Kompressorerna i luft/luft-pumpar har varit varvtalsstyrda i ganska många år, så förhoppningsvis har tillverkarna hittat alla problem och löst dom... Däremot är det ju betydligt mer elektronik i en varvtalsstyrd pump - En 3-fas inverter på 15-20kW är en ganska dyr pryl att byta ut jämfört med en kontaktor som slår av/på.
Gör det enkelt
Sätt en utedel på 12kw och docka den direkt på pannan
Sätt den på fast kondensering.
Detta är billigast och du kan i teorin göra detta själv på några timmar.
Dra fram matning trefas
Dra lite rör och isolera dessa
Sätt en utedel på 12kw och docka den direkt på pannan
Sätt den på fast kondensering.
Detta är billigast och du kan i teorin göra detta själv på några timmar.
Dra fram matning trefas
Dra lite rör och isolera dessa
Fast det är vanligare att byta kontaktor än inverterkort.useless skrev:
Och dessutom har du mjukstart i on off som lätt går sönder
Självklart en värmepump, om det sedan blir en jordvärmepump med kollektorslingan i din trädgård eller en luft/vatten beror helt på hur mycket jobb du vill lägga ner, du behöver kanske en ny gräsmatta.R ravve007 skrev:
Jordvärmen funkar alltid, även vid -20 °C på vintern o hörs aldrig.
Luft/vatten får jobba som sjutton vid sådana tillfällen o låter hela tiden. Kanske din granne störs av fläktljudet.
Du kommer att spara ca 60 % av din elförbrukning med värmepump.
Är man begåvad med ett vattenburet värmesystem så skall man se till att använda det.
Så här blev resultatet i mitt förra hus efter installation av bergvärme.
CTC EcoHeat 5 V3, 140m borrdjup, >135m aktivt djup, 3m till berg 6m foderrör. 100 m² + 100 m² källare. Byggår 1960 i Sollentuna. Tidigare toltalförbrukning Max/Medel 28000/26800 kWh. Tolalförbrukning nu 12400 kWh. Installation 2007.
Stickan
Så här blev resultatet i mitt förra hus efter installation av bergvärme.
CTC EcoHeat 5 V3, 140m borrdjup, >135m aktivt djup, 3m till berg 6m foderrör. 100 m² + 100 m² källare. Byggår 1960 i Sollentuna. Tidigare toltalförbrukning Max/Medel 28000/26800 kWh. Tolalförbrukning nu 12400 kWh. Installation 2007.
Stickan
Gjorde rätt grundläggande beräkningar för alla alternative jag kunde hitta för ett par år sedan.
Tilläggsissolera (för hus utan tidigare tilläggsisolering 10-15cm equivalent isolering), byta fönster, byta till eldning (pellets/ved), luftvärmepump, djupvärme/markvärme.
Beräkningarna var gjorda efter situation inland norra Götaland / södra Svealand.
1: Byt till elektroniska termostater. Gärna av högre kvalité (typ Honeywell). Dessa gör att temperaturen i rummen hålls jämnare, och innertemperaturen känns mer behaglig. Vi pratar kanske bara om 10-15% besparing, men å andra sidan en investering på bara ett par tusenlappar, med max en timme jobb. Dessutom kan man programmera natt och dag schema. Exempelvis fimpa värmen under vardagsdagar, och dra ner temperaturen i exempelvis kök, hall vardagsrum på nätterna. Detta kan spara ytterligare 10-15% utan någon praktisk standardsäkning. Kan notera att de finns elektroniska termostater för ner till 100kr. Jag har testat några såna, och jag skulle överlag säga undvik dem. (Homeexpert HR20 var en av de första jag testade, riktigt bra, kan köpa ett 4 pack från Tyskland för 600 spänn, helt klart prisvärt)
2: Isolera. Om huset är dåligt isolerat, så gör alltid det först, även om man har direktverkande el. Isolera är väldigt billigt (iaf om man gör de själv). Om man har fönster som inte har isolerglas kassetter så bör man byta dem så fort som möjligt.
3: Om huset redan är isolerat, och redan har elektroniska termostater. Så har man gjort vad man kan på värmeläkage sidan. Då är de dags att titta på värme konverterings sidan.
Följande slutsatser kom jag fram till.
3A: Om huset saknar all typ av tidigare uppvärmning och kör på 100% direktverkande el, helt utan vattenburet system, är luft-luftvärmepumpar troligen den bästa lösningen. Denna lösning bör dock undvikas på ställen som har mycket kalla perioder på vintern. Luft-luft-värmepumpar klarar sig dåligt vid -20 grader. Om man får under -15 regelbundet.. undvik.
3B: Om huset har ett vattenvärmt system som är "utgånget" säg en allt för gammal panna, en oljepanna som inte används längre, eller enbart värmepatron, men i övrigt bra radiatorer. Mark/djupvärmepump pump. Kan noteras att många mark/djupvärme pumpar har en elektrisk tappvattenpatron. Så om man använder mycket tappvatten så bör man kolla upp så man får en pump med dubbla slingor.
Kan även notera att värmepumpar blir mer effektiva ju kallare vatten man har. Golvvärmeslingor och gamla traditionella radiatorer klarar sig med kallare vatten. Om man har värmepumpar så rekommenderar jag att man överdimensionerar alla radiatorer till helst dubbla normala storleken.
3C: Om man har en bra välfungerande ved eller pelletspanna så rekommenderar solvärmepaneler eftersom de bidrar som mest värme under de perioderna där man helst vill undvika att elda (på sommaren, våren och tidig höst). Detta gör att när man väl behöver börja elda på hösten, så blir det större poäng med det). Kan även tillägga att en miss många gör som har panna är att tanken är i ett illa issolerat utrymme, typ en källare. Om tanken finns i en källare, tilläggsisolera de utrymmet rejält. De kommer hjälpa läckande värme att läcka in i huset i stället för ut.
3D: Om man har en äldre panna men tillgång till billig vid, och önskar fortsätta elda med ved. Är det en bra idé att byta till en mer modern panna. Vissa moderna pannor kan vara upp till 30 eller 40% än äldre pannor med självdrag.
kan även notera att de idag finns luft-vatten system. Dessa är betydligt billigare än djup/jord värme. De är antagligen utmärkta i områden som sällan är under -15 grader.
Tilläggsissolera (för hus utan tidigare tilläggsisolering 10-15cm equivalent isolering), byta fönster, byta till eldning (pellets/ved), luftvärmepump, djupvärme/markvärme.
Beräkningarna var gjorda efter situation inland norra Götaland / södra Svealand.
1: Byt till elektroniska termostater. Gärna av högre kvalité (typ Honeywell). Dessa gör att temperaturen i rummen hålls jämnare, och innertemperaturen känns mer behaglig. Vi pratar kanske bara om 10-15% besparing, men å andra sidan en investering på bara ett par tusenlappar, med max en timme jobb. Dessutom kan man programmera natt och dag schema. Exempelvis fimpa värmen under vardagsdagar, och dra ner temperaturen i exempelvis kök, hall vardagsrum på nätterna. Detta kan spara ytterligare 10-15% utan någon praktisk standardsäkning. Kan notera att de finns elektroniska termostater för ner till 100kr. Jag har testat några såna, och jag skulle överlag säga undvik dem. (Homeexpert HR20 var en av de första jag testade, riktigt bra, kan köpa ett 4 pack från Tyskland för 600 spänn, helt klart prisvärt)
2: Isolera. Om huset är dåligt isolerat, så gör alltid det först, även om man har direktverkande el. Isolera är väldigt billigt (iaf om man gör de själv). Om man har fönster som inte har isolerglas kassetter så bör man byta dem så fort som möjligt.
3: Om huset redan är isolerat, och redan har elektroniska termostater. Så har man gjort vad man kan på värmeläkage sidan. Då är de dags att titta på värme konverterings sidan.
Följande slutsatser kom jag fram till.
3A: Om huset saknar all typ av tidigare uppvärmning och kör på 100% direktverkande el, helt utan vattenburet system, är luft-luftvärmepumpar troligen den bästa lösningen. Denna lösning bör dock undvikas på ställen som har mycket kalla perioder på vintern. Luft-luft-värmepumpar klarar sig dåligt vid -20 grader. Om man får under -15 regelbundet.. undvik.
3B: Om huset har ett vattenvärmt system som är "utgånget" säg en allt för gammal panna, en oljepanna som inte används längre, eller enbart värmepatron, men i övrigt bra radiatorer. Mark/djupvärmepump pump. Kan noteras att många mark/djupvärme pumpar har en elektrisk tappvattenpatron. Så om man använder mycket tappvatten så bör man kolla upp så man får en pump med dubbla slingor.
Kan även notera att värmepumpar blir mer effektiva ju kallare vatten man har. Golvvärmeslingor och gamla traditionella radiatorer klarar sig med kallare vatten. Om man har värmepumpar så rekommenderar jag att man överdimensionerar alla radiatorer till helst dubbla normala storleken.
3C: Om man har en bra välfungerande ved eller pelletspanna så rekommenderar solvärmepaneler eftersom de bidrar som mest värme under de perioderna där man helst vill undvika att elda (på sommaren, våren och tidig höst). Detta gör att när man väl behöver börja elda på hösten, så blir det större poäng med det). Kan även tillägga att en miss många gör som har panna är att tanken är i ett illa issolerat utrymme, typ en källare. Om tanken finns i en källare, tilläggsisolera de utrymmet rejält. De kommer hjälpa läckande värme att läcka in i huset i stället för ut.
3D: Om man har en äldre panna men tillgång till billig vid, och önskar fortsätta elda med ved. Är det en bra idé att byta till en mer modern panna. Vissa moderna pannor kan vara upp till 30 eller 40% än äldre pannor med självdrag.
kan även notera att de idag finns luft-vatten system. Dessa är betydligt billigare än djup/jord värme. De är antagligen utmärkta i områden som sällan är under -15 grader.
