Andelstalen anger bostadsrättens andel i föreningen och styr avgifterna. Däremot så finns det inget som säger att andelstalet ska utgå från lägenhetsytan även om man oftast gör så. En viss bostadsrätt kan ha ett högre andelstal på grund av våning, utsikt, hörnlägenhet med fönster åt flera håll mm. Andelstalen sätts när föreningen bildas och ska sen inte ändras. Om man har mätt fel i föreningen, och om ytan är det enda som ligger till grund för andelstalen, så kan föreningen ändra andelstalen men det är inget krav.T toolman77 skrev:
Om jag var säljaren skulle jag hårdnackat mena att varan, lägenheten, är oförändrad från det att annonsen, visningen och kontraktet skrevs fram till överlämnandet. D vs att köparen får det de tittat på och haft möjlighet att kontrollera.
Det här känns som ett så uppenbart försök att sänka sitt köpepris så det är löjligt.
Som säljare kan det vara bättre att erbjuda att låta köpet gå tillbaka. Antagligen lätt att sälja igen. Bara man har finansiella muskler att stå med dubbla boenden ett tag.
Det här känns som ett så uppenbart försök att sänka sitt köpepris så det är löjligt.
Som säljare kan det vara bättre att erbjuda att låta köpet gå tillbaka. Antagligen lätt att sälja igen. Bara man har finansiella muskler att stå med dubbla boenden ett tag.
Redigerat:
Föreningar har numera ibland två andelstal per bostadsrätt. Det ena andelstalet anger då bostadsrättens andel av föreningen exklusive lån och det andra andelstalet anger bostadsrättens andel av föreningens lån.S Stripe skrev:
Denna konstruktion används för att enskilda bostadsrättsinnehavare ska kunna "ta över" föreningens lån på "den egna" lägenheten för att på så minska boendekostnaden (privatpersoner kan göra ränteavdrag, föreningen kan inte det).
Att ändra andelstal är ingen enkel process.
Som jag skrev tidigare så räcker det inte med att köparen har haft möjlighet att kontrollera. Säljaren måste också aktivt uppmana köparen att kontrollera.Bart skrev:
Men det gjorde de ju. De uppmanade köparen väldigt specifikt att uppmäta lägenhetenL Leifur skrev:
Men vänd på det då istället. En besiktningsman säger att badrummet är perfekt utan förhöjda fuktvärden och ett halvår senare visar det sig vara genomruttet.Nötegårdsgubben skrev:
En sakkunnig har mätt upp och sagt att det är 92 kvm, skall man inte kunna lita på det och planera sin ekonomi efter det? Och mätfirman medger att dom mätt fel men anser inte att man lidit nån skada, snacka om att ta ansvar för sin tjänst.
Planera sin ekonomi?F fsn skrev:
Hur påverkas ekonomin av dessa ± 3 kvadratmeter menar du?
Och vet vi egentligen vilken av dessa två uppmätningar, 89 eller 92 kvm, som är den riktiga?
Det kan ju mycket väl vara så att det är köparens nya uppgift som är fel.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 295 inlägg
Varför skulle jag vända på något? Det står ju tydligt i förutsättningarna hur fallet var.F fsn skrev:Men vänd på det då istället. En besiktningsman säger att badrummet är perfekt utan förhöjda fuktvärden och ett halvår senare visar det sig vara genomruttet.
En sakkunnig har mätt upp och sagt att det är 92 kvm, skall man inte kunna lita på det och planera sin ekonomi efter det? Och mätfirman medger att dom mätt fel men anser inte att man lidit nån skada, snacka om att ta ansvar för sin tjänst.
Säljaren har inte lovat något, sannolikt för att mätföretaget i sin tur inte lovade något när det utförde tjänsten. Nu stämmer köparen säljaren för att ha brutit vad denne inte lovat. Visst kan säljaren i sin tur stämma mätföretaget för vad detta inte lovat, men som sagt, för vad? Det finns ju ingen skada.
Vad mätbolaget lovade eller ej vet vi inte, nen de anser att säljaren inte lider skada.
Men låt oss fundera över det.
Säg att en lägenhet är 100kvm och kostar 10 miljoner. Skulle mätbolaget mäta rätt, mätar de 100 kvm och får säljaren 10 miljoner.
Ett annat alternativ är att mätbolager mäter för lite (95 kvm). Säljaren säljer då för 9,5miljoner har en skada på 0.5 miljoner. Dessa pengar kan han inte kräva av köparna, så han står själv med förlusten.
En annan möjlighet är att bolaget mäter för mycket (105 kvm) säljaren säljer för 0.5 miljon Då gör säljaren en vinst på 0.5 milj.
Om köparen nu kräver 0.5milj i skadestånd, går säljaren fortfarande inte med förlust (inte heller med vinst)
Men låt oss fundera över det.
Säg att en lägenhet är 100kvm och kostar 10 miljoner. Skulle mätbolaget mäta rätt, mätar de 100 kvm och får säljaren 10 miljoner.
Ett annat alternativ är att mätbolager mäter för lite (95 kvm). Säljaren säljer då för 9,5miljoner har en skada på 0.5 miljoner. Dessa pengar kan han inte kräva av köparna, så han står själv med förlusten.
En annan möjlighet är att bolaget mäter för mycket (105 kvm) säljaren säljer för 0.5 miljon Då gör säljaren en vinst på 0.5 milj.
Om köparen nu kräver 0.5milj i skadestånd, går säljaren fortfarande inte med förlust (inte heller med vinst)
Med det lite lätt teoretiska resonemanget att köparen köper en yta, inte Ett Styck bostad.
OBS, jag är inte helt främmande för att ytan är en viktig parameter, men jag tror också att det på sätt och vis inte är en viktig parameter.
Dvs, jag säger väl egentligen vare sig bu eller bä, men ställer mig lite generellt tveksam till alla påståenden, beräkningar och andra konstruktioner där man endast anser den ena parametern viktig och den andra betydelselös.
OBS, jag är inte helt främmande för att ytan är en viktig parameter, men jag tror också att det på sätt och vis inte är en viktig parameter.
Dvs, jag säger väl egentligen vare sig bu eller bä, men ställer mig lite generellt tveksam till alla påståenden, beräkningar och andra konstruktioner där man endast anser den ena parametern viktig och den andra betydelselös.
Ja du, det kan väl ändå inte var för svårt för nån att se det?KnockOnWood skrev:
Mätföretaget rekommenderade ju enligt svt-artikeln säljaren att betala tillbaka mellanskillnaden mellan deras felaktiga mätning och den köparen gjort. Skulle det faktum att man rekommenderas betalar tillbaka dryga 300kkr vara av ekonomisk betydelse? Eller det faktum att man är stämd på nåt som om man förlorar troligtvis landar på 5-600kkr. Hur mycket det är för de inblandade har jag inte en aning om men generellt så är det mer än tillräckligt för att vara ekonomipåverlande för dom flesta.
Enligt texten så verkar det ju även som om mätfirman erkänner att dom mätt fel. Det är uppenbarligen nåt fel om man betalar för en fackmannamässig experttjänst och sen blir stämd för deras felaktigheter.
Det är löjligt lätt att sitta på läktarn och tycka en massa om att dom inte har en chans att vinna hit eller dit men är man den stämda oavsett hur rätt eller fel man har eller anses sig ha så är man liten, väldigt liten.
Inte riktigt så. Visst använde jag ett linjärt samband i exemplet, men det funkar också med andra siffror.
Men vad som är viktigt är att domstolen kan göra en bra uppskattning av prisskillnaden pga den felaktiga uppgiften.
Men vad som är viktigt är att domstolen kan göra en bra uppskattning av prisskillnaden pga den felaktiga uppgiften.
Inte, hur tänker du då? Hur skall det värderas att man är stämd och förutsätt att stämmande part drar det långt? Man behöver ett juridiskt ombud som börjar fakturera (där säljarn enligt texten redan har kostnader) och sen strax innan förhandling drar köparen tillbaka sin stämning eller det blir påtryckningar om förlikning.
Nu vet man ju inte riktigheten i texten men mätföretaget har utfärdat ett ”mätbevis” och tycker inte det är en ekonomisk skada att betala tillbaka för dom felmätta kvadraten.
På riktigt, läs om och försök förstå. Du har tex inte en aning om hur mycket nån skulle ha betalat för lägenheten om det varit rätt uppgifter, skulle det varit 375kkr mindre, 200kkr mindre eller kanske exakt lika mycket? Att säljarn inte lidit nån ekonomisk skada eller obehag är så fantastiskt naivt att man tror det är ett skämt.
Det är en helt annan fråga men det är fullständigt otroligt att företag kan ta betalt för sådana här tjänster och komma undan med det. Det här borde vara en fråga mellan mätbolaget och köparen och ingen annan.