Yondalar skrev:
Ja har man tänkt att bo i huset i 2 år & sen elda upp det så är el panna ett bra alternativ !
man om du tänkt att bo i 20 år eler åtminstånde sälja huset istället för att elda upp det så bör man inte instalera en elpanna.
det än nästan samma sak men venliga frånluftsvärmepumpar, med undantaget att folk i allmänhet inte vet hur dålig effekt dom ger så huet går att sälja till ett bra pris endå.
du missförstod nog mitt inlägg
jag är verkligen inte vän av el
tänker både långsiktigt och har en liten susning om vad elvärme betyder på nationell nivå
..bl.a därför så har jag propagerat och propagerar för lösningar som reducerar kWh behovet och däri kW-behovet på nätet vintertid. Jag har tex framhållit isolering med ( extremt) långa återbetalningstider (räknat på dagens elpriser , vilka kommer att gå upp så att det blir inte så tokigt på sikt ändå) och enkla FTXaggregat.
om man sen vill sänka kWh-behovet med olika tekniska lösningar, vilka kanske inte är sååå bra i kr räknat, okey för mig, men tyvärr så har de jag syftar på ej samma kW-spareffekt de få dagar/timmar som det nationella elnätet måste dimensioneras för.
..det jag eg vill säga med mitt tjat om kalkyler är att få fram de verkliga kostnaderna, som att allting kostar så och i underhåll och att de verkliga kostnaderna (per nytta som kWh) oftast är bra mycket högre än vad reklamen (och hemmapulare) förespeglar oss.
jag är verkligen inte vän av el
tänker både långsiktigt och har en liten susning om vad elvärme betyder på nationell nivå
..bl.a därför så har jag propagerat och propagerar för lösningar som reducerar kWh behovet och däri kW-behovet på nätet vintertid. Jag har tex framhållit isolering med ( extremt) långa återbetalningstider (räknat på dagens elpriser , vilka kommer att gå upp så att det blir inte så tokigt på sikt ändå) och enkla FTXaggregat.
om man sen vill sänka kWh-behovet med olika tekniska lösningar, vilka kanske inte är sååå bra i kr räknat, okey för mig, men tyvärr så har de jag syftar på ej samma kW-spareffekt de få dagar/timmar som det nationella elnätet måste dimensioneras för.
..det jag eg vill säga med mitt tjat om kalkyler är att få fram de verkliga kostnaderna, som att allting kostar så och i underhåll och att de verkliga kostnaderna (per nytta som kWh) oftast är bra mycket högre än vad reklamen (och hemmapulare) förespeglar oss.
självklart ska man göra allt för att huset ska förbruka så få kW som mäjligt även om man har gratis ved m.m.
håller till fullo med om det!
jag kan bara inte förstå som i dag väljer frivilligt att instalera en elpanna.
jag vet tillomed personer som konverterar frrån direkt el, för att skaffa vatten buren el. Hur tänken man då?
håller till fullo med om det!
jag kan bara inte förstå som i dag väljer frivilligt att instalera en elpanna.
jag vet tillomed personer som konverterar frrån direkt el, för att skaffa vatten buren el. Hur tänken man då?
Då har man skaffat sig bättre slagläge för att kunna byta uppvärmning i framtiden.
Många skulle nog vilja investera i ett system som har låga driftkostnader, men alla har inte råd med utläggen.
Det är dyrt att vara fattig.
- den var bra- jag tror att du slog huvudet på spiken RK
...forts på mina funderingar
jag vurmar inte för elpanna, men i vissa fall kan det vara ekonomiskt fördelaktigt för familjen att behålla den eller tom köpa en ny sån och lägga 100 kkr på energisparande åtgärder som bättre dusch, fönster, isolering, ventstyrning och -återvinning osv i stället för tex en bergvp
Nja ingen vet väl om borrhålet klarar 500 år
Men därimot kan borrhålet va värdelöst om vattnet sinar o detta har inträffat för min morbror detta iof ett hål för dricksvatten 60 meter jupt.. Detta va efter 3,5 år första åren va de mycke vatten.. Så han fick borra ett nytt hål på ett annat ställe..
Så blir hålet utan vatten ä de bara att borra nytt för annars har man liten nytta av VP..
Men därimot kan borrhålet va värdelöst om vattnet sinar o detta har inträffat för min morbror detta iof ett hål för dricksvatten 60 meter jupt.. Detta va efter 3,5 år första åren va de mycke vatten.. Så han fick borra ett nytt hål på ett annat ställe..
Så blir hålet utan vatten ä de bara att borra nytt för annars har man liten nytta av VP..
2an skrev:
Jag vill minnas att det finns flera olika tekniker för att "få fart" på hål som sinar. Det är ju också så att det enda som krävs är ett positivt nettoflöde för att det skall funka.
Jag *tror* det är rimligt att antaga att borrhål inte bara sinar utan vidare. Går inte problemen att härleda till att andra brunnar borrats i närheten?
2an skrev:
nu pratar vi om saker vi inte vet nått om IGEN.
ett borrhål för färskvatten måste ha en viss mängs tillströmande vaten för att inte sina.
Ett borr hål för att ta ut energi ur behöver inta ha nått vattenflöde alls. vatten komer alltid att rina in i hålat till grundvatten nivår & kan inte sina om inte grundvatten nivån blir lägre än vad hålet är borrat = kan bara inträffa om banverket ska göra en tunnell under ditt hus.
jag har en borar på 180m. borrhålet var tomt på vatten när det var färsigborrat= går inte att andvända som driksvatten brunn. grundvatten nivån ligger enligt boraran 10m under marknivån hoss mig, & det lar nog stämma, för hålet är varmt.
MathiasS skrev:
Det finns mycket som pekar på att ett borrhåls temperatur sjunker med åren, inte bara de första 5 åren som ofta sägs. Livslängden hos borrhålen är alltså begränsad.
Det går att visa teoretiskt att hålen faktiskt blir kallare med åren . Ingen har heller kunnat visa motsatsen med trovärdig utvärdering och god statistik. Enstaka hål med bra grundvattenflöde går säkert att hitta, där hålen värms upp av grundvattenflödet. Enligt SGU, Sveriges Geologiska Undersökningar, är grundvattenflödet på större djup i berget normalt försumbart.
Jag har låtit en person med goda teoretiska och praktiska kunskaper om värmepumpar uttala sig om text och bilder i länken ovan. För det första går det enkelt att se att temperaturen på köldbäraren sjunker under hela diagrammets 25 år. För det andra visar det sig att effektuttaget går att beräkna ur kurvan och det är 2-3 kWh/år på ett 160 m hål. En verklig anläggning har ca 10 gånger större effektuttag. Temperaturen bör alltså sjunka betydligt snabbare i en verklig anläggning.
Borrhålen dimensioneras för att ge avsedda prestanda efter fem års drift.
Hålet försämras hela tiden. Före fem år ger de lite högre temperatur än det är dimensionerat för. Efter mer än fem år ger det lägre temperatur än avsett, och efter ytterligare några år sjunker temperaturen så lågt att värmepumpen börjar ge märkbart mindre värme eller ingen alls. Det finns otaliga exempel på detta bland äldre installationer.
Bergvärmeindustrin kontrar med att de gamla problemen beror på att hålen var för grunt borrade, och att det inte kommer att inträffa för de installationer som görs idag där man borrar djupare.
Den som har rudimentära kunskaper i fysik inser direkt att det bara är en fråga om när problemen kommer, inte om de kommer. Ett djupare hål räcker längre, men inte för evigt, och som sagts ovan, idag dimensionerar man hålen för fem år. Om man borrade så djupa hål att de höll i 20 år eller mer så vore detta kanske inte så mycket att kritisera. Det gör man emellertid inte. Hålen dimensioneras normalt idag för 5 års värmeuttag.
De ekonomiska kalkylerna, däremot, kräver ofta 15-20 år för att kunna räkna hem investeringen. Och ofta framhålls argumentet att "hålet ger värme för evigt". "Efter 20 år byter du bara värmepump och kör vidare med samma hål". Det finns alltså mycket som tyder på att så inte är fallet.
Det jag har skrivit här bygger på korrespondens med en kunnig person, jag själv har inga djupare kunskaper i ämnet. Jag blev själv förvånad när jag hörde detta, men jag bedömer samtidigt honom som en mycket trovärdig person.
Ja det märks att du inte själv sitter på nån kunsakp & som vanligt resulterar det i misförstånd & felaktiga påståenden.
till att börja med måsta jag säga att olika bergarter kan lagra olika mycke energi !!!
man ska altså ha olika gjupt hål till samma effektutag beroende på vad man har för berg. Inte så konstigt om ni tänken effter, alla vet hur länge en täljstenskamin är varm & hur fort en "kamin" byggd av leaka block svalnar.
om man gör som 95% av alla som instalerar bergvärme, väljer den billigaste offerten så får man oftast en för klen borra (man får vad man betalar för)
en för klen borra är en borra som har större effektutag än vad den har återladdning.
en korekt dimensionerad borra komer inte att sjunka i temp. tro mig !!
det märks tydligt att du inte vet vad du pratar om när du nämner att värmepumpen slutar att ge värme om borran blir kallare, det är fel! man får bara sämre cop
normalt dimensioneras en värmepump så ett den måste ha en elpatron som spestvärmer när det blir kallt.
om man istället köper en störe pump som klarar hela husets behov eller ialafall betydligt större behov än normalt så kan man på så sätt få längre stoptider på pumpen & då vilar borran = bra cop även i februari.
med en normalt dimensionerad borra & pump så går pumpen konstant ( 24h/dygn) störe delarna av vintern.
I en normal anläggning så sjunker borrtempen kraftigt ca 4-5 grader första månaden, sen sjunker tempen yttligare en grad på förlajnde 3 månader. efter 5 år så har tempen sjunkit max 0,5-1 grad till. man brukar då liga på -1 till -2 grader vid kontinuerlig drift.
vi måste skilja på begreppen!!!!
på 80 talet så instalerades värmepumpar som hade gasen gående i koppar rör som grävdes ned eller borades ned i berget. dessa anläggningar är inte bra. dom har borror på ca 60m & när dom konverterats till nyare gas så tappar dom mycke effekt = värdelösa!
det är också dessa anläggningar som gett ytjordvärmen så dåligt ryckte, det blir nämligen graftiga kärlskott runt kopparrören som gör att gräsmattan ser för jäXXXXut.
om det käns bättre kan vi räkna på att boran har en livslängd på 300 år istäler.
till att börja med måsta jag säga att olika bergarter kan lagra olika mycke energi !!!
man ska altså ha olika gjupt hål till samma effektutag beroende på vad man har för berg. Inte så konstigt om ni tänken effter, alla vet hur länge en täljstenskamin är varm & hur fort en "kamin" byggd av leaka block svalnar.
om man gör som 95% av alla som instalerar bergvärme, väljer den billigaste offerten så får man oftast en för klen borra (man får vad man betalar för)
en för klen borra är en borra som har större effektutag än vad den har återladdning.
en korekt dimensionerad borra komer inte att sjunka i temp. tro mig !!
det märks tydligt att du inte vet vad du pratar om när du nämner att värmepumpen slutar att ge värme om borran blir kallare, det är fel! man får bara sämre cop
normalt dimensioneras en värmepump så ett den måste ha en elpatron som spestvärmer när det blir kallt.
om man istället köper en störe pump som klarar hela husets behov eller ialafall betydligt större behov än normalt så kan man på så sätt få längre stoptider på pumpen & då vilar borran = bra cop även i februari.
med en normalt dimensionerad borra & pump så går pumpen konstant ( 24h/dygn) störe delarna av vintern.
I en normal anläggning så sjunker borrtempen kraftigt ca 4-5 grader första månaden, sen sjunker tempen yttligare en grad på förlajnde 3 månader. efter 5 år så har tempen sjunkit max 0,5-1 grad till. man brukar då liga på -1 till -2 grader vid kontinuerlig drift.
vi måste skilja på begreppen!!!!
på 80 talet så instalerades värmepumpar som hade gasen gående i koppar rör som grävdes ned eller borades ned i berget. dessa anläggningar är inte bra. dom har borror på ca 60m & när dom konverterats till nyare gas så tappar dom mycke effekt = värdelösa!
det är också dessa anläggningar som gett ytjordvärmen så dåligt ryckte, det blir nämligen graftiga kärlskott runt kopparrören som gör att gräsmattan ser för jäXXXXut.
om det käns bättre kan vi räkna på att boran har en livslängd på 300 år istäler.