jimih skrev:
Men det finns en rättighet. Men den rättigheten är bara aktuell när alla andra faktorer uteslutits i den specifika situationen. Om man inte gör det så har man dålig koll på lagen, och är troligen inte lämplig att få framföra fordon i trafik.




Nej. Ingen har påstått att förkörsrätten trumfar behovet av samspel i trafiken. Som sagt... Om nån gör detta så har denne dålig koll på lagen, och är troligen inte lämplig att få framföra fordon i trafik.





Vad menar du med "hitta på X"? Är det begreppet du syftar på, eller företeelsen? Om det är begreppet så betyder det alltså att du tycker att andra människors upplevda behov för ett visst begrepp inte existerar. Märkligt... Men om det istället är företeelsen i sig själv som du menar är påhittad, ja då blir det om möjligt ännu märkligare.





Jag har inte påstått att det skulle finnas någon "balans" mellan dessa rättigheter och skyldigheter, vad du nu syftar på med det uttrycket. Dock, om man applicerar resonemanget jag fört om förkörsrätt även på väjningsplikt så kan man kanske argumentera för att dessa visst är i balans, eftersom jag menar att båda ska appliceras när andra faktorer (som t.ex risk för fara för sig själv eller andra) uteslutits i den specifika situationen. Man kan helt enkelt hävda att essensen av väjningsplikt kontra förkörsrätt är en funktion som tar in parametrar om trafiksituationen, och spottar ur ett svar, som är antingen "väjningsplikt" eller "förkörsrätt". Och eftersom denna funktion (när den är applicerbar) i grunden kan ha fokus på en av två trafikanter, så säger det sig själv att när man ser på båda utfallen samtidigt så är det helt uppenbart att de är i balans.



Och något sådant har jag heller inte påstått. En fotgängare som gör detta har dålig koll på lagen, och är troligen inte lämplig som... Ja... vill inte upprepa mig allt för mycket här...



Det är underförstått. Det är bara när alla andra, viktigare faktorer uteslutits i den specifika situationen som jag menar att en eventuell förkörsrätt (eller vad motsvarigheten skulle kallas för fotgängare) kan bli aktuell.

Det enda sättet jag menar att du kan argumentera emot mig i sak är om du lyckas ta fram ett exempel på en situation där man faktiskt har uteslutit alla andra, viktigare faktorer, och att då kunna visa på att det ändå inte är rimligt att argumentera för att en viss person har förkörsrätt.




Inget ont menat om Johannes, eller andra som säger detta, men jag menar att det där bara är ett uttryck som ser bra ut på papper men som inte riktigt håller om man väl analyserar vad det faktiskt betyder. Jag hävdar bestämt att det inte finns någon skyldighet som inte är kopplad till en rättighet. Åtminstone inte om det är en skyldighet värd att försvara, för en skyldighet utan rättighet är som en skatt som vars insamlade pengar inte används till något, dvs något negativt som åsamkas någon utan att någon [annan] får ut något positivt av det. Om någon på något sätt skyddas eller gynnas av resultatet av en applicerad skyldighet så innebär det att denna någon per automatik då kan anses ha rättigheten som är motsatsen till denna skyldighet.
Suck. Jag hävdar att du är ute och cyklar rakt igenom detta inlägg. Du försöker försvara en rättighet som är påhittad. Förkörsrätt existerar inte.
Du kontrollerar väl muminvinkeln innan du nyttjar du förkörsrätt?
 
Stuff skrev:
...


Citera bara det som är väsentligt så att alla förstår vad din text hänvisar till

Läs reglerna:
"§ 4.11 Citat
Infoga bara citat när det är nödvändigt, dvs om det finns risk att man inte förstår vem du svarar med ditt inlägg. För många citat gör det svårare att följa diskussionen."
 
Redigerat:
  • Gilla
jimih
  • Laddar…
B
Det där med väjningsplikt vid övergångsställen är ju i och för sig sant, åtminstone enligt Trafikjuristen (www.trafikjuristen.se). Visst har man väjningsplikt mot gående som är på väg att korsa vägen på ett övergångsställe men gående har OCKSÅ väjningsplikt men många verkar tydligen inte veta det när de är ute och går, det är väl därför de bara går rakt ut på övergångsstället utan att vara tillräckligt uppmärksamma på eventuella fordon som närmar sig vilket faktiskt är ABSOLUT FEL.

Det står i trafikförordningen att gående skall ta hänsyn till fordons hastighet och närhet och ENDAST gå över vägen om det kan ske utan fara/hinder, det gäller även om det finns ett övergångsställe, men många tar tyvärr inte sådan hänsyn, varför? Tydligen därför att de tror att de har "förkörsrätt", men gående har ju som sagt inte alls "förkörsrätt" eftersom de har en skyldighet att ta hänsyn till eventuella fordon som närmar sig. Man måste ju alltid visa tydligt sin avsikt att gå över övergångsstället, annars kanske bilisten som närmar sig inte kan förutse att man ämnar gå ut framför bilen.
 
hsd
Njaeäääh
Oskyddade trafikanter får bete sig hur som helst- det är alltid fordonsföraren som har ansvaret för att förhindra en olycka
 
hsd skrev:
Njaeäääh
Oskyddade trafikanter får bete sig hur som helst- det är alltid fordonsföraren som har ansvaret för att förhindra en olycka
Nej nej nej!
Gående har även de ett stort ansvar, även om de ofta tror att de har rätten på sin sida.
En gående räknas som vägtrafikant och kan dömas för tex vårdslöshet i trafik.
 
  • Gilla
jimih
  • Laddar…
Stuff skrev:
Suck. Jag hävdar att du är ute och cyklar rakt igenom detta inlägg. Du försöker försvara en rättighet som är påhittad. Förkörsrätt existerar inte.
Det står dig förstås fritt att hävda både det ena och det andra. Men om du inte kan argumentera för din sak så är jag rädd att du bara lyckas övertyga de som redan från början hade samma åsikt som dig.

Det jag har gjort i denna tråd, för att försvara min ståndpunkt gällande begreppet förkörsrätt, är:

  • Argumenterat för att den de facto är något som går att konkretisera, iom att den kan ses som andra sidan myntet av väjningsplikten
  • Förklarat min syn på när den är applicerbar
  • Argumenterat för att begreppet i vissa lägen kan tillföra något i en diskussion eller ett samtal
  • Argumenterat för varför det inte är rimligt att "förbjuda", fördöma eller förlöjliga begreppet bara för att vissa individer använder det fel

Vad har du gjort, rent konkret, för att försvara din ståndpunkt att förkörsrätt inte existerar ens som begrepp (?), och samtidigt bara är till besvär(?). (Jag parafraserar här, då det inte riktigt framgått tydligt exakt vad din åsikt är.)


Men det kan vara så att mina argument varit lite för luddiga, och du av den anledningen inte orkat/velat ta till dig dom. Så jag försöker istället förklara min åsikt med ett konkret exempel på när detta "X/"något" som jag (och vissa andra) valt att kalla "förkörsrätt" rent konkret existerar som fenomen och finns med i tankeprocessen bakom en beslut i en trafiksituation:

Grundförutsättningar:
Du, kallad A, är ute och kör, och kommer fram till en korsning. I den korsande vägbanan ser du en annan bilist, kallad B, som kommer fram till korsningen samtidigt som dig. Ni båda kör så pass sakta så att ni kan stanna snabbt och säkert innan ni kör in i korsningen. Du noterar inga som helst faror i omgivningen, vare sig för dig eller för bilist B. Du ska göra rakt fram, och allt tyder på att B ska göra likadant. Ni kan således inte köra båda två samtidigt, för då krockar ni.

Scenario 1:
Du, bilist A, har väjningsplikt mot B enligt aktuella trafikregler på platsen. Därför stannar du, och väntar på att B kört igenom korsningen innan du kör vidare.

Scenario 2:
Du, bilist A, har väjningsplikt mot B enligt aktuella trafikregler på platsen. Trots detta så kör du (kanske pga att du tänkte fel, pga t.ex trötthet eller stress, eller missförstånd av de gällande trafikreglerna), och blir förvånad när du märker att B börjar köra samtidigt som du. Ni bromsar båda två, några meter från varandra, och B tittar förvånat på dig.

Scenario 3:
Bilist B har väjningsplikt mot dig enligt aktuella trafikregler på platsen. Därför stannar han, och du kör

Scenario 4:
Bilist B har väjningsplikt mot dig enligt aktuella trafikregler på platsen. Trots detta så kör B, och blir förvånad när hen märker att du börjar köra samtidigt som B. Ni bromsar båda två, några meter från varandra, och du tittar förvånat på B.

Scenario 1 och 3 är bara med för att göra listan över möjliga scenarier komplett. De är i sak inte speciellt intressanta för det jag försöker visa. I scenario 2 däremot blir både A (du) och B förvånade. Att B blir förvånad är uppenbart, då han noterar hur du bryter mot väjningsplikten. Men varför bli du, A, förvånad i detta scenario? Kan det vara för att du trodde att B hade väjningsplikt, och att du därmed hade... ja, vad, exakt?

Och samma förvåning noteras i scenario 4. Du, A, blir förvånad när du ser att B bryter mot väjningsplikten. Men varför blir B förvånad, tror du? Kan det vara för att han ansåg att du hade väjningsplikt, och att han hade.... ja, vad, exakt?

För övrigt, varför börjar du köra i detta scenario 4? Hur gick tankeprocessen bakom detta beslut? På något sätt måste du resonerat dig fram till att det dels är säkert att köra, och dels att du på något vis har rätt att köra? För om du inte hade rätt att köra, då skulle du väl gjort fel om du ändå kört? Då är det väl rimligt att konstatera att enligt din uppfattning så hade du rätt att köra, eller hur?

Scenario 4 är sett utifrån 100% identiskt med scenario 2. Men eftersom att du är en av förarna så är det för dig en väldig skillnad mellan dessa två scenarier. I ena fallet är det du som gör misstaget, i det andra fallet är det den andra föraren. Detta för att tvinga dig att se båda sidor av myntet.


Så där. Nu har jag visat på ett konkret exempel på att detta jag kallar "förkörsrätt" de facto kan vara med i en tankeprocess när man bestämmer sig för om man ska köra eller ej. Detta menar jag är tämligen obestridligt. Däremot kanske du har åsikter om begreppet som sådant, men då bör du fokusera dina argument på just det.


Du kontrollerar väl muminvinkeln innan du nyttjar du förkörsrätt?
Detta är uppenbart inte bara ett påhittat begrepp, utan ett begrepp utan någon konkret motsvarighet i verkligheten. Något sådant är inte fallet för förkörsrätten, således haltar din jämförelse betänkligt. Men det ger helt klart en intressant inblick i din hjärna, och det tackar jag för. ;)
 
Björn He Bergman skrev:
Det står i trafikförordningen att gående skall ta hänsyn till fordons hastighet och närhet och ENDAST gå över vägen om det kan ske utan fara/hinder, det gäller även om det finns ett övergångsställe, men många tar tyvärr inte sådan hänsyn, varför? Tydligen därför att de tror att de har "förkörsrätt", men gående har ju som sagt inte alls "förkörsrätt" eftersom de har en skyldighet att ta hänsyn till eventuella fordon som närmar sig. Man måste ju alltid visa tydligt sin avsikt att gå över övergångsstället, annars kanske bilisten som närmar sig inte kan förutse att man ämnar gå ut framför bilen.
Ja, detta är ett utmärkt exempel på personer som missuppfattat "förkörsrätten" (eller vad man rimligen kallar motsvarigheten för fotgängare, "förgångsrätten"?). Det kan dock inte användas som argument för att förkörsrätten inte kan existera som begrepp eller företeelse.

En eventuell förkörsrätt blir bara aktuell när alla andra viktigare faktorer uteslutits. Dvs kvar har man en situation där det trafiksäkerhetsmässigt inte spelar någon roll vem som kör/går först. Och då istället för att kasta tärning om vem som ska få köra/gå först så låter man den som har "förkörsrätt" göra det, och vem som har förkörsrätt är helt enkelt den som inte har väjningsplikt (eller mer korrekt formulerat, den som den väjningsplikt-"ansvarige" ska väja för).
 
jimih skrev:
Det står dig förstås fritt att hävda både det ena och det andra. Men om du inte kan argumentera för din sak så är jag rädd att du bara lyckas övertyga de som redan från början hade samma åsikt som dig.

Det jag har gjort i denna tråd, för att försvara min ståndpunkt gällande begreppet förkörsrätt, är:

  • Argumenterat för att den de facto är något som går att konkretisera, iom att den kan ses som andra sidan myntet av väjningsplikten
  • Förklarat min syn på när den är applicerbar
  • Argumenterat för att begreppet i vissa lägen kan tillföra något i en diskussion eller ett samtal
  • Argumenterat för varför det inte är rimligt att "förbjuda", fördöma eller förlöjliga begreppet bara för att vissa individer använder det fel

Vad har du gjort, rent konkret, för att försvara din ståndpunkt att förkörsrätt inte existerar ens som begrepp (?), och samtidigt bara är till besvär(?). (Jag parafraserar här, då det inte riktigt framgått tydligt exakt vad din åsikt är.)


Men det kan vara så att mina argument varit lite för luddiga, och du av den anledningen inte orkat/velat ta till dig dom. Så jag försöker istället förklara min åsikt med ett konkret exempel på när detta "X/"något" som jag (och vissa andra) valt att kalla "förkörsrätt" rent konkret existerar som fenomen och finns med i tankeprocessen bakom en beslut i en trafiksituation:

Grundförutsättningar:
Du, kallad A, är ute och kör, och kommer fram till en korsning. I den korsande vägbanan ser du en annan bilist, kallad B, som kommer fram till korsningen samtidigt som dig. Ni båda kör så pass sakta så att ni kan stanna snabbt och säkert innan ni kör in i korsningen. Du noterar inga som helst faror i omgivningen, vare sig för dig eller för bilist B. Du ska göra rakt fram, och allt tyder på att B ska göra likadant. Ni kan således inte köra båda två samtidigt, för då krockar ni.

Scenario 1:
Du, bilist A, har väjningsplikt mot B enligt aktuella trafikregler på platsen. Därför stannar du, och väntar på att B kört igenom korsningen innan du kör vidare.

Scenario 2:
Du, bilist A, har väjningsplikt mot B enligt aktuella trafikregler på platsen. Trots detta så kör du (kanske pga att du tänkte fel, pga t.ex trötthet eller stress, eller missförstånd av de gällande trafikreglerna), och blir förvånad när du märker att B börjar köra samtidigt som du. Ni bromsar båda två, några meter från varandra, och B tittar förvånat på dig.

Scenario 3:
Bilist B har väjningsplikt mot dig enligt aktuella trafikregler på platsen. Därför stannar han, och du kör

Scenario 4:
Bilist B har väjningsplikt mot dig enligt aktuella trafikregler på platsen. Trots detta så kör B, och blir förvånad när hen märker att du börjar köra samtidigt som B. Ni bromsar båda två, några meter från varandra, och du tittar förvånat på B.

Scenario 1 och 3 är bara med för att göra listan över möjliga scenarier komplett. De är i sak inte speciellt intressanta för det jag försöker visa. I scenario 2 däremot blir både A (du) och B förvånade. Att B blir förvånad är uppenbart, då han noterar hur du bryter mot väjningsplikten. Men varför bli du, A, förvånad i detta scenario? Kan det vara för att du trodde att B hade väjningsplikt, och att du därmed hade... ja, vad, exakt?

Och samma förvåning noteras i scenario 4. Du, A, blir förvånad när du ser att B bryter mot väjningsplikten. Men varför blir B förvånad, tror du? Kan det vara för att han ansåg att du hade väjningsplikt, och att han hade.... ja, vad, exakt?

För övrigt, varför börjar du köra i detta scenario 4? Hur gick tankeprocessen bakom detta beslut? På något sätt måste du resonerat dig fram till att det dels är säkert att köra, och dels att du på något vis har rätt att köra? För om du inte hade rätt att köra, då skulle du väl gjort fel om du ändå kört? Då är det väl rimligt att konstatera att enligt din uppfattning så hade du rätt att köra, eller hur?

Scenario 4 är sett utifrån 100% identiskt med scenario 2. Men eftersom att du är en av förarna så är det för dig en väldig skillnad mellan dessa två scenarier. I ena fallet är det du som gör misstaget, i det andra fallet är det den andra föraren. Detta för att tvinga dig att se båda sidor av myntet.


Så där. Nu har jag visat på ett konkret exempel på att detta jag kallar "förkörsrätt" de facto kan vara med i en tankeprocess när man bestämmer sig för om man ska köra eller ej. Detta menar jag är tämligen obestridligt. Däremot kanske du har åsikter om begreppet som sådant, men då bör du fokusera dina argument på just det.




Detta är uppenbart inte bara ett påhittat begrepp, utan ett begrepp utan någon konkret motsvarighet i verkligheten. Något sådant är inte fallet för förkörsrätten, således haltar din jämförelse betänkligt. Men det ger helt klart en intressant inblick i din hjärna, och det tackar jag för. ;)


Okej..
Många ord kan du ju skriva iaf. Det spelar ingen roll hur många situationer du kan hitta på där ordet kan ha nytta för det är fortfarande påhittat och blir inget vedertaget begrepp bara för att du tjatar om det.

Tidigare hävdade du att du att man är en dålig förare och inte bör ha körkort om man inte känner till förkörsrätten.
I körskolan fick man lära sig om vilka skyldigheter man har som förare. Har man koll på dessa ha man goda förutsättningar för att vara en alldeles utmärkt förare. Det finns ingen anledning att försöka krångla till det ytterligare genom att tillföra påhittade begrepp.
Jag blir fortfarande faschinerad över hur mycket energi du lägger på att försvara en rättighet som inte finns..
 
Lexington skrev:
Lite ot men här hemma hade vi en nitisk polis.
En person (för mig okänd) blir ikappkörd på en 2+1 väg (ni vet en sådan med mitträcke) av en ambulans med blåljusen påslagna. Personen som blir ikappkörd ökar hastigheten till över den tillåta tills ambulansen har möjlighet att köra om, därefter sänks hastigheten igen. Efter ambulansen körde vid tillfället en polisbil. Efter att ambulansen kört om personbilen, blir personbilen stannad och bötfälld av polisen för att hastigheten överskridits.
Härliga böter att få :thumbdown:
Din version är vinklad. Om man presenterar något är de bra med all fakta. Sedan kan man fråga sig om en stressad förare som kör för fort och inte kan göra bedömningar är en bra förare.

"– Överskrider man hastighetsgränsen så gör man sig skyldig till ett brott. Han skulle ha hållit 70 till närmsta korsning, avfart eller busshållsplats, säger Dan Johansson till Aftonbladet.

Han påpekar också att Jonny Forsberg hade flera chanser att stanna.

– Vi mätte hastigheten i 1 200 meter. Det fanns fyra mindre avfarter i vägen på den sträckan.

Men Jonny Forsberg avfärdar polisens kommentar.

– Jag hade panik och en tjutande ambulans bakom mig. Små fickor i vägen ser man knappt då. Jag kunde inte bromsa från 100 till noll på någon sekund. Min enda tanke var att släppa fram ambulansen och i samma ögonblick som vägen blev tvåfilig släppte jag fram den och saktade ned, säger han."
 
Redigerat:
slurppe99 skrev:
Din version är vinklad. Om man presenterar något är de bra med all fakta. Sedan kan man fråga sig om en stressad förare som kör för fort och inte kan göra bedömningar är en bra förare.

"– Överskrider man hastighetsgränsen så gör man sig skyldig till ett brott. Han skulle ha hållit 70 till närmsta korsning, avfart eller busshållsplats, säger Dan Johansson till Aftonbladet.

Han påpekar också att Jonny Forsberg hade flera chanser att stanna.

– Vi mätte hastigheten i 1 200 meter. Det fanns fyra mindre avfarter i vägen på den sträckan.

Men Jonny Forsberg avfärdar polisens kommentar.

– Jag hade panik och en tjutande ambulans bakom mig. Små fickor i vägen ser man knappt då. Jag kunde inte bromsa från 100 till noll på någon sekund. Min enda tanke var att släppa fram ambulansen och i samma ögonblick som vägen blev tvåfilig släppte jag fram den och saktade ned, säger han."
Minns detta mycket väl, det var långa skriverier i lokaltidningen. Jag fick själv motorstopp på den aktuella vägsträckan i samma veva, och det var inga problem att rulla ut på vägrenen och bli passerad av lastbilar medan jag väntade på hjälp, trots enfiligt. Huvudregeln vid blåljus ska alltid vara att sakta in och se var man kan släppa fram.
 
  • Gilla
slurppe99
  • Laddar…
Stuff skrev:
Okej..
Många ord kan du ju skriva iaf.
Tack. :D

Det spelar ingen roll hur många situationer du kan hitta på där ordet kan ha nytta för det är fortfarande påhittat
Wiktionary.org skriver att ordet "påhittad" betyder "som är uttänkt med hjälp av fantasin, särskilt om osanna påhitt".

Då första delen av definitionen strikt menat kan sägas stämma för alla ord om man går tillbaka tillräckligt långt i tiden, så kan jag bara antyda att det är den andra delen av den definitionen du åsyftar (för annars skulle ditt påstående vara tämligen menlöst). Så jag tolkar dig som att du menar att "förkörsrätt" på något sätt är osannt. Om så är fallet så får du gärna förklara exakt hur. Och om det inte var det du menade så bör du istället förklara vad det var du faktiskt menade med att det är påhittat.

Själv menar jag att begreppet som sådant är så uppenbart tydligt, då det i princip innehåller definitionen i sitt namn, att jag inte har några problem med att använda det i en diskussion, även om jag valt att inkludera min definition av begreppet.

Att ordet som sådant råkar låta som något som folk skulle kunna tro är inskrivet i någon lag, det är en annan femma. Ett begrepp kan vara mer eller mindre otydligt eller olyckligt, pga hur det används och vilka negativa effekter den användningen kan leda till. Men det gör inte begreppet i sig själv till ett "hittepå-begrepp". Så är det begreppets otydlighet eller olyckliga användning du är emot, så säg det, och fokusera bara på det (dvs hoppa över det där om "påhitt").


och blir inget vedertaget begrepp bara för att du tjatar om det.
Jag har aldrig sagt något om att det skulle vara ett vedertaget begrepp. Man skulle snarare kunna säga tvärt om, då jag känt mig tvungen att flera gånger (detta inlägg inkluderat) definiera begreppet.


Tidigare hävdade du att du att man är en dålig förare och inte bör ha körkort om man inte känner till förkörsrätten.
Gång efter gång efter gång misstolkar du det jag skrivit (om du är osäker på detta så behöver du bara be mig så kan jag ge ett antal exempel från denna tråd).... Oftast har det handlat om felaktiga generella antaganden, som inte direkt riktats mot specifikt mig. Men när du nu kommer med ett så konkret anklagande, ett konkret påstående om vad jag har hävdat, och det du påstår samtidigt är så helt fel, så måste jag bara fråga... Hur exakt resonerade du innan du kom fram till detta påstående? Jag har letat bland alla mina inlägg i denna tråd, och inte hittat något som detta påstående stämmer in på. Har du blandat ihop mig med någon annan? Har du läst fel? Om inte, citat tack.


I körskolan fick man lära sig om vilka skyldigheter man har som förare. Har man koll på dessa ha man goda förutsättningar för att vara en alldeles utmärkt förare. Det finns ingen anledning att försöka krