Tillverka egen slagport
Halloj,
Har idag en befintlig slagport, tilliga garageport från 50-talet vars dörrblad är hårt åtgångna och har slagit sig såpass att dörren inte håller tätt.
Tanken har varit att montera en takskjutport, men ogillar att skenorna tar så mycket utrymme i anspråk.
Nya slagportar av kvalitet kostar alldeles för mycket, så nu leker jag med tanken att tillverka nya dörrblad och klä karmen med en kantlist. Har läst en del bra trådar här på BH, men inte hittat några konstruktionsritningar på just slagportar.
Har skissat lite i CAD och har bifogat en uppställning som redovisar hur jag tänkt med reglarna. Samt en sektion som visar materialen i olika skikt.
Falsdjupet på bef. karm är 55mm, kan tyvärr inte fräsa det djupare, då dörrbladet skall gå emot ingjutna skenan i golvet, som är svår att fräsa.
Några funderingar:
1. Behöver jag vändlimma nedre regeln som är tänkt att sparkplåten skall skruvas i?
2. Kan man spika karosseripanelen i HDF eller bör jag slänga in fler horisontella reglar för dessa? Eventuellt väljer jag bredare typ Z-panel och den lär jag vilja skruvlimma.
3. Räcker det med 1 snedsträva i ramverket ellerbehövs det en till åt andra riktningen?
4. Vart kan man få tag på 4mm HDF med förlimmad aluminiumplåt?
5. åldersbestäldig plast är väl överflödigt? Tänker att aluplåten är hyffsat ångtät.
6. Funkar regelvirket eller skall jag titta på annat? G4-2 gran är det jag hittat i dom dimensionerna. Angivet att det endast är för lätta konstruktioner, det är med rundade hörn, hade nog föredragit rakhyvlad.
7. Duger HDF'en för att skruva spanjoletter och dörruppställning i, eller behöver man kortla vi infästningarna?
8. Den kanske viktigaste frågan, är detta projektet genomförbart utan jigg och tillgång till snickeriverkstad?
Dvs, klarar man projektet på garagegolvet?
Har ni några synpunkter eller förbättringsförslag?
Har idag en befintlig slagport, tilliga garageport från 50-talet vars dörrblad är hårt åtgångna och har slagit sig såpass att dörren inte håller tätt.
Tanken har varit att montera en takskjutport, men ogillar att skenorna tar så mycket utrymme i anspråk.
Nya slagportar av kvalitet kostar alldeles för mycket, så nu leker jag med tanken att tillverka nya dörrblad och klä karmen med en kantlist. Har läst en del bra trådar här på BH, men inte hittat några konstruktionsritningar på just slagportar.
Har skissat lite i CAD och har bifogat en uppställning som redovisar hur jag tänkt med reglarna. Samt en sektion som visar materialen i olika skikt.
Falsdjupet på bef. karm är 55mm, kan tyvärr inte fräsa det djupare, då dörrbladet skall gå emot ingjutna skenan i golvet, som är svår att fräsa.
Några funderingar:
1. Behöver jag vändlimma nedre regeln som är tänkt att sparkplåten skall skruvas i?
2. Kan man spika karosseripanelen i HDF eller bör jag slänga in fler horisontella reglar för dessa? Eventuellt väljer jag bredare typ Z-panel och den lär jag vilja skruvlimma.
3. Räcker det med 1 snedsträva i ramverket ellerbehövs det en till åt andra riktningen?
4. Vart kan man få tag på 4mm HDF med förlimmad aluminiumplåt?
5. åldersbestäldig plast är väl överflödigt? Tänker att aluplåten är hyffsat ångtät.
6. Funkar regelvirket eller skall jag titta på annat? G4-2 gran är det jag hittat i dom dimensionerna. Angivet att det endast är för lätta konstruktioner, det är med rundade hörn, hade nog föredragit rakhyvlad.
