Jag undrar än idag varför de valde att visitera mig, min bästa gissning är att det hade tråkigt på kvällen (de skrev rutinkontroll i papperna).knipo skrev:
Det sa att jag var tvungen att välja förenklad delgivning vilket i slutändan ledde till att rättegången skedde utan att jag fått något brev hem och blivit informerad så jag missade rättegången men det skötte de utan min närvaro, jag fick en dom med böter i brevlådan en dag och blev väldigt förvånad över att jag inte blivit informerad.
Anledningen till att jag hade en kniv i fickan var för att jag vid tillfället jobbade på ett företag som var återförsäljare för knivar och skulle ta med kniven till en kund.
Denna händelsen har jag aldrig kunnat släppa riktigt då jag finner allt så felaktigt och konstigt.
Redigerat:
Känns som att knivlagen är ett jäkla lotteri, antingen så åker man dit eller så gör man det inte.
Risken att bli tagen ökar antagligen mångfaldigt om man har tatuering i ansiktet eller är glapp i truten.
Själv bär jag i princip alltid omkring på min cold steel kniv och åker omkring med en yxa i bilen.
Risken att bli tagen ökar antagligen mångfaldigt om man har tatuering i ansiktet eller är glapp i truten.
Själv bär jag i princip alltid omkring på min cold steel kniv och åker omkring med en yxa i bilen.
Det kan även bero på om man bor i norrbotten eller i en av sveriges större städer.Lutte skrev:
Misstag sker säkert åt bägge hållen, frågan är om det egentligen inte är mer synd om outlaw-hardcoresnubben som vill se skittuff ut att bli misstagen för en hemmafixare som snickrar förstukvist...
Yxan under förarsätet och kofoten i bakluckan på i bilen är lika självklara som kniven i snickarbyxorna.
Man måste få ha de redskap som behövs för att uträtta det arbete man skall och för att klara vardagliga krissituationer. Politikerna och polisen har ingen rätt att hindra mig från att uträtta lagliga saker varken åt mig själv eller andra.
Vi behöver absolut ett sånt där prejudikat i Finland också!
Man måste få ha de redskap som behövs för att uträtta det arbete man skall och för att klara vardagliga krissituationer. Politikerna och polisen har ingen rätt att hindra mig från att uträtta lagliga saker varken åt mig själv eller andra.
Vi behöver absolut ett sånt där prejudikat i Finland också!
I en demokrati är det varje medborgares plikt att sätta pli på myndigheterna så de inte tar makten i landet.
Vi har ju ett fint exempel nu i Finland när de drakoniska bestämmelserna om avloppsrening i glesbygd stegvis återkallas för att så många skiter i bestämmelserna att myndigheterna inte kan göra någonting åt det.
När man inte har råd att bygga privat reningsverk för minst 10000 euro så har man inte råd...... och myndigheterna har insett att de inte kan börja vräka folk ur sina hus eller mäta ut egendom som straff när det handlar om en betydande del av landets befolkning.
Vi har ju ett fint exempel nu i Finland när de drakoniska bestämmelserna om avloppsrening i glesbygd stegvis återkallas för att så många skiter i bestämmelserna att myndigheterna inte kan göra någonting åt det.
När man inte har råd att bygga privat reningsverk för minst 10000 euro så har man inte råd...... och myndigheterna har insett att de inte kan börja vräka folk ur sina hus eller mäta ut egendom som straff när det handlar om en betydande del av landets befolkning.
Gösta Bohman, moderaternas partiledare under hela -70-talet, bar ofta kniv.
Och han var envis motståndare till knivlagen. Han bar nog kniven mer än nödvändigt som en form av civil olydnad.
Men med hög ställning i samhället är det som vanligt lättare att bryta mot lagar och komma undan med det.
Och han var envis motståndare till knivlagen. Han bar nog kniven mer än nödvändigt som en form av civil olydnad.
Men med hög ställning i samhället är det som vanligt lättare att bryta mot lagar och komma undan med det.
Det är inte bilen (beskickningsbilen) som är kopplad till immuniteten. Om du kör runt i en sådan bil och inte har diplomatpass så kan du dömmas för brott precis som vilken annan svensk medborgare.mexitegel skrev:Skaffa en diplomatbil så kommer du undan
Och ja bestickningsbilar får givetvis stoppas av polisen.
Det är personen med diplomatpass (krävs att du är utlänsk medborgare) som har diplomatisk immunitet.
Enda svenska medborgaren som har diplomatisk immunitet är kungen.
Vilket nu ifrågasätts i samband med statensfastighetsverks affärer som kungen tydligen var delaktig i.
Åter till ämnet.
Har svårt att se problem med att bära kniv på fritiden när man har ett vettigt behov att ha den med sej. Men att ränna runt med den på banken, matvaruaffären, dagis, eller springa och göra ärenden ser jag inte som lämpligt, det kan bli svårt att motivera.
På jobbet så bär jag kniv så fort jag tar på mej arbetskläderna, den följer med på arbeten, raster och lunchen. och hamnar sedan i klädskåpet när dagen är slut.
Och ja polisen kan ta fast en person med "stickvapen" som skruvmejslar mm. Men de gör förhoppningsvis en helhetsbedömmning av personen och situationen. innan de använder lagen om "Knivar och andra farliga föremål."
Har aldrig sett något problem med detta. Varför plockar jag inte av kniven på lunchen under arbetsdagen, jag är väl bekväm.
Men inte plockar jag med mej en kniv på fritiden om jag inte behöver den. Har en kniv i bilen bak vid reservhjulet, även en liten yxa, samt en liten ihopfällbar såg, bogserlina & startkablar. ser inte något problem med det.
Läs gärna den HD-dom som omnämnts i en artikel.
http://www.hogstadomstolen.se/Domst...Avgoranden/2016/2016-02-17 B 2094-14 Dom .pdf
http://www.hogstadomstolen.se/Domst...Avgoranden/2016/2016-02-17 B 2094-14 Dom .pdf
Och anmärkningar på HD:s dom:
https://www.aklagare.se/globalasset...sskrivelser-och-forklaringar/am-2015-3995.pdf
https://www.aklagare.se/globalasset...sskrivelser-och-forklaringar/am-2015-3995.pdf
Kanske kan dessa definitioner av vad som räknas som allmän plats vara till hjälp (hämtat från en juridikuppsats jag har på en hårddisk):
Med allmän plats i brottsbalkens mening förstås varje plats, inom- eller utomhus, som är upplåten till eller annars besöks av allmänheten. Om allmänheten har tillträde endast till vissa delar av en plats är dessa delar allmän plats, och om allmänheten endast har tillträde vid vissa tider är platsen allmän plats vid dessa tider och annars inte. Exempel på allmänna platser är vägar, gator, torg, parker, och för allmänheten tillgängliga delar av flygplatser, tåg- och busstationer (t ex väntsalar).
Vidare är restauranger, barer, diskotek, affärer, teatrar, biografer, hotell, museer m.m. allmän plats. Dessutom är idrottsanläggningar, camping- och badplatser, kyrkogårdar samt utrymmen i tåg, bussar och andra allmänna färdmedel allmän plats.
Det är viktigt att notera att denna uppräkning är en exemplifiering och ej avsedd att vara uttömmande. Viktigt är också att konstatera att det inte spelar någon roll huruvida en inträdesavgift eller dylikt måste erläggas för att få tillträde till platsen; det kan mycket väl vara allmän plats i brottsbalkens mening trots att man måste betala för att få tillträde, vilket ju ofta är fallet med t ex idrottsarenor, nöjeslokaler och allmänna kommunikationsmedel.
Undantaget från allmän plats är områden som är enskilda, ”privata”, dit allmänheten inte har tillträde samt skog och mark, dit visserligen allmänheten har tillträde men där ingen allmänhet normalt befinner sig.
Tillägg:
Om en person undantagsvis skulle befinna sig på en plats som inte är allmän plats, men ändå befinna sig i en situation där det kan tyckas olämpligt att inneha exempelvis en kniv, har han ofta strax innan befunnit sig på allmän plats och kan åtalas för innehavet.
Ett exempel på ett sådant fall är en person som bär kniv inne hos sin handläggare på arbetsförmedlingen etc.
Fordon.
Det har tidigare funnits en viss tveksamhet vad som gällt angående bilar och andra fordon som befunnit sig på allmän plats. Skall en person som förvarar en kniv inne i sin bil anses inneha kniven på allmän plats?
För att undersöka hur knivförbudslagens regler tillämpas i praktiken genomförde 1995 års vapenutredning en enkätundersökning bland landets polismyndigheter. I denna undersökning fann man att en stor del av dem som har att tillämpa knivförbudslagens regler ansåg sig förhindrade att ingripa mot knivar och andra farliga föremål. Även justitieombudsmannen ansåg i ett beslut (JO beslut nr1349-1996) att ett föremål som innehades i en bil på allmän plats inte skulle anses ha innehafts på allmän plats. Andra har hävdat att fordon på allmän plats skall anses vara allmän plats utan att detta behöver nämnas särskilt. Den senare uppfattningen företräddes av 1996 års
vapenutredning.
För att råda bot på denna osäkerhet infördes år 2000 ett uttryckligt förbud mot att inneha knivar och andra farliga föremål i fordon på allmän plats. Fordon skall ha samma definition som det har i fordonskungörelsen.
Regeringen påpekar i propositionen till lagändringen att det faktum att föremålet förvaras i en bil måste vägas in vid en bedömning enligt knivförbudslagen. Regeringen skriver t.o.m. att det är en förutsättning för att denna utvidgning av förbudet skall införas att det tillämpas på ett mycket generöst sätt. ”En sådan regel måste därför tillämpas på ett mycket nyanserat sätt, så att den personliga integriteten inte kränks onödigtvis. En rimlig förklaring till innehavet bör godtas. Under förutsättning att regeln tillämpas på ett sådant sätt anser dock regeringen att det är motiverat att låta ett förbud omfatta även fordon som befinner sig på allmän plats.
Det är alltså endast i rena undantagsfall som denna regel kan tillämpas. Att föremålet förvaras i ett fordon torde ofta göra att bedömningen av om innehavet är befogat eller inte ofta leder till att innehavet anses som befogat.
Med allmän plats i brottsbalkens mening förstås varje plats, inom- eller utomhus, som är upplåten till eller annars besöks av allmänheten. Om allmänheten har tillträde endast till vissa delar av en plats är dessa delar allmän plats, och om allmänheten endast har tillträde vid vissa tider är platsen allmän plats vid dessa tider och annars inte. Exempel på allmänna platser är vägar, gator, torg, parker, och för allmänheten tillgängliga delar av flygplatser, tåg- och busstationer (t ex väntsalar).
Vidare är restauranger, barer, diskotek, affärer, teatrar, biografer, hotell, museer m.m. allmän plats. Dessutom är idrottsanläggningar, camping- och badplatser, kyrkogårdar samt utrymmen i tåg, bussar och andra allmänna färdmedel allmän plats.
Det är viktigt att notera att denna uppräkning är en exemplifiering och ej avsedd att vara uttömmande. Viktigt är också att konstatera att det inte spelar någon roll huruvida en inträdesavgift eller dylikt måste erläggas för att få tillträde till platsen; det kan mycket väl vara allmän plats i brottsbalkens mening trots att man måste betala för att få tillträde, vilket ju ofta är fallet med t ex idrottsarenor, nöjeslokaler och allmänna kommunikationsmedel.
Undantaget från allmän plats är områden som är enskilda, ”privata”, dit allmänheten inte har tillträde samt skog och mark, dit visserligen allmänheten har tillträde men där ingen allmänhet normalt befinner sig.
Tillägg:
Om en person undantagsvis skulle befinna sig på en plats som inte är allmän plats, men ändå befinna sig i en situation där det kan tyckas olämpligt att inneha exempelvis en kniv, har han ofta strax innan befunnit sig på allmän plats och kan åtalas för innehavet.
Ett exempel på ett sådant fall är en person som bär kniv inne hos sin handläggare på arbetsförmedlingen etc.
Fordon.
Det har tidigare funnits en viss tveksamhet vad som gällt angående bilar och andra fordon som befunnit sig på allmän plats. Skall en person som förvarar en kniv inne i sin bil anses inneha kniven på allmän plats?
För att undersöka hur knivförbudslagens regler tillämpas i praktiken genomförde 1995 års vapenutredning en enkätundersökning bland landets polismyndigheter. I denna undersökning fann man att en stor del av dem som har att tillämpa knivförbudslagens regler ansåg sig förhindrade att ingripa mot knivar och andra farliga föremål. Även justitieombudsmannen ansåg i ett beslut (JO beslut nr1349-1996) att ett föremål som innehades i en bil på allmän plats inte skulle anses ha innehafts på allmän plats. Andra har hävdat att fordon på allmän plats skall anses vara allmän plats utan att detta behöver nämnas särskilt. Den senare uppfattningen företräddes av 1996 års
vapenutredning.
För att råda bot på denna osäkerhet infördes år 2000 ett uttryckligt förbud mot att inneha knivar och andra farliga föremål i fordon på allmän plats. Fordon skall ha samma definition som det har i fordonskungörelsen.
Regeringen påpekar i propositionen till lagändringen att det faktum att föremålet förvaras i en bil måste vägas in vid en bedömning enligt knivförbudslagen. Regeringen skriver t.o.m. att det är en förutsättning för att denna utvidgning av förbudet skall införas att det tillämpas på ett mycket generöst sätt. ”En sådan regel måste därför tillämpas på ett mycket nyanserat sätt, så att den personliga integriteten inte kränks onödigtvis. En rimlig förklaring till innehavet bör godtas. Under förutsättning att regeln tillämpas på ett sådant sätt anser dock regeringen att det är motiverat att låta ett förbud omfatta även fordon som befinner sig på allmän plats.
Det är alltså endast i rena undantagsfall som denna regel kan tillämpas. Att föremålet förvaras i ett fordon torde ofta göra att bedömningen av om innehavet är befogat eller inte ofta leder till att innehavet anses som befogat.
Redigerat: