Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Eurocode gäller nu, absolut. I detta läge spelar det ingen roll för att utvärdera olika lämpliga dimensioner. Vid en eventuell bygganmälan däremot skulle balken vara tvungen att verifieras enligt EC
Ursäkta att jag inte lagt mig i er diskussion, upplever att jag ändå inte kan bidra med något vettigt där =)
Vad jag däremot lyckats skaka fram är bygglovsritningar, även om de tydligen inte behövde vara så detaljerade 1959... Det står att läsa att grundläggningssätt är betongsten, att väggarna består av 25 cm lättbetong samt att taket består av 3" x 4" cc 60 cm med upplag på begränsade murar. Mellan åsarna ...(oläsligt)... brädor + underhållsfri papp på utsidan, brädor + 12 mm gipsplattor på insidan. CC är alltså mindre än vad jag först angav.
Skulle man kunna tänka sig en lösning där jag placerar en limträbalk/stålbalk en bit in i garaget, ritade in i denna skiss på 1200 bara för illustrationen och på så vis köpa sig lite marginal?
Bifogar även några bilder från bygglovshandlingarna, kanske nån med bättre ögon eller fantasi kan utläsa vad det står efter "Mellan åsarna" =)
Vad jag däremot lyckats skaka fram är bygglovsritningar, även om de tydligen inte behövde vara så detaljerade 1959... Det står att läsa att grundläggningssätt är betongsten, att väggarna består av 25 cm lättbetong samt att taket består av 3" x 4" cc 60 cm med upplag på begränsade murar. Mellan åsarna ...(oläsligt)... brädor + underhållsfri papp på utsidan, brädor + 12 mm gipsplattor på insidan. CC är alltså mindre än vad jag först angav.
Skulle man kunna tänka sig en lösning där jag placerar en limträbalk/stålbalk en bit in i garaget, ritade in i denna skiss på 1200 bara för illustrationen och på så vis köpa sig lite marginal?
Bifogar även några bilder från bygglovshandlingarna, kanske nån med bättre ögon eller fantasi kan utläsa vad det står efter "Mellan åsarna" =)
Om någon fortfarande sneglar åt tråden sammanfattar jag och undrar om detta känns rimligt?
Redigerat:
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
I nedböjningsberäkningen ska det vara L^4
Fast formeln står L^3 enligt formelsamling.. däremot missade jag skillnaden mellan q och Q och formeln ska innehålla Q (= q x L): 16800 x 4,2 = 70560 N.
(kikat här:
)
Då får jag fram följande, vilket låter mycket...
Är dock osäker på uträkning av linjelast, har ju fått olika uppgifter där med takytan i beaktande eller inte, med 25% av takvikten mot aktuell balk osv.
Tittade på detta räkneexempel: http://pl.fredrika.se/konstruktion_filer/bron/nedbojning av u_balkarna.htm
och där användes totala lasten x längden.
(kikat här:
Då får jag fram följande, vilket låter mycket...
Är dock osäker på uträkning av linjelast, har ju fått olika uppgifter där med takytan i beaktande eller inte, med 25% av takvikten mot aktuell balk osv.
Tittade på detta räkneexempel: http://pl.fredrika.se/konstruktion_filer/bron/nedbojning av u_balkarna.htm
och där användes totala lasten x längden.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
I beräkningen av linjelast är det inte balkens längd du ska använda utan bredden av taket som belastar balken. Om du t.ex. har balken i fasadliv blir den belastade bredden 1,5m, dvs halva avståndet mellan fasad och nockbalk. Ska du ha balken placerad längre in blir den belastade bredden något större pågrund av takreglarnas kontinuitet.
Ok! Har kommit fram till att balken kommer att sitta i fasadliv eftersom jag annars tar för mycket av djup i garaget annars då porten ju kommer att sitta på insidan om balken. Antar att vi fortfarande pratar om bredder i plant läge och inte utefter taklutning?
Om jag då istället beräknar utifrån 1,5m, blir linjelasten q: 4000N/m2 x 1,5 = 6000N och
Q således: 6000 x 4,2 = 25200N. Detta i sin tur ger täljaren: 5x25200x4200^3 vilket resulterar i nedböjning om 8,66 mm.
Om jag då istället beräknar utifrån 1,5m, blir linjelasten q: 4000N/m2 x 1,5 = 6000N och
Q således: 6000 x 4,2 = 25200N. Detta i sin tur ger täljaren: 5x25200x4200^3 vilket resulterar i nedböjning om 8,66 mm.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
En linjelast om 6 kN/m är vad jag också använde i min senaste uträkning. I min ståltabell (Tibnors) har HEA 180 ett Iy på 2510x10^4, dvs 25,1x10^6. Använder man detta värde istället, blir nedböjningen 4,6 mm.
Jag tycker du är ambitiös som ger dig i kast med detta, men bossespecial är också en utmärkt handledare.
Jag tycker du är ambitiös som ger dig i kast med detta, men bossespecial är också en utmärkt handledare.
Tack för uppmuntran!
Jag tycker ni båda har varit förträffliga inspiratörer och handledare!
Har tagit värdena från begroups excelarkiv och de använder sig enbart av x och y enligt nedan (och ovan). Kan det vara att Tibnors y gäller för en annan riktning, motsvarar nämligen exakt begroups böjning i deras x-led.
Hur som helst, de millimetrarna har ju ingen verklig betydelse i mitt fall, bara intressant ämne!
Jag tycker ni båda har varit förträffliga inspiratörer och handledare!
Har tagit värdena från begroups excelarkiv och de använder sig enbart av x och y enligt nedan (och ovan). Kan det vara att Tibnors y gäller för en annan riktning, motsvarar nämligen exakt begroups böjning i deras x-led.
Hur som helst, de millimetrarna har ju ingen verklig betydelse i mitt fall, bara intressant ämne!
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Märkligt. Med denna tabell skall du använda värdet för böjning i x-led. I Tibnors tabell kallas det för böjning i y-led. Hur som helst är det det högre värdet på yttröghetsmomentet (I) som gäller. Det kan du kontrollera genom att räkna ut dessa värden lite grovt. Man använder formeln bxh^3/12. Börja med den yttre balkformen och subtrahera sedan ytorna som är luft. Rotera sedan balken ett kvarts varv och gör om beräkningen.
Självbyggare
· Arvika
· 1 527 inlägg
Det är nog en gammal exceltabell som inte blivit uppdaterad. I tibnors gamla tabeller och gamla BSK använde man böjning kring x-axeln som styva riktningen vilket ändrades i och med Eurocode till y-axeln.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det kom jag faktiskt inte ihåg. Men nu när jag tittade i Tibnors tabell såg jag att böjning i den klena riktningen kallades för böjning kring z-axeln, vilket jag inte har observerat tidigare.
Ska se om jag förstod dig rätt...är dock inte riktigt med hur det kan visa att det är det högre värdet som ska användas. Inte för att jag på något sätt misstror dig, snarare för att jag vill förstå.
Luft: (180-6)x(171-19)=26 752
Balken mått i utgångsläge:180x171^3/12 -> 180x5 000 211/12=75 003 165
75 003 165-26 752=74 976 413
Balk 90 grader: 171x180^3 -> 171x5 832 000/12=83 106 000
83 106 000-26 752=83 079 248
Luft: (180-6)x(171-19)=26 752
Balken mått i utgångsläge:180x171^3/12 -> 180x5 000 211/12=75 003 165
75 003 165-26 752=74 976 413
Balk 90 grader: 171x180^3 -> 171x5 832 000/12=83 106 000
83 106 000-26 752=83 079 248
Spontant när jag tittar på balken upplever jag att den är styvare i leden där den står som ett skrivet H pga två stöd på högkant jämfört med liggande H då bara livet utgör stödet. Är det motsvarande det ni omnämner som styva (stående H) och veka (liggande H) riktningen?
Gick nog upp ett ljus till här! Böjningen är ju runt axeln och inte i axeln!(?) Då innebär böjning runt x-led nedböjningen av flänsarna.
Gick nog upp ett ljus till här! Böjningen är ju runt axeln och inte i axeln!(?) Då innebär böjning runt x-led nedböjningen av flänsarna.
Redigerat:
Även luften ska räknas som bh^3/12, du har inte med kubiken i din beräkning. Och så får du räkna luften olika beroende på vilken axel du räknar med, även om det är samma tvärsnitt som ska dras från tröghetsmomentet så ändras vad som är bredd och höjd beroende på vilken axel som betraktas.hordak skrev: