Kommer klimatförändringar påverka hur vi bygger hus och var vi bygger då skyfallen kommer öka.
Kanske en lösning - om än ganska dyr.
Tror jag såg det avsnittet för några år sedan och kommer ihåg att jag var rätt imponerad. Det är ju en lösning som kommer fungera rätt många år framåt. Och när det inte fungerar längre borde det vara enkelt att "höja ribban" för att klara sig ett tag till.
Eftersom minnet är kort får man gå till läggen. Hur många minns sommaren 1975? Diverse värmerekord sattes. Måste varit mycket CO2 den sommaren.Ulltand skrev:
Berätta om ni ser någon klar trend i diagrammen - det gör inte jag.
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.16889!/webbFaktablad_49.pdf
Annars var 1955 den torraste sommaren förra århundradet, mycket värre än 1955. Men det minns inte ens jag.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/fem-av-de-varsta-torkorna-de-senaste-100-aren
Sammantaget så har det blivit lite varmare de senaste decennierna. Våren kommer någon vecka tidigare. Det är inte obehagligt.
De som tror att solfläckar styr klimatet har noterat att vi är på väg in i ett solfläcksminimum av historiska mått.
Och det skulle förebåda en kallare period. Hoppas de har fel.
https://science.nasa.gov/science-news/news-articles/solar-minimum-is-coming
Man blir också av med alla sopor från stan genom att leda ut dem i havet.pacman42 skrev:
Win-win.
Nu är detta en flod men det illustrerar väl vad anordningar som leder ofiltrerat dagvatten orsakar för problem.
Nu handlar tråden ju om hur ev. ökade regnmängder och kraftigare regn, kan komma att påverka vårt byggande . Klimattråden stängdes och det fanns en anledning till det. Respektera TS och svara på frågan istället.J Jehu skrev:
Själv tror jag att vi kommer se mer av öppna diken, som kam svälja betydligt mer vatten momentant och även fungera som temporära magasin. Fler " gröna tak" är väl också något som blir mer populärt?
Precis 0,75 C för att vara exakt, Men dessa grader fördelar sig inte jämt över planeter. I norr och söder är det betydligt varmare än så. Det är därför avsmältningar av is är så stor redan nu. Det är en process med lång eftersläpning. Vi vet att om all is smälter gör det 100 meter på havsnivån. Idag ligger de flest bedömningarna 0,8-1,5 meter fram till 2100 men det finns scenarier (osannolika men möjliga) på 8 meter. Talar vi om 2-300 år snittbedömningen runt 3 meter (om jag minns rätt). Men allt tycks gå snabbare än beräknat, senast i går på nyheterna nu rapport om detta.J Jehu skrev:
Så de största problemen vi har framför oss är nog inte ökad nederbörd. Och tydligen byggs det på friskt i farliga områden runt om i landet enligt vad som skrivs här i tråden,
Nu är du ju inte seriös. Jag har redan påpekat att man bör ha mindre dammar mm för att stoppa upp vattnet till en början, men att dessa måste kunna få rinna över.T tompaah7503 skrev:
Alternativet är att det rinner på gator och tar med sig det som redan finns där och det är inte bättre.
På Orrholmen i Karlstad finns en fungerande pontonlösning med egen båtplats för den som vill bo vattennära, jag förutsätter att det är byggt för att klara rätt stora variationer på vattendjupet.
https://kbab.se/globalassets/dokument/om-kbab/info-om-flytande-lagenheter.pdf
https://kbab.se/globalassets/dokument/om-kbab/info-om-flytande-lagenheter.pdf
Problemet med hus på pråmar och pontoner är att underhållet blir dyrt och måste skötas om inte hela härligheten skall sjunka. Alla vi som bor vid en kust vet ju var gamla pråmar och fiskebåtar brukar hamna när de blir stående förtöjda år efter år utan underhåll på undervattensskrovet. Museifartyg som står vid någon kaj kräver också återkommande dockningar för att inte sjunka.
En järnpråm borde såvitt jag vet tas in i torrdocka för bottenmålning och kanske någon ny bordläggningsplåt åtminstone vart tjugonde år helst vart tionde år. Med tanka på vad en sådan dockning brukar kosta inklusive bogsering till och från dockan så blir det inget billigt boende precis.
Den enda vettiga lösningen som jag kan se är att flytta städer och byar inåt land till högre mark medan de få bondgårdar som blir kvar på översvämningsmarken får bygga werew eller terpen åt sig enligt frisisk modell. Det vill säga en stor jordhög med utrymme för hus och fähus och maskinhall ovanpå.
En järnpråm borde såvitt jag vet tas in i torrdocka för bottenmålning och kanske någon ny bordläggningsplåt åtminstone vart tjugonde år helst vart tionde år. Med tanka på vad en sådan dockning brukar kosta inklusive bogsering till och från dockan så blir det inget billigt boende precis.
Den enda vettiga lösningen som jag kan se är att flytta städer och byar inåt land till högre mark medan de få bondgårdar som blir kvar på översvämningsmarken får bygga werew eller terpen åt sig enligt frisisk modell. Det vill säga en stor jordhög med utrymme för hus och fähus och maskinhall ovanpå.
Vad jag sett är att vi bygger numera på platser man förr aldrig skulle komma på tanken att placera ett hus.
Det byggs på platser där det är rent olämpligt även med ett oförändrat klimat och vädervariationer kan ihop med hur vi dikar ut mark ger stor risk för översvämningar.
Med det som i trådstarten togs upp med ökade skyfall är det en vansinnigt sätt att tillåta byggnationer på sådan ställen som riskerar att översvämmas. Även om det tillåts att bygga så borde fastighetsägare fundera lite längre än näsan räcker.
Det byggs på platser där det är rent olämpligt även med ett oförändrat klimat och vädervariationer kan ihop med hur vi dikar ut mark ger stor risk för översvämningar.
Med det som i trådstarten togs upp med ökade skyfall är det en vansinnigt sätt att tillåta byggnationer på sådan ställen som riskerar att översvämmas. Även om det tillåts att bygga så borde fastighetsägare fundera lite längre än näsan räcker.
Jo, "favoriten" är när man bygger i avvattnande bäck/å-dalar med dålig avrinning. Allting längs Mölndalsån i Mölndal är ju felplacerat. Detsamma med byggnationen längs "Kålleredsbäcken". Bara för att ge ett par exempel.
Man ser dessutom problemen med hårdlagda ytor med enbart dagvattenbrunnar när man under en åskskur tittar på valfri större parkering.
Man ser dessutom problemen med hårdlagda ytor med enbart dagvattenbrunnar när man under en åskskur tittar på valfri större parkering.
Med tanke på ökade skyfall borde även riskerna för ras öka.
Jag tänker på katastrofen i Tuve och raset i närheten av Munkedal där gamla E6:an kanade iväg.
Alltså risker att bygga på sluttningar med grunden bestående av lera.
Tuve var lerjorden mättad av regn
"Orsaken till katastrofen var bland annat att intensiva höstregn hade skapat ett extremt högt vattentryck i marken och på så sätt försämrat stabiliteten"
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tuveraset
Jag tänker på katastrofen i Tuve och raset i närheten av Munkedal där gamla E6:an kanade iväg.
Alltså risker att bygga på sluttningar med grunden bestående av lera.
Tuve var lerjorden mättad av regn
"Orsaken till katastrofen var bland annat att intensiva höstregn hade skapat ett extremt högt vattentryck i marken och på så sätt försämrat stabiliteten"
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tuveraset
Lerjordarna på svenska västkusten är ju ökänt instabila och brukar kunna rasa litet hursomhelst och inte är ju risken minska av ökad nederbörd.
Niporna längs älvarna i Norrland är också ganska instabila geologiskt sett så med ändrade nederbördsmönster kan en del av dem också börja rasa mer än vanligt.
Niporna längs älvarna i Norrland är också ganska instabila geologiskt sett så med ändrade nederbördsmönster kan en del av dem också börja rasa mer än vanligt.