den tilförda energin via solen är större än den energin vi tar från berget, därför komer inte hålet att bli förstört.

temåsänkningen med nån grad som sker första månaden beror på att värmen i berget vandrar sakta.
sen sjunker tempen som sagt nån tiondels grad för varje år i ca 5 års tid, tills man nåt en jämkning mellan hur mycke energi (värme) du tar från berget & hur fort värmen kan vandra i ditt berg.

(alla vet väll at man snabt brännersig om man håller i en kopparbit som värms i andra änden. Håller man iställer i en sten så tar det längre tid innan det blir varmt där man håler.)
 
Teoretiskt går det alltså att visa att temperaturen i ett hål sjunker med tiden. På SVEP:s egen hemsida ser man i en figur att så sker även i praktiken, även om värmeuttaget är så litet som 2-3 MWh/år. Man ser dessutom att någon temperaturstabilisering inte alls sker efter fem år, den fortsätter att sjunka. Varför den skulle sluta att sjunka efter just fem anser jag vara helt ofysikaliskt.

Dimensioneringen innebär att systemet ska ge den dimensionerande energin efter 5 år. Innan dess överträffas kalkylerna. Efter 5 år minskar det möjliga energiuttaget eftersom hålet långsamt fortsätter att bli kallare. Varför dimensionerar man inte så att man får ut den dimensionerande energin efter 20 år? Troligen för att hålen då skulle bli så långa och många att ekonomin skulle falla helt.

Det är sant att man borrar djupare idag och det var leverantörernas svar på hål som gav märkbart mindre värme efter ett antal år. Genom att borra djupare skjuter man bara upp problemen längre fram i tiden. Man löser inte det grundläggande problemet att hålen alltid kommer att kallna med tiden.

Hur många bergvärmeanläggningar med mer än 20 år på nacken finns det, som fungerar tillfredställande idag? Den statistiken skulle vara intressant att få del av.

Solinstrålningen ger väldigt lite tillskott för ett borrhål. Låt säga att den kraftigaste nedkylningen runt ett borrhål är ca 1 m2. Då ger solen ca 1000 kWh/år. Det räcker knappast för att återladda ett uttag på 20 000 - 30 000 kWh/år. Och solvärmen kommer inte att nå 100 m djup inom överskådlig framtid. Däremot ger solen bra återladdning till markvärmeanläggningar eftersom de har mycket större solexponerad yta och inte ligger så djupt.

Jag vill med dessa inlägg visa att expertisen inte på något sätt är ense om att en energibrunn har oändlig livslängd, och att livslängden kan vara betydligt kortare än många tror.
 
BJohan skrev:
Teoretiskt går det alltså att visa att temperaturen i ett hål sjunker med tiden. På SVEP:s egen hemsida ser man i en figur att så sker även i praktiken, även om värmeuttaget är så litet som 2-3 MWh/år. Man ser dessutom att någon temperaturstabilisering inte alls sker efter fem år, den fortsätter att sjunka. Varför den skulle sluta att sjunka efter just fem anser jag vara helt ofysikaliskt.

Dimensioneringen innebär att systemet ska ge den dimensionerande energin efter 5 år. Innan dess överträffas kalkylerna. Efter 5 år minskar det möjliga energiuttaget eftersom hålet långsamt fortsätter att bli kallare. Varför dimensionerar man inte så att man får ut den dimensionerande energin efter 20 år? Troligen för att hålen då skulle bli så långa och många att ekonomin skulle falla helt.

Det är sant att man borrar djupare idag och det var leverantörernas svar på hål som gav märkbart mindre värme efter ett antal år. Genom att borra djupare skjuter man bara upp problemen längre fram i tiden. Man löser inte det grundläggande problemet att hålen alltid kommer att kallna med tiden.

Hur många bergvärmeanläggningar med mer än 20 år på nacken finns det, som fungerar tillfredställande idag? Den statistiken skulle vara intressant att få del av.

Solinstrålningen ger väldigt lite tillskott för ett borrhål. Låt säga att den kraftigaste nedkylningen runt ett borrhål är ca 1 m2. Då ger solen ca 1000 kWh/år. Det räcker knappast för att återladda ett uttag på 20 000 - 30 000 kWh/år. Och solvärmen kommer inte att nå 100 m djup inom överskådlig framtid. Däremot ger solen bra återladdning till markvärmeanläggningar eftersom de har mycket större solexponerad yta och inte ligger så djupt.

Jag vill med dessa inlägg visa att expertisen inte på något sätt är ense om att en energibrunn har oändlig livslängd, och att livslängden kan vara betydligt kortare än många tror.

Du har inte sett en bergvärme anläggning eller hur !
du har bara läst lite & skarvar friskt själv utifrån detta, eller hur.

Man ska inte borra 2 hål närmare än 20m = alltså har varje hål en "arbetsradie" på ca 15m.

bergets återladdning sker inte via direkt solljus, det sker via luftens medeltempratur i det område där du bor. trögheten i matrialet gör att berget håller samma temp året om.
även om effektutaget ur berget är konsentrerat till en liten radie runt hålet så hjälper hela berget till att värma upp denna yta (vi har ju bara borrat futtiga 200m i det gigantiska berget)

det är möjligt att tempraturen fortsetter att sljuka några hundradelsgrader även efter 5 år, därför gör jag en realistisk uppskattning till att borrhålet blivit för kallt efter 500 år. då kanske hålet är som varmast 0 grader

man ska komma ihåg att olika bergarter innehåller olika mycke energi, det är vikktigare än hur mycke vatten som flödar i berget!
mitt hål har inget vattenflöde & det har nu i slutet på aprill redan återladdat sig till sama temp som det höll i oktober.
denna återladdning komer altså inte från solskenet 2005, utan från solen alla tidigare år (solens energi lagras i berget genom att solen värmer upp allt i detta område till en viss medeltemp)

du undrade hur många 20 åriga anläggningar som idag fortfarande fungerade. Jag undrar hur många som inte fungerar (då räknar jag inte anläggningar mer gas i själva berget, för dom har typ 60m hål & en gas som idag inte får fyllas = många har konverterat till annan gas & då får man sämre effekt)

det fins tyver mycke okunit folk i branchen & dom som får problem får oftast fel råd. i 95% av fallen då man får för kalt vaten från borran så är det inget fel på borrhålet, utan det är bara smutsfiltret som är igensatt. detta skall göras rent varje sensommar!!!
 
Det var du som påstod att solen återladdade hålet. Givetvis kommer all värme på jorden från solen. Men det har ju inte mycket med bergets värmeledning att göra.

Sedan tycker jag att vi avslutar denna diskussion. Tonen är inte särskilt trevlig längre.

Framtiden fårväl visa hur dagens anläggningar fungerar om 20 år....
 
Varför lägga av diskussionen nu när det börjar trilla in intressanta och praktiska erfarenheter som ställs mot värmeteknisk/fysikalisk elementa. ???

Det är definitivt ingen konst för de som kan att tala om vilken effekt och energi som kan pumpas upp ur ett hål. :surprised:

Det som skrämmer mig, om det nu stämmer, (orkar ej kolla med tex SGU) är att hålen är (har varit) så kraftigt underdimensionerade att man får en så pass kraftig tempsänkning redan på de första åren.

Det finns ju lite logik bakom:
# bergVP har hög initialkostnad - kan man pruta lite på borran så putsar man till kalkylen lite
# tempen i borran är mycket viktig för värmefaktorn - man dimensionerar för de första åren (ger också lägre investeringskostnad). Sen kommer värmefaktorna att sjunka och elpatronen ta vid när det kniper, men nu pratar vi bortom leveransgarantitiden
# det är första (de första) året/n då man jämför med det man hade i tidigare elförbrukning - och man får höra sånt som "grannen till svärfar sänkte sin förbrukning med..."
# att ta reda på hur det är om 5, 10, 15 år är svårare och då har försäljaren redan för länge sedan visslat på väg till banken och elbolagen myser åt de miljarder som fortsätter att rulla in med automatik.
# Hasse o Tage: ...jag tror jag kissar lite mera. (det värmer först sen blir det kallt)

Sen säger CarMan att smutsfiltret skall rengöras varje sommar (och det är säkert så). Jag har inte hört en enda bergVP ägare nämna detta. ??? MEN - en bergVP hadde ju NOLL i drift och underhåll - tänkte inte på det :(

Ovan kanske är (del)förklaringar till att jag har varit väldigt skeptisk till de värmefaktorer som uppgetts - intressant. ;D
 
Javisst är den intressant men CarMans påhopp på BJohan kunde vi vara utan.

