Du får nog förklara vad du avser med att skarva/avgrena fiber och hur du gör det, men vi diskuterar i tråden sista delen av villafiber in på fastigheten utifrån förgreningspunkt av fiber från stamnät. Och är du intresserad av hur man bygger kan du läsa lite på Robust fiber som man kan säga är "regelverket" för att kravställa och bygga fibernät, där alla etablerade aktörer står bakom och jobbar utifrån.John Smith skrev:
http://robustfiber.se/
Redigerat:
För kanalisation behöver du inte ens en brunn. Använder du multiduct med x antal singelslangar i öppnar du den och tar ut en singel och sätter en skarvkoppling för att sedan dra singelduct vidare.Daniel 109 skrev:
Och precis som du skriver kan man inte skarva fiber här.
Många fastighetsägare blandar ofta samman fiberslang med själva fibern.
Gör ett studiebesök på Tellusvägen i Sollentuna så får du avgrenad fiber live 
Varenda villa är på kopplad inviduellt på fibern som är dragen i gatan, så då måste du mena något annat med avgrening.
Men oavsett det, ett skriftligt avtal där markägaren garanteras att den inte drabbas om fibern måste flyttas i framtiden borde lösa tvisten .. i alla fall om ni vill vara goda grannar. I annat fall så skulle jag inte vilja vara granne med någon som nekar till det budet.
Varenda villa är på kopplad inviduellt på fibern som är dragen i gatan, så då måste du mena något annat med avgrening.
Men oavsett det, ett skriftligt avtal där markägaren garanteras att den inte drabbas om fibern måste flyttas i framtiden borde lösa tvisten .. i alla fall om ni vill vara goda grannar. I annat fall så skulle jag inte vilja vara granne med någon som nekar till det budet.
Redigerat:
Intressant, kan du beskriva hur man byggt. För om det stämmer måste fibertuben öppnas och skarvas vid varje fastighet, sedan ska det tätas, etc. Med den metoden kan du aldrig blåsa i ny fiber om du får ett fel pga av skada.John Smith skrev:Gör ett studiebesök på Tellusvägen i Sollentuna så får du avgrenad fiber live
Varenda villa är på kopplad inviduellt på fibern som är dragen i gatan, så då måste du mena något annat med avgrening.
Men de ska bli intressant att få det beskrivet lite mera detaljerat hur byggsättet ser ut, för det låter otroligt dyrt att bygga så.
Att skarva fibertuben är i alla fall teoretisk möjligt. Att grena en fiber är inte möjligt. Jag tror inte att någon av de varianterna har använts.
Robban_C skrev:
Många avloppssystem är från den tiden då reninsgsverken bestod av ett rör som mynnade ut i havet. På den tiden kopplades all DV till spillvattenavloppen. Det gör att i städerna fnns det hela stadsdelar med all DV i spillvattenavloppen.
Att bygga om är dyrt så man bygger hellre större avloppsverk och uppsamlingsbassänger för att kunna ta hand om stora DV-flöden.
Från den tiden? Jag vill hävda att alla sådana system är borta, utom helt olagliga, miljöbalken har satt stopp för detta för länge sedan med höga straffavgifter. Om det inte kan ändras då gäller sluten tank. Det enda som jag vet kan godtas för vissa äldre stadsfastigheter är att släppa dräneringsvatten på avloppet om dagvatten saknas.
Husägare
· Älvsborg
· 2 270 inlägg
Om jag absolut vill gräva av en kommunal vattenledning eller elkabel så är kostnaden för det gigantisk gämfört med att blåsa om en fiberkabel.Saxdaling skrev:
Jag tror till och med att jag kan bli dömd för det förstnända.
Jag har 15 meter till min fiberbrunn min granne har mindre.
Jag har komunala kablar på min tomt och ligger inte sömnlös för det.
Vill man göra en fiberkabel nära tomtgränsen till ett gigantiskt problem så är det fult möjligt. Men jag tycker i inte att det är nödvändigt.
seniorkonsult: läs gärna kommentaren innan du svarar. Det ät inte helt ovanligt att det ser ut som v_olsson beskriver. Det är i allmänhet inte okej, men kommunerna granskar inte så hårt så länge det inte blir lokala problem.
Bara för att klargöra ett par saker:
- Fiber går att grena av om man har så kallad GPON- eller 10GPON-lösning. Dessa bygger på att man har egna "tidluckor" i fibern till varje fastighet. Uppåt 16 fastigheter kan då dela på en fiber (i teorin många fler, 48 har jag i alla fall sett, men hos oss nöjer man sig med 16 för tillfället). För detta krävs då en speciell skarvbox som delar upp signalerna så att lagom mycket ljus går ut i de fibrer man skall dela upp signalen till (här har jag dock inte koll på vilka produkter som finns då jag inte jobbar med den delen av nätet, det löser entreprenörerna åt mig). Det för med denna teknik inte vara mer än en kilometer mellan abonnenten närmast och längst bort (fibersträcka) då tidluckorna i upplänk inte fungerar med för stora skillnader i sträcka,
- Det vanligaste sättet att "dela upp en fiber" är dock att man blåser ur den gamla fibern och ersätter med en fiber med fler fiberpar. Då behövs en skarvbox eller ett skåp. Jag föredrar själv skåp då de är lättare att komma åt när fler abonnenter skall in i nätet.Skåp har också fördelen att de kan rymma GPON-trustning (om de inte är för små). Denna metod används friskt av oss i vår förening som växer så det knakar just nu tio år efter att vi byggde nätet. Helt plötsligt inser folk att DSL och trådlöst inte räcker till. Det har nog ingenting med strömmad TV att göra... ;-)
Sedan har jag ett par kommentarer till rörande andra inlägg i tråden.
- Markavtal är oftast bättre än servitut, då de kan utformas så att de gynnar bägge parter bättre. Min förening har använt markavtal för att komma vidare där servitut hade blivit både dyra och svåra att komma i mål med. Genom att i markavtalen skriva in regler om att föreningen tar kostnaderna för att flytta en fiber om markägaren kan visa att den behöver flyttas för ändrad användning av marken så har vi löst de flesta dispyter om hur vi skulle dra fibrerna i bygden. Se till att få med i avtalet att grannen måste tillåta dragning över en annan del av tomten om fibern skall flyttas också. Om möjligt så är det väldigt smart att gå längs med tomtgränsen. Föreningen vår har behövt ta kostnader för att flytta en fiber en gång, dock delade vi då kostnaderna med markägaren, då markägaren inte riktigt kunde visa att den behövde flyttas, men ändå ville ha den flyttad. Orsaken den gången var att det var en ny markägare. Här visade vi vår goda vilja för att få med markägaren i fiberföreningen. Detta var en stor omläggning med flyttning av skåp, uppgrävning av grusväg mm, men den gick ändå inte på mer än knappt 20000 kr.
- Fråga grannen hur denne vill ha fibern på tomten och erbjud ett markavtal som reglerar allt som grannen är orolig för, dvs ha en bra dialog med grannen. Det går oftast komma framåt med socker och smör, bjud in grannen på gräddbullar och kaffe och ta diskussionen om ett markavtal därifrån.
- Den dag det blir problem så har du all möjlighet att omvandla markavtalet till ett servitut och eftersom markavtalet redan är underskrivet av bägge parter och ledningen redan ligger i marken så är det billigare att få igenom servitutet.
- I ett fall så kom vi aldrig överens med en markägare, då löste vi det genom att plöja ned fibern vid gränsen mellan Vägverkets mark och markägarens mark. Vi fick tillåtelse att använda vägkorridoren av Vägverket nämligen, förutsättningen var bara att vi lade oss i ytterkant av denna och på en tillräckligt djup för att inte störa deras dikning.
- Fiber går att grena av om man har så kallad GPON- eller 10GPON-lösning. Dessa bygger på att man har egna "tidluckor" i fibern till varje fastighet. Uppåt 16 fastigheter kan då dela på en fiber (i teorin många fler, 48 har jag i alla fall sett, men hos oss nöjer man sig med 16 för tillfället). För detta krävs då en speciell skarvbox som delar upp signalerna så att lagom mycket ljus går ut i de fibrer man skall dela upp signalen till (här har jag dock inte koll på vilka produkter som finns då jag inte jobbar med den delen av nätet, det löser entreprenörerna åt mig). Det för med denna teknik inte vara mer än en kilometer mellan abonnenten närmast och längst bort (fibersträcka) då tidluckorna i upplänk inte fungerar med för stora skillnader i sträcka,
- Det vanligaste sättet att "dela upp en fiber" är dock att man blåser ur den gamla fibern och ersätter med en fiber med fler fiberpar. Då behövs en skarvbox eller ett skåp. Jag föredrar själv skåp då de är lättare att komma åt när fler abonnenter skall in i nätet.Skåp har också fördelen att de kan rymma GPON-trustning (om de inte är för små). Denna metod används friskt av oss i vår förening som växer så det knakar just nu tio år efter att vi byggde nätet. Helt plötsligt inser folk att DSL och trådlöst inte räcker till. Det har nog ingenting med strömmad TV att göra... ;-)
Sedan har jag ett par kommentarer till rörande andra inlägg i tråden.
- Markavtal är oftast bättre än servitut, då de kan utformas så att de gynnar bägge parter bättre. Min förening har använt markavtal för att komma vidare där servitut hade blivit både dyra och svåra att komma i mål med. Genom att i markavtalen skriva in regler om att föreningen tar kostnaderna för att flytta en fiber om markägaren kan visa att den behöver flyttas för ändrad användning av marken så har vi löst de flesta dispyter om hur vi skulle dra fibrerna i bygden. Se till att få med i avtalet att grannen måste tillåta dragning över en annan del av tomten om fibern skall flyttas också. Om möjligt så är det väldigt smart att gå längs med tomtgränsen. Föreningen vår har behövt ta kostnader för att flytta en fiber en gång, dock delade vi då kostnaderna med markägaren, då markägaren inte riktigt kunde visa att den behövde flyttas, men ändå ville ha den flyttad. Orsaken den gången var att det var en ny markägare. Här visade vi vår goda vilja för att få med markägaren i fiberföreningen. Detta var en stor omläggning med flyttning av skåp, uppgrävning av grusväg mm, men den gick ändå inte på mer än knappt 20000 kr.
- Fråga grannen hur denne vill ha fibern på tomten och erbjud ett markavtal som reglerar allt som grannen är orolig för, dvs ha en bra dialog med grannen. Det går oftast komma framåt med socker och smör, bjud in grannen på gräddbullar och kaffe och ta diskussionen om ett markavtal därifrån.
- Den dag det blir problem så har du all möjlighet att omvandla markavtalet till ett servitut och eftersom markavtalet redan är underskrivet av bägge parter och ledningen redan ligger i marken så är det billigare att få igenom servitutet.
- I ett fall så kom vi aldrig överens med en markägare, då löste vi det genom att plöja ned fibern vid gränsen mellan Vägverkets mark och markägarens mark. Vi fick tillåtelse att använda vägkorridoren av Vägverket nämligen, förutsättningen var bara att vi lade oss i ytterkant av denna och på en tillräckligt djup för att inte störa deras dikning.
Jo visst kan man grena av med GPON, men diskussionen som jag uppfattade den var inte att tillföra någon form av passiv splitter utan grena av en fibertub som kan vara 12/24/48/etc. Och GPON uppfattar jag mera som en lösning där det uppstår problem att erbjuda egen fiber till "stationsswitchen", speciellt i områden där det inte finns plats i t.ex. kanalisation och det skulle bli väldigt dyrt att gräva. Men som jag noterat tidigare finns lite olika filosofier av hur man bygger.
Fiberföreningen problem merkostnaden delas väl ändå för föreningen och grannen framtida ansluting blir ju inte billig när han i efterskott vill ha fiber.
Sen är det ju nästan lika troligt att kopparnätet läggs ner när få kunder finns kvar .. Min granne klagade på sin koppar..=uppsagd med svar det finns andra tekniklösningar att tillgå i området Fiber/mobil ,tur att han redan beställt men ej fått inkopplat.
/P
merkostnaden delas väl ändå för föreningen och grannen framtida ansluting blir ju inte billig när han i efterskott vill ha fiber. Sen är det ju nästan lika troligt att kopparnätet läggs ner när få kunder finns kvar .. Min granne klagade på sin koppar..=uppsagd med svar det finns andra tekniklösningar att tillgå i området Fiber/mobil ,tur att han redan beställt men ej fått inkopplat.
/P
Helt rätt Olsson!c_olsson skrev:
Inte heller ovanligt med orenat avloppsvatten i dagvattenledningen. T.ex. då man bygger om garaget i sin 70-talsvilla till tvättstuga och kopplar avloppet till första bästa rör i backen. Bara pinsamt och miljövidrigt.
Spillvatten..........................
I det aktuella fallet gäller följande:
Enskilt avlopp, markbädd/filterbädd med tillhörande slitsat uppsamlingsrör i botten. Det uppsamlade renade vattnet som jag tidigare nämnt är alltså, renat och fullt godkänt att släppa i dike, precis som dagvattnet som leds till samma rör. Det föreligger alltså inga fulkopplingar. Vattnets sammansättning i ledningen är således inget bekymmer i frågeställningen, så diskussion om huruvida vattnet är si eller så blir således överflödig.
Teoretiskt skulle det naturligtvis kunna bli kapacitetsproblem i röret som leds över min tomt till diket men i praktiken funkar lösningen med ett 110-rör alldeles utmärkt. Det finns således inga miljömässiga problem med ihopkopplingen, möjligen tekniska vilka inte uppkommit eller uppmärksammats efter 20års brukande av konstruktionen. Har f.ö. samma lösning själv, dock betydligt yngre och lika godkänd av miljönämnden i kommunen.
I det aktuella fallet gäller följande:
Enskilt avlopp, markbädd/filterbädd med tillhörande slitsat uppsamlingsrör i botten. Det uppsamlade renade vattnet som jag tidigare nämnt är alltså, renat och fullt godkänt att släppa i dike, precis som dagvattnet som leds till samma rör. Det föreligger alltså inga fulkopplingar. Vattnets sammansättning i ledningen är således inget bekymmer i frågeställningen, så diskussion om huruvida vattnet är si eller så blir således överflödig.
Teoretiskt skulle det naturligtvis kunna bli kapacitetsproblem i röret som leds över min tomt till diket men i praktiken funkar lösningen med ett 110-rör alldeles utmärkt. Det finns således inga miljömässiga problem med ihopkopplingen, möjligen tekniska vilka inte uppkommit eller uppmärksammats efter 20års brukande av konstruktionen. Har f.ö. samma lösning själv, dock betydligt yngre och lika godkänd av miljönämnden i kommunen.