7. Duger HDF'en för att skruva spanjoletter och dörruppställning i, eller behöver man kortla vi infästningarna?
8. Den kanske viktigaste frågan, är detta projektet genomförbart utan jigg och tillgång till snickeriverkstad?
Dvs, klarar man projektet på garagegolvet?
Har ni några synpunkter eller förbättringsförslag?
Redigerat:
Medlem
· Västerbottens län
· 17 856 inlägg
Har du tillgång till limpress? Inte det, skippa aluminiumplåten.
Mina slagportar är en ram runt om, typ 40 x 80 mm fylld med frigolit och 12 mm plywood på båda sidor.
På utsidan V-spont med luftspalt.
Inga diagonalstag då plywooden håller ordning på dörren.
De största dörrarna jag gjort rymdes inte i limpressen så den är gjord "på golvet", limmat och skruvat.
Protte
Mina slagportar är en ram runt om, typ 40 x 80 mm fylld med frigolit och 12 mm plywood på båda sidor.
På utsidan V-spont med luftspalt.
Inga diagonalstag då plywooden håller ordning på dörren.
De största dörrarna jag gjort rymdes inte i limpressen så den är gjord "på golvet", limmat och skruvat.
Protte
Ja... du kan bygga upp garageportar på en plan yta utan att ha tillgång till press.
@prototypen har rätt i allt han skriver.
@Oldboy har rätt i att HDF inte duger.
Ju tjockare du kan göra dörre desto bättre. 55 mm är för lite hur du än räknar.
Överväg att falsa dörren så är falsdjupet i karme inget problem.
Gör det enkelt. Skruvlimma 12mm plyfa på båda sidor. Regla ramen med vad du har tillgång till. Är det 45 reglar blir dörrämnet 69 ca. Isolera med vad du vill som inte väger för mycket. Dörrarna blir tunga som as ändå. Panela utsidan om du vill. Måla insidan med ett fukt-trögt system så är risken för skevhet och andra problem mindre.
Springor på 3mm räcker inte. 4 bör du ha på en så stor pardörr. Sedan behövs 3-5 mm mellan dörrbladen också. Totalt ca 12mm luft alltså. Glöm inte att dörrarna skall snedsågas ca 4 grader i mötet.
Springorna behövs av två skäl.
Stor springa = större tätningslist. Större list är mjukare så att den inte spänner när du försöker stänga. Större list kan ta upp mycket större böjning av dörren. Sannolikheten att dörre förblir tät ökar dramatiskt.
Skäl två är att dörrar sväller efter montering. Dina 12mm luft kommer vara 9mm efter nästa höst. Då kan du behöva justera gångjärnen. Har du 3mm från start har du ingen marginal.
Pardörrar har mindre tendens att krångla i själva mötet. De av vädrets makter som påverkar den ena dörren gör det lika mycket på den andra. Ev böjning blir likadan.
Böjning på gångjärnssidorna är en annan femma. Man skulle kunna tro att tre jämt fördelade gångjärn är det bästa. Så är inte fallet. Risken för att det gnisslar är större då. Sätt två gångjärn uppe och ett (eller två) nere. Ca 250cc mellan.
Assa 110 med matrealtjocklek 3,2 kommer vara för klent. En låssmed kan ta hem klassade gångjärn med 3,7mm matreal i. Det gör väldigt stor skillnad. Annars kan du gå direkt på sk garagegångjärn från Eskilstuna med kullager. Overkill enligt mig då de grövre assa110 duger.
De övre gångjärne fräser du in 1mm djupare i dörren. Det motverkar hängningen.
Det finns säkert mycket som jag glömt. Jag sitter under ett parasoll på en fjärd och skriver. Som alla vet blir man slö och dum av semester.
Mvh Findus
@prototypen har rätt i allt han skriver.
@Oldboy har rätt i att HDF inte duger.
Ju tjockare du kan göra dörre desto bättre. 55 mm är för lite hur du än räknar.
Överväg att falsa dörren så är falsdjupet i karme inget problem.
Gör det enkelt. Skruvlimma 12mm plyfa på båda sidor. Regla ramen med vad du har tillgång till. Är det 45 reglar blir dörrämnet 69 ca. Isolera med vad du vill som inte väger för mycket. Dörrarna blir tunga som as ändå. Panela utsidan om du vill. Måla insidan med ett fukt-trögt system så är risken för skevhet och andra problem mindre.
Springor på 3mm räcker inte. 4 bör du ha på en så stor pardörr. Sedan behövs 3-5 mm mellan dörrbladen också. Totalt ca 12mm luft alltså. Glöm inte att dörrarna skall snedsågas ca 4 grader i mötet.
Springorna behövs av två skäl.
Stor springa = större tätningslist. Större list är mjukare så att den inte spänner när du försöker stänga. Större list kan ta upp mycket större böjning av dörren. Sannolikheten att dörre förblir tät ökar dramatiskt.
Skäl två är att dörrar sväller efter montering. Dina 12mm luft kommer vara 9mm efter nästa höst. Då kan du behöva justera gångjärnen. Har du 3mm från start har du ingen marginal.
Pardörrar har mindre tendens att krångla i själva mötet. De av vädrets makter som påverkar den ena dörren gör det lika mycket på den andra. Ev böjning blir likadan.
Böjning på gångjärnssidorna är en annan femma. Man skulle kunna tro att tre jämt fördelade gångjärn är det bästa. Så är inte fallet. Risken för att det gnisslar är större då. Sätt två gångjärn uppe och ett (eller två) nere. Ca 250cc mellan.
Assa 110 med matrealtjocklek 3,2 kommer vara för klent. En låssmed kan ta hem klassade gångjärn med 3,7mm matreal i. Det gör väldigt stor skillnad. Annars kan du gå direkt på sk garagegångjärn från Eskilstuna med kullager. Overkill enligt mig då de grövre assa110 duger.
De övre gångjärne fräser du in 1mm djupare i dörren. Det motverkar hängningen.
Det finns säkert mycket som jag glömt. Jag sitter under ett parasoll på en fjärd och skriver. Som alla vet blir man slö och dum av semester.
Mvh Findus
Fantastiskt intressant tråd, är själv i tänkar-tagen inför ett liknande projekt.
Spontan fråga bara: ska inte snedsträvorna vara vända åt andra hållet så att de stöttar istället för att dra/lyfta om någon förstår vad jag menar?
//Ronnie
Spontan fråga bara: ska inte snedsträvorna vara vända åt andra hållet så att de stöttar istället för att dra/lyfta om någon förstår vad jag menar?
//Ronnie
Tack för bra och kloka svar!
Jag har eventuellt tillgång till limpress, lite oklart huruvida den sväljer 1300x2050 dock. Tänkte främst för att limma aluplåten mot skivmaterialet, men ni kanske menar att man skulle byggt hela dörrämnet i pressen?
Aluminiumplåtens vara är väl främst för ökad stabilitet och inte så mycket för inbrottsskyddet? Kan man resonera att 1mm aluplåt+4mm HDF är likvärdigt med 12mm konstruktionsplywood? Tänker utifall att limpressen inte sväljer så stort.
Intressant resonemang Pysslarn! Jag har inte kunskapen i vilket som är rätt, får se om någon annan svarar på det.
Återkommer med Evo 2 ritningarna ikväll
Jag har eventuellt tillgång till limpress, lite oklart huruvida den sväljer 1300x2050 dock. Tänkte främst för att limma aluplåten mot skivmaterialet, men ni kanske menar att man skulle byggt hela dörrämnet i pressen?
Aluminiumplåtens vara är väl främst för ökad stabilitet och inte så mycket för inbrottsskyddet? Kan man resonera att 1mm aluplåt+4mm HDF är likvärdigt med 12mm konstruktionsplywood? Tänker utifall att limpressen inte sväljer så stort.
Intressant resonemang Pysslarn! Jag har inte kunskapen i vilket som är rätt, får se om någon annan svarar på det.
Återkommer med Evo 2 ritningarna ikväll
Jag har kunskaper i ämnet. Allt jag skriver här om dörrar baserar sig på utbildning och förstahandserfarenhet.
Lite mer info...
Skippa plåt på HDF. Har du plåt måste det vara plåt på bägge sidor. För mycket jobb. Tyngre och sämre. Lägg pengarn på bra plyfa. Riktig furupyfa (inte bygg eller K). Björkplyfa fungerar också bra. Sväller inte och bär sig åt som HDF när den blir blöt. Som Protte skriver behövs inte snedsträva med bra skivmaterial på bägge sidor. Lägg istället in kortlingar eller stående reglar (beroende på vilken riktning du tänker panela dörren) som förstyvning. Behöver inte vara grova. Blir väldigt mycket enklare att skära till isolering.
Dörrfabriker snålar med ramstycken. Trä är pengar för ekonominissar. Du bör ta tillräckligt grova för att kunna använda rejäla skruv t gångjärnen. Istället för att passa in en klots där du tänker sätta låset sätter du en 80mm regel hela vägen. Enkelt då att komplettera med ytterligare lås i framtiden.
Jag som kostar kunderna 650kr + moms i timmen resonerar så att den tid som jag lägger på att klyva och limma ihop virke till ramar kostar mer än om jag helt enkelt tar färdiga laminerade karmämnen från hyllan och kapar upp. Därför händer det (oftast) att mina dörrar har 115mm breda ramstycken.
Cellplast fungerar bra som isolering. Har sämre brandmotstånd än stenull men är lättare.
Kan du limma i press är det mycket bättre. Dörrarna blir raka och du slipper skruvlimma. Med bara lim så sitter det inte en massa djäkla stålbitar att köra sönder frässtålen på i kanterna. D3-lim duger. D4-lim är bättre.
Att ev snedsträva skall vara skjutande är en teori som hänger på att den sitter stumt i en ram som inte går isär. I ditt fall så är det alltså korrekt. Om snedsträvan är för klen för lasten så fungerar den bättre om den sitter dragande som du ritat. Tänk hur du skulle sätta ett järnband till exempel. Skjutande hålband eller gängstänger är bara fånigt. En gängstång kan ge fördelen att dörren går att justera i efterhand om den sätter sig (perfekt på grindar). Vilken metod som är bäst för uppgiften måsta man titta på från fall till fall.
Mvh Findus
Lite mer info...
Skippa plåt på HDF. Har du plåt måste det vara plåt på bägge sidor. För mycket jobb. Tyngre och sämre. Lägg pengarn på bra plyfa. Riktig furupyfa (inte bygg eller K). Björkplyfa fungerar också bra. Sväller inte och bär sig åt som HDF när den blir blöt. Som Protte skriver behövs inte snedsträva med bra skivmaterial på bägge sidor. Lägg istället in kortlingar eller stående reglar (beroende på vilken riktning du tänker panela dörren) som förstyvning. Behöver inte vara grova. Blir väldigt mycket enklare att skära till isolering.
Dörrfabriker snålar med ramstycken. Trä är pengar för ekonominissar. Du bör ta tillräckligt grova för att kunna använda rejäla skruv t gångjärnen. Istället för att passa in en klots där du tänker sätta låset sätter du en 80mm regel hela vägen. Enkelt då att komplettera med ytterligare lås i framtiden.
Jag som kostar kunderna 650kr + moms i timmen resonerar så att den tid som jag lägger på att klyva och limma ihop virke till ramar kostar mer än om jag helt enkelt tar färdiga laminerade karmämnen från hyllan och kapar upp. Därför händer det (oftast) att mina dörrar har 115mm breda ramstycken.
Cellplast fungerar bra som isolering. Har sämre brandmotstånd än stenull men är lättare.
Kan du limma i press är det mycket bättre. Dörrarna blir raka och du slipper skruvlimma. Med bara lim så sitter det inte en massa djäkla stålbitar att köra sönder frässtålen på i kanterna. D3-lim duger. D4-lim är bättre.
Att ev snedsträva skall vara skjutande är en teori som hänger på att den sitter stumt i en ram som inte går isär. I ditt fall så är det alltså korrekt. Om snedsträvan är för klen för lasten så fungerar den bättre om den sitter dragande som du ritat. Tänk hur du skulle sätta ett järnband till exempel. Skjutande hålband eller gängstänger är bara fånigt. En gängstång kan ge fördelen att dörren går att justera i efterhand om den sätter sig (perfekt på grindar). Vilken metod som är bäst för uppgiften måsta man titta på från fall till fall.
Mvh Findus
Tack för utförligt svar Findus!
Jag letade efter Assa 110, antar att 110 avser höjden? Hittade nämligen Assa 3278 som verkar ha 3,7mm godstjocklek och vara 110 högt.
Jag ritade om sektionen (EVO 2) men jag får inte riktigt till det med infästning av gångjärnen, monteringsanvisningarna anger att gångjärnet skall in 9mm från kanten på dörrblad och karm.
Jag förutsätter att jag skall ta 9mm från befintlig karm och inte 9mm från min kantlist jag lägger på? pga bärigheten. Det gör ju att gångjärnet på dörrbladet hamnar lite där det hamnar och detta fall kommer en skruv komma ganska exakt mellan regel och plyfa, vilket jag antar är ganska dåligt? Den andra skruven hamnar knappt i regeln.
Gjorde en EVO 3 och där jag leker med tanken att man försänker plyfan i regeln och får mer gods för gångjärnen, det blir dock ett ohyggligt fräsande och genast känns det inte som något jobb man gör på golvet.
Tillsist vart det en EVO 4, där man lägger på en 12x30 på gångjärnssidorna och skruvlimmar. Känns bättre än plyfa, men kanske inte tillräckligt ändå?
Känns generellt som man skulle behöva ett "djupare" gångjärn, men det kanske inte finns?
Blå linje redovisar vart skruvarna hamnar.
Rött är gångjärnen.
Eftersom jag lägger på en kantlist så hamnar tappen heller inte lika lång ut som den borde, så att knäcka gångjärnen är väl bara att glömma. Hade nog vart fördelaktigt att hitta 10mm panel och en kantlist på 3-4mm istället. Hittar dock ingen ek-panel i 10mm.
Jag letade efter Assa 110, antar att 110 avser höjden? Hittade nämligen Assa 3278 som verkar ha 3,7mm godstjocklek och vara 110 högt.
Jag ritade om sektionen (EVO 2) men jag får inte riktigt till det med infästning av gångjärnen, monteringsanvisningarna anger att gångjärnet skall in 9mm från kanten på dörrblad och karm.
Jag förutsätter att jag skall ta 9mm från befintlig karm och inte 9mm från min kantlist jag lägger på? pga bärigheten. Det gör ju att gångjärnet på dörrbladet hamnar lite där det hamnar och detta fall kommer en skruv komma ganska exakt mellan regel och plyfa, vilket jag antar är ganska dåligt? Den andra skruven hamnar knappt i regeln.
Gjorde en EVO 3 och där jag leker med tanken att man försänker plyfan i regeln och får mer gods för gångjärnen, det blir dock ett ohyggligt fräsande och genast känns det inte som något jobb man gör på golvet.
Tillsist vart det en EVO 4, där man lägger på en 12x30 på gångjärnssidorna och skruvlimmar. Känns bättre än plyfa, men kanske inte tillräckligt ändå?
Känns generellt som man skulle behöva ett "djupare" gångjärn, men det kanske inte finns?