Nog en av de intressantaste trådarna på lääänge! Och bevisar mest att hur man vänder sig så är alltid baken bak -> d v s det finns ingen bra totallösning som fungerar utan 'jobb' d v s en insats på ett eller annat sätt.
 
Ni pratar som om man riskerar att få hela himmlen i huvudet.... Krig, katastrof och barnarov.

Idag vet man hur mycket effekt och energi man kan plocka ut ur det svenska urberget på olika platser. Inget hokuspokus med detta.

Håldjupet dimensioneras som Carman säger efter det 5 året eftersom temperaturminskningen därefter är så låg att det är försumbart och dumt att ens prata om det. Det slutar som vanligt med domedagsprat.

Yondalar - varför envisas du med att göra så stor affär av varje liten detalj. Jag ser expressens löpsedlar framför mig - Hundratusentals bergvärmeanläggningar hotade, smutsfiltret måste rensas! Hur kan du ens prata om drift och underhållskostnader när det gäller detta smutsfilter? Anlitar du en serviceman varje gång du tömmer din ved/pelletspanna på aska? ALLA, ALLA, ALLA kan rensa sitt filter. Anledningen till att ingen snackar om detta är att det är en struntsak. Det är viktigt att man gör det men eftersom det är fixat på fyra minuter så är det inte mycket att orda om. Som att pumpa cykeldäcket ungefär.....

Yondalar, för att du skall slippa sitta å älta detta med smutsfiltret och fundera på hur många extra bergvärmeinstallationer som nu *absolut* inte går att räkna hem tipsar jag dig om följande lilla utredning:

http://www.svepinfo.se/pdf/effektbalans_vaxthusgaser.pdf?PHPSESSID=79beb10b1d7552355950047277460eaf

Jag har inte orkat läsa igenom hela så jag vet inte vad dom kommit fram till, men det är säkert intressant input kring diskussionerna om växthuspåverkan, smutsig el etc relaterad till bergvärme.



 
det var en bra länk
såg bl.a. däri under Analys och slutsats: "En slutsats är det ställe där du inte orkar tänka längre", källa Okänd :-/

Jag har inte orkat läsa igenom hela så jag vet inte vad dom kommit fram till, men det är säkert intressant input kring diskussionerna om växthuspåverkan, smutsig el etc relaterad till bergvärme.
..och vad nu detta har med smutsfilter att göra ???
sorry, medger att det var ett dåligt försök till skämt om kalkyler utan D&U

...men om det påverkar värmefaktorn så mycket som CarMan antyder, då är det inget skämt, likasom det inte är skämt att sota pannan.

Jag vill inte hävda att min bergVPbekanskapskrets är representativ men jag har inte hört talas om "fixat filtret", däremot "sotat pannan".

..men filtret har jag skitit i och skiter fortfarande högaktningsfullt i när jag påstått/r att GENERELLT så går det inte att räkna hem en bergVP för ett nyare vanligt hus. Det jag vill säga är att OM nu filteret har sån betydelse på värmefaktorn etc så borde det till mera upplysning (och utredning à dess inverkan, förståss). Det kan ju göra investeringen lite mindre dålig. Jag tror de flesta ser sin VP som ett kylskåp, "det bara står där och går", men jag kan ha fel.
 
om ni nu är rädda för att hålet mot all förmodan ska kallna, så borra en sådär 20m extra, det kostar ungefär 5000:-

För den som vill räkna på hur myck energi ett hål kan leverera så ska ni få lite uppgifter om olika bergarter.

Kvartsis 6,62 W/mK
Porfyr 3,55 W/mK
Granit 3,47 W/mK
Sandsten 3,01 W/mK
Porfynit 2,54 W/mK
Kalksten 2,03 W/mK
Lera 1,33 W/mK

& sen en länk
http://www.pentronic.se/svensk/stopextra/se498/skola.htm
 
Yondalar skrev:
Sen säger CarMan att smutsfiltret skall rengöras varje sommar (och det är säkert så). Jag har inte hört en enda bergVP ägare nämna detta. ???  MEN - en bergVP hadde ju NOLL i drift och underhåll - tänkte inte på det :(
anledningen till at ingen pratar om smutsfiltrena är med allsäkerhet att ingen vat att dom sitter där!
dom flästa firmor som instalerar värmepumpar talar inte om för ägaren att dom fins & måste rengöras, likkaså så får nästan inger reda på att man kan finjustara inställningara så att pumpen jobbar optimalt för just mitt hus & berg.

Så här rengör man ett smutsfiler.
stäng av värmapumen.
skruva av locket på filter hållaren med en skiftnyckel eller dyrligt
plocka ur filterhållaren (en stålkorg)
spola rent filtret med vatten.
montera i omvänd ordning.

Om det nu uppfaddades som att det vart katastrof om man inte rensa filtrena varje år så vil jag förtydliga mig lite.
många värmapumpar kan säkert gå i många år innan filtret blir för igensat för at anläggningen ska fungera bra. det hela beror på hur mycke skräp som trilla in i rören vid instalationen.

dagens värmepumpar har tempgivare på alla inkomande & utgående rör. om man märker att tempraturen mellan in & ut ökar i skilnad mot normalt så ska man alltid börja med att kolla filtret, det är oftasd där felet ligger.

Om ett filter blir helt igensatt så fungerar inte pumpen alls.

 
Yondalar skrev:
GENERELLT så går det inte att räkna hem en bergVP för ett nyare vanligt hus.
det här behöver vi inte diskutera, då man kan vända o vrida på statestik hur man vill.
en del saker är vi väll överens om?
1. bergvärme är mer lönsamt om man gör av med mycke ennergi mon om man gör av med lite energi.
& sen lite vi inte är överens om.
går det att räkna hen bergvärme i ett nyare hus? Ja, det beror ju på hur man räknar som sagt. Ska huset rivas om 5 år eller ska det stå i 100 år?
hur länge ska du själv bo i huset?
ska anläggningen vara 100% betald på 10 år? varför?
är din nya bil som kostar som 3 värmepumpsanläggningar betald till 100% innan du säljer den & hur mycke pengar har du tjänet på den?

många frågor & olika svar beroende på hur man själv tänker, så det behöver vi inte gå inte på.

En sak som är konstigt, varför pratar alla om bergvärme o ingen om ytjordvärme?
ett nybyggt hus kan mes stor fördel instalera ytjordvärme till en mycket billig peng !!!

nu ska jag komma med en till grej ni kan hacka på. jag tvivlar sterkt på att nya hus är så energisnåla som alla helatiden säger. tycker att många i nya hus har höga uppvärmeningskostnader.

Jag har ett tilläggsisolerat hus som är bygt 69, tyvärr har jag inte kunnat tillägsisolerat väggarna som är klädda med tegel & inte heller plattan på huset då det är platta på mark & golvmattorna ligger rakt på betongplattan, så mycke energi smiter ut denna vägen.
huset är på drykt 200m2 & som jag värmer till 21 grader. detta ger en uppvärmningskostnad (värme+varmvatten) på 6000-7000 kWh/år
men så har jag ju BERGVÄRME också  ;D
 
CarMan skrev:
Man ska inte borra 2 hål närmare än 20m = alltså har varje hål en "arbetsradie" på ca 15m.
Det där förstod jag inte riktigt.........

Om två hål med "arbetsradien" 15 m borras 20 m från varandra så "överlappar" de ju varandra med 10 m eller.......

Det borde väl vara så att om de borras 20 m från varandra så blir "arbetsradien" max 10 m utan att de stör varandra. Ökas radien till 15 m så stör de ju varandra. Dvs tempen i hålen minskar........
 
Godmorgon.
Att bestämma typ av uppvärming har så många parametrar att det nästan är omöjligt att välja "rätt". Jag valde bergvärme. Mina bevekelsegrunder är följande;
  • Elen jag förbrukar till husvärme och varmvatten blir mindre.
  • Jag kan välja att ha 19 grader eller 23 grader inne. Och det kostar obetydligt mer!
  • Kan ha lägre effekt på värmepumpen => Lägre ampere till elskåpet => Lägre abbonemangskostnad. (6-7 kW istället för 12 kW).

Lars Sundström
 
Hej.
Det är två (2) filter man ska rensa när man har bergvärme. Slingan i hålet och slingan i huset. Kollegan hittade tom frigolit i husslingan.
Första tiden kanske man rensar varje eller varannan månad. Om mängden skräp minskar betydligt efter en tid kan man öka avståndet mellan rensningarna.

Lars Sundström
 
jag håller med dig i mångt o mycket, CarMan

likaså att det beror på hur man räknar och det har räknats så inihelsike fel på många tidigare bergVPanläggningar och marknadsföringen har varit så effektiv att det på något sätt har det blivit nån folktro att om man bara har pengar till investeringen i en bergVP så tjänar man mera än hälften (bananer?) - och det stämmer ju iofs när investering och underhåll inte finns med.

men avskrivningstiden är inte (skall inte vara) en viss påhittad siffra utan är relaterad till vald tekniks/utrustnings ekonomiska/tekniska livsslängd eller åtgärdens livslängd. Detta kan belysas med att tex isolering har sannolikt väsentligt längre livstid/avskrivningstid än en maskin med rörliga delar.

det är också rätt konstigt att det går att räkna på så många olika sätt när det gäller egna installationer och att jämföra med bil kan tyckas vara ett dåligt exempel, men

kanske är det så att vi räknar lika strutsmässigt på våra uppvärmningskostnader som på bilkostnaden. ??? Ja onekligen finns det många exmpel härpå.

Hur kolla detta? Jo, ta en biluthyrningsfirma, där kan dom räkna hur dom vill men räknar dom fel så kommer K-kalle förr eller senare. Jämför den milkostnaden med den egna "kalkylen". Likaså utgör fjärrvärmeverk en bra jämförare. De kan inte heller trolla med/bort sina kostnader. (och de kör med bästa möjliga verkningsgrader, storskaliga fördelar osv så den kostnadern är sannolikt lägre än vad en liten enskild anläggning generellt kan uppnå. De startar dessutom från samma bränsle som "alla andra" och använder tom elpannor när/om det är lönsamt)

visst finns det parametrar i kalkylerna, med vilka man kan påverka utfallet (och jälar vad det utnyttjas), tex:
Eget/kompis arbete, tyvärr så är utrymmet relativt sett begränsat när det gäller bergVP
Framtida elpriser, räntor, underhållskostnader osv, men ju högre investeringen är dessto längre fram i tiden måste man sia (och det gäller oberoende av teknikval)

att sia i framtiden är svårt (omöjligt? njae) och osäkerhet betyder alltid att man måste "lägga på" lite (som kortare livslängd, höge D&U, högre ränta, högre elpris osv).

Det jag inte fattar är varför man vid så pass stora investeringar (eller årliga kostnader) som köpa/bygga hus/uppvärmningsanläggning inte i högre grad prioriterar såna alternativ där man åtminstone delvis kan "eliminera siandet". Tänker på isolering där man för "alltid" har köpt sig fri från ett antal tusen kWh och "allt utom räntan".

och visst håller jag med om att värmepump är en fantastisk maskin och att om har man så rel små energibehov som nyare normalstora hus har, så leder ett väldigt enkelt resonemang fram till att det finns bättre och sämre VPlösningar: Pumpen och den varma sidan är i princip samma prylar. Vad kostar det att värma pumpens förångarsida? Ja inte fattar jag heller varför man inte åtminstone tar in offert på en slang om man nu tar in offert på ett hål.

..ibland måste det bli några rader
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.