får du ta en tur till brädgården och studera virkesutbudet, för där finns klassning på de grövre dimensionerna som ex. används som bärlinor och bjälkar för ett trädäck. Har så gjort i några år.
 
M Mikael Jacob Edström skrev:
Ja, det finns avtal. En besiktning är gjord (den som jag har anlitat) och den menar att entreprenanden visar upp stora brister och bryter mot paragraf 4 i konsumenttjänstlagen (dvs icke-fackmässigt utförd). Byggfirmans anlitade besiktning är gjord också men har inte sett något utlåtande ännu..
Kan väl finnas anledning till att du inte sett till den.
Tråkig situation.
Tyvärr ytterligare en (i högen av) påminnelser om att man alltid bör vara med i processens gång.
 
GoForIt GoForIt skrev:
Kan väl finnas anledning till att du inte sett till den.
Tråkig situation.
Tyvärr ytterligare en (i högen av) påminnelser om att man alltid bör vara med i processens gång.
Jag var ytterst med i processen men är lekman. Jag fick vissa saker gjorda t ex syllpapp under stående reglerna.
 
  • Gilla
H-D Micke
  • Laddar…
Hållfasthetsklassningen är ett skämt som EU infört för att skydda EUs inre marknad emot importerat virke. Den har ingen betydelse överhuvudtaget även om byggnadsingenjörer fantiserar det. De flesta sågar hållfasthetsklassar genom att titta två sekunder på virket och uppskatta hur många och hur stora kvistar det innehåller. Det handlar om att EU bestämt att konstruktionsvirke måste vara hållfasthetsklassat och denna stämpel kan endast ges av ett EU land.

En av dom större återförsäljarna av virke här i Finland har egen såg i Ryssland därifrån dom importerar virke och helt fräckt smäller på C24 stämpeln trots att det inte borde vara möjligt.
 
  • Gilla
brozinic och 2 till
  • Laddar…
Casaloco
F Finndjävel skrev:
Hållfasthetsklassningen är ett skämt som EU infört för att skydda EUs inre marknad emot importerat virke. Den har ingen betydelse överhuvudtaget även om byggnadsingenjörer fantiserar det. De flesta sågar hållfasthetsklassar genom att titta två sekunder på virket och uppskatta hur många och hur stora kvistar det innehåller. Det handlar om att EU bestämt att konstruktionsvirke måste vara hållfasthetsklassat och denna stämpel kan endast ges av ett EU land.

En av dom större återförsäljarna av virke här i Finland har egen såg i Ryssland därifrån dom importerar virke och helt fräckt smäller på C24 stämpeln trots att det inte borde vara möjligt.
F Finndjävel skrev:
Hållfasthetsklassningen är ett skämt som EU infört för att skydda EUs inre marknad emot importerat virke. Den har ingen betydelse överhuvudtaget även om byggnadsingenjörer fantiserar det. De flesta sågar hållfasthetsklassar genom att titta två sekunder på virket och uppskatta hur många och hur stora kvistar det innehåller. Det handlar om att EU bestämt att konstruktionsvirke måste vara hållfasthetsklassat och denna stämpel kan endast ges av ett EU land.

En av dom större återförsäljarna av virke här i Finland har egen såg i Ryssland därifrån dom importerar virke och helt fräckt smäller på C24 stämpeln trots att det inte borde vara möjligt.
Vad menar du med att klassningen inte har någon betydelse? Olika typer av klassning på konstruktionsvirke C/K/T har funnits länge bara kallats olika betäckningar genom åren.
 
När jag låg på Byggmax kundservice så skickade de frågan vidare till Södra trä. Nu känner jag mig säker på svaret:

45x45 är ej hållfastsorterad alls.
45x95 är C14
45x120 är C14
45x145 är C24.
 
  • Gilla
Franken. och 1 till
  • Laddar…
Allt tryckt virke brukar vara kvalitetssorterat, typ G4-1, G4-2 och så vidare. Detta gäller även 45x45. Kvalitetssorteringen bedömer främst förekomsten och typen av kvistar och bygger på den gamla svenska virkessorteringen. G4-1 motsvarar III sortering som var den bättre delen av huvudgruppen sekunda. Prima var kvistfritt eller näst intill. G4-1 och G4-2 har kvistar, men inga torra eller kantkvistar. De flesta trävaruhandlare sätter ut denna uppgift, men jag ser den sällan hos ByggMax. 45x45 av G4-2 sortering är inte skräpvirke.

Hållfasthetsklassningen av konstruktionsvirke har lång tradition i Sverige. Förr hette det T 70 (motsvarar C 14) eller T 100 (C 24). Eftersom talen anger böjhållfastheten är skillnaden betydande. Jag tror inte man kan utgå från att hållfasthetsklassen följer dimensionen. Jag har själv i år köpt 45x145 både som C 14 och C 24 till olika ändamål. Det enda som verkar vara konstant är NTR klassningen. 45x145 och uppåt är A märkt, medan klenare dimensioner är AB märkta.
 
  • Gilla
erkka och 4 till
  • Laddar…
C
J justusandersson skrev:
Jag tror inte man kan utgå från att hållfasthetsklassen följer dimensionen.
Optimera säljer t.ex. 45x145 i både C14 och C24, så nej, det går ju inte att utgå från det.
Däremot tillämpar ju många handlare den principen och har bara en hållfasthetsklass för varje dimension i sortimentet.
 
I mitt inlägg #27 använde jag fel siffror vid jämförelsen mellan T och C märkning. T70 motsvarar C 7, T100 C 10 och T 200 C 20. Som tur är verkar ingen ha upptäckt missen, men tråkigt att sova med tanken.
 
  • Gilla
  • Haha
Slarvpellen och 8 till
  • Laddar…
M Mikael Jacob Edström skrev:
När jag låg på Byggmax kundservice så skickade de frågan vidare till Södra trä. Nu känner jag mig säker på svaret:

45x45 är ej hållfastsorterad alls.
45x95 är C14
45x120 är C14
45x145 är C24.
Jag jobbar på ett av Södras impregneringsverk och kan bekräfta att följande reglar är hållfasthetssorterade enligt c24 klass:
45x145
45x170
45x195
45x220
Virket är både visuellt och maskinellt sorterat.
 
  • Gilla
elpaco och 5 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.