Blå linje redovisar vart skruvarna hamnar.
Rött är gångjärnen.
Eftersom jag lägger på en kantlist så hamnar tappen heller inte lika lång ut som den borde, så att knäcka gångjärnen är väl bara att glömma. Hade nog vart fördelaktigt att hitta 10mm panel och en kantlist på 3-4mm istället. Hittar dock ingen ek-panel i 10mm.
Lämpligt djup för ASSA110 är 37mm. Sätter man det djupare går det dåligt att använda gångjärnsriktare. Längre ut ser konstigt ut.
Lösningen på ditt problem är att se plyfa-regel-plyfa som själva dörren. Då kommer alla skruv i regeln. Sedan ligger panelen utanpå. Tittar du på modernare panelade dörrar så är det så det brukar se ut.
Mvh Findus
Lösningen på ditt problem är att se plyfa-regel-plyfa som själva dörren. Då kommer alla skruv i regeln. Sedan ligger panelen utanpå. Tittar du på modernare panelade dörrar så är det så det brukar se ut.
Mvh Findus
Tack,
Har jag tolkat dig rätt gällande 37mm på gångjärnen enligt bilagan? Vad har jag för mån att sala på karmen på utsidan utan att sabba möjligheterna att rikta gångjärn? Karmen är nog i gran eller furu och panelen ju tänkt att bli ek eller teak. Vore snyggt om det vart enhetligt.
Eftersom panalen kommer bli lite indragen längs kanterna tänkte jag att man lägger en list i ek/teak ett varv runt karmen, det borde väl inte påverka infästningen av gångjärnen så länge jag kompenserar skruvlängderna med motsvarande jag salar på ramverket med ädelträ?
Tolkade jag rätt med 4 grader i mötet? Visst skjutton skall slutblecket fräsas in rakt? Gröna rektangeln i bilagan.
Hur får man det helt tätt i mötet när man har falsat dörrbladen och tätlisten i botten sitter på tröskeljärnet?
Den vertikala tätningslisten går ju bakom "täcklisten" och möter inte tätlisten på tröskeljärnet? Blir ju en glipa på 12-13x4-5 millimeter i botten. En variant är ju att montera nytt tröskeljärn som sticker upp, men det är ju en bra snubbelfälla också...
Funkar 1-komponents D4-lim eller behöver man kliva på 2 komponentsvarianterna?
@prototypen Har du möjligtvis någon bild på din skapelse för lite inspiration?
Har jag tolkat dig rätt gällande 37mm på gångjärnen enligt bilagan? Vad har jag för mån att sala på karmen på utsidan utan att sabba möjligheterna att rikta gångjärn? Karmen är nog i gran eller furu och panelen ju tänkt att bli ek eller teak. Vore snyggt om det vart enhetligt.
Eftersom panalen kommer bli lite indragen längs kanterna tänkte jag att man lägger en list i ek/teak ett varv runt karmen, det borde väl inte påverka infästningen av gångjärnen så länge jag kompenserar skruvlängderna med motsvarande jag salar på ramverket med ädelträ?
Tolkade jag rätt med 4 grader i mötet? Visst skjutton skall slutblecket fräsas in rakt? Gröna rektangeln i bilagan.
Hur får man det helt tätt i mötet när man har falsat dörrbladen och tätlisten i botten sitter på tröskeljärnet?
Den vertikala tätningslisten går ju bakom "täcklisten" och möter inte tätlisten på tröskeljärnet? Blir ju en glipa på 12-13x4-5 millimeter i botten. En variant är ju att montera nytt tröskeljärn som sticker upp, men det är ju en bra snubbelfälla också...
Funkar 1-komponents D4-lim eller behöver man kliva på 2 komponentsvarianterna?
@prototypen Har du möjligtvis någon bild på din skapelse för lite inspiration?
Redigerat:
Du har tolkat mig rätt . Både vad gäller mötet och gångjärnen.
Gångjärnsriktare är ett otyg som förstör gångjärn. Det är en nödfallsåtgärd. Alla dörrar som jag tillverkar med ASSA gångjärn förser jag med förhöjningsbrickor bakom gångjärnen. Jag tillverkar dem själv av laminat. När dörren svällt så att funktionen påverkas åker jag dit och tar bort ett lager brickor. Kan på det sättet, genom att palla upp dörren och byta på ett gångjärn i taget, öka luften precis lagom mycket utan att behöva lyfta av dörren. Brukar ta en kvart ca. Dessutom är 3,7mm gångjärnen f-n så tunga att rikta. Skrev jag inte ovan att det är en väsentlig skilnad mot den vanliga godstjockleken.
Slutblecket fräser du in snett. 4 grader fungerar. Låskistan måste sitta rakt för att behören skall passa utan problem. Ser ut på din skiss som om låskistan sitter lite långt in. Jag förstår att du inte tänker sätta den efter något annat än slutblecket.
Såg att du också tänkt på att anslagslister behöver falsas. Snyggt.
Vad gäller tätning mot tröskel så är det ofta svårare. Om du har ett anslag med tätningslist på tröskeln nu så föreslår jag att du tar bort den och sätter tätningslisten på dörren istället. Om inte annat så blir det lättare att städa. Ett hål i mötet är svårt att undvika. Det blir ett uppe också. Är du noga med längden på listerna så kan du minimera glappet, men inte få bort det helt.
Enkomponent D4 lim duger utmärkt. Vi använder Casco 3384.
Mvh Findus
. Både vad gäller mötet och gångjärnen. Gångjärnsriktare är ett otyg som förstör gångjärn. Det är en nödfallsåtgärd. Alla dörrar som jag tillverkar med ASSA gångjärn förser jag med förhöjningsbrickor bakom gångjärnen. Jag tillverkar dem själv av laminat. När dörren svällt så att funktionen påverkas åker jag dit och tar bort ett lager brickor. Kan på det sättet, genom att palla upp dörren och byta på ett gångjärn i taget, öka luften precis lagom mycket utan att behöva lyfta av dörren. Brukar ta en kvart ca. Dessutom är 3,7mm gångjärnen f-n så tunga att rikta. Skrev jag inte ovan att det är en väsentlig skilnad mot den vanliga godstjockleken.
Slutblecket fräser du in snett. 4 grader fungerar. Låskistan måste sitta rakt för att behören skall passa utan problem. Ser ut på din skiss som om låskistan sitter lite långt in. Jag förstår att du inte tänker sätta den efter något annat än slutblecket.
Såg att du också tänkt på att anslagslister behöver falsas
. Snyggt.Vad gäller tätning mot tröskel så är det ofta svårare. Om du har ett anslag med tätningslist på tröskeln nu så föreslår jag att du tar bort den och sätter tätningslisten på dörren istället. Om inte annat så blir det lättare att städa. Ett hål i mötet är svårt att undvika. Det blir ett uppe också. Är du noga med längden på listerna så kan du minimera glappet, men inte få bort det helt.
Enkomponent D4 lim duger utmärkt. Vi använder Casco 3384.
Mvh Findus
Hej Findus, tack för utförlig och bra information!
Du skriver: "Att ev snedsträva skall vara skjutande är en teori som hänger på att den sitter stumt i en ram som inte går isär."
Jag argumenterar inte emot, men min okunnighet gör att jag inte förstår vad du menar här. Resten av resonemanget kan jag följa. Kan du tänka dig att utveckla lite?
Stort tack!
//Ronnie
Du skriver: "Att ev snedsträva skall vara skjutande är en teori som hänger på att den sitter stumt i en ram som inte går isär."
Jag argumenterar inte emot, men min okunnighet gör att jag inte förstår vad du menar här. Resten av resonemanget kan jag följa. Kan du tänka dig att utveckla lite?
Stort tack!
//Ronnie
Det är enkel mekanik. Egentligen så spelar det ingen roll åt vilket håll strävan sitter. Om bara infästningen är tillräcklig så får det samma effekt.
En skjutande stötta hidrar en grind att säcka om den är styv nog och om ramen håller ihop i hörnen. Samtidigt så utövar stöttan ett ständigt tryck utåt som är lika stort som kraften (grindens egenvikt) som vill tvinga ner grinden. När fogarna släpper så säckar grinden och ytterstolpen ramlar ut.
Ett dragande diagonalstag utför samma arbete. Styvheten spelar ingen roll.
Därför kan ett dragande stag vara en gängstång eller ett hålband. Däremot gör infästningen i hörnen det. Maskinskruv och sargsprintar kan till exempel vara ett bra sätt att fästa en dragende regel. Då går det att efterdra om det av någon anledning skulla börja glipa.
Ett dragande stag utövar ingen kraft som vill tvinga isär hörnfogarna. Det har fördelen att grinden håller ihop långt efter att limmet gett upp eller om man vill sätta ihop utan lim, med tappar kanske.
Om snedsträvan bara är en bräda som är påslagen utanpå grinden så blir skjuvmomentet på skruvarna/spikarna exakt lika stort hur den än sitter. Då kan utseendet avgöra.
Mvh Findus
En skjutande stötta hidrar en grind att säcka om den är styv nog och om ramen håller ihop i hörnen. Samtidigt så utövar stöttan ett ständigt tryck utåt som är lika stort som kraften (grindens egenvikt) som vill tvinga ner grinden. När fogarna släpper så säckar grinden och ytterstolpen ramlar ut.
Ett dragande diagonalstag utför samma arbete. Styvheten spelar ingen roll.
Därför kan ett dragande stag vara en gängstång eller ett hålband. Däremot gör infästningen i hörnen det. Maskinskruv och sargsprintar kan till exempel vara ett bra sätt att fästa en dragende regel. Då går det att efterdra om det av någon anledning skulla börja glipa.
Ett dragande stag utövar ingen kraft som vill tvinga isär hörnfogarna. Det har fördelen att grinden håller ihop långt efter att limmet gett upp eller om man vill sätta ihop utan lim, med tappar kanske.
Om snedsträvan bara är en bräda som är påslagen utanpå grinden så blir skjuvmomentet på skruvarna/spikarna exakt lika stort hur den än sitter. Då kan utseendet avgöra.
Mvh Findus
Intressant tråd, skulle precis börja bygga mina egna slagportar då denna tråd dök upp!
Fick korrigera mina mått en aning då även jag räknat med för små springor.
Stort tack till findus42 som delar med sig av sina erfarenheter och kunnande till oss mindre begåvade, alltid en glädje att läsa dina inlägg!
Startade igår mitt egna dörrbygge, hade själv köpt 9mm björkplywood och inte 12mm men hoppas det fungerar iaf.
Fräste bort 2mm nertill så att sparkplåten blir infälld och fräste även tre spår för utseendets skull.
Tänkte skruvlimma fast baksidan i ramen men framsidan tänkte jag försöka att bara limma fast förutom där sparkplåten hamnar där skruvar jag då man täcker skruvskallarna med plåten sen.
Fick korrigera mina mått en aning då även jag räknat med för små springor.
Stort tack till findus42 som delar med sig av sina erfarenheter och kunnande till oss mindre begåvade, alltid en glädje att läsa dina inlägg!
Startade igår mitt egna dörrbygge, hade själv köpt 9mm björkplywood och inte 12mm men hoppas det fungerar iaf.
Fräste bort 2mm nertill så att sparkplåten blir infälld och fräste även tre spår för utseendets skull.
Tänkte skruvlimma fast baksidan i ramen men framsidan tänkte jag försöka att bara limma fast förutom där sparkplåten hamnar där skruvar jag då man täcker skruvskallarna med plåten sen.