Så här blev elförbukningen i vår parhus ( 134kvm, byggd 1964 ). Innan bergvärme 22-23 000 KWh/år, installation av Thermia 6kW pump och totalförbrukningen har varit mellan 7500kWh och 8900kWh per år. 120m hål, i Stockholm.
Har ett annat hus också med bergvärme från 1996, ca 200 kvm uppvärmd och ligger runt 15000 kWh/år.
Skulle jag ha en LV skulle jag 7 dagar i veckan tagit en Nibe F2120. Valet av storlek på maskin är baseray på dina förutsättningar (årsgenomsnittstemp, inomhustemp, isolering mm) och hur mycket spetsel du kan acceptera. Föreslår att du ringer Nibe direkt för en indikativ dimensionering.R ravve007 skrev:Magkänslan baserad på en del googlande säger mig att bergvärme är snäpet vassare än lv när det kommer till underhåll och livslängd. Men jag tror inte att en lv pump har kass livslängd bara för det, jag får nöja mig med det resonemanget
Ingen som kan tipsa om en bra modell eller företag? Vilken effekt och verkningsgrad borde jag kolla efter? Ska som sagt klara 250-300 m2.
Gällande firma - välj ett företag som har bra renommé som funnits under ett antal år och som inte bara säljer utan mer viktigt har bra service (i din närhet).
Rekommenderar starkt att åtminstone jämföra med tex nya Nibe F2120 som är väldigt effektiv och tyst, och definitvt eftersom du bor i Lund!
Den lilla skillnaden i verkningsgrad som kanske blir 500-1000 kWh per år (obs helt godtycklig gissning) i skillnad skall ju betala hela borrhålet / kostnadsskillnaden mellan de två lösningarna. Utomhusluften tar inte slut heller (är dock ej vanligt att hål ger upp).
Kör en vinter till och fintrimma ditt system så du har full koll på vilken lägsta framledningstemp/framledningskurva du måste ha. Då kan man beräkna väldigt noga vilken besparing du kommer få.
Den lilla skillnaden i verkningsgrad som kanske blir 500-1000 kWh per år (obs helt godtycklig gissning) i skillnad skall ju betala hela borrhålet / kostnadsskillnaden mellan de två lösningarna. Utomhusluften tar inte slut heller (är dock ej vanligt att hål ger upp).
Kör en vinter till och fintrimma ditt system så du har full koll på vilken lägsta framledningstemp/framledningskurva du måste ha. Då kan man beräkna väldigt noga vilken besparing du kommer få.
Jag skulle nog prata med ett par bergvärmeföretag innan jag dömer ut det helt. Även om det på många platser i Skåne inte är försvarligt pga. djupt till berg, så finns det områden där det går utmärkt. Jag tror att bergvärmeföretagen har relativt bra koll på var det absolut inte går. På platser där det går, så kan det ändå var en liten chansning, man kan råka borra där det är någon djup skreva i berget. Den risken är densamma här i Stockholm, där vi oftast har berg inom 10m.
När vi borrade så var jag lite nervös, grannen åt det hållet hade gjort en goeteknisk undersökning inför pålning av ett uterum. Så ca 10m från vårt borrhål hade de fått 4m till berg, 6m längre bort hade de över 12m till berg. alltså stupbrant bergsluttning. Men vi fick 4m till berg där vi borrade.
När vi borrade så var jag lite nervös, grannen åt det hållet hade gjort en goeteknisk undersökning inför pålning av ett uterum. Så ca 10m från vårt borrhål hade de fått 4m till berg, 6m längre bort hade de över 12m till berg. alltså stupbrant bergsluttning. Men vi fick 4m till berg där vi borrade.
Oftast är payofftiden såpass kort att man kan förutse politiska konstigheter. I vårt fall var payofftiden mindre än 3 år. Även om någon skulle föreslå "bergskatt" imorgon, så lär inte en sådan lag vara i full drift inom 3 år.
Då är jag mer betänksam över solcellsinstallationer. Där ligger ju lönsamheten i hög grad på subventioner, så man kan sälja överskottselen till ett överpris (ur elbolagens synsätt). Det är OK om investeringen är betald av detta överpris inom typ 3 - 5 år. Över en längre tidshorisont än så, blir det ett högriskprojekt. De fall jag läst om har payofftiden snarare varit 15 år eller mer för solceller. Över så lång tid är risken för politikers klåfingrighet stor.
Då är jag mer betänksam över solcellsinstallationer. Där ligger ju lönsamheten i hög grad på subventioner, så man kan sälja överskottselen till ett överpris (ur elbolagens synsätt). Det är OK om investeringen är betald av detta överpris inom typ 3 - 5 år. Över en längre tidshorisont än så, blir det ett högriskprojekt. De fall jag läst om har payofftiden snarare varit 15 år eller mer för solceller. Över så lång tid är risken för politikers klåfingrighet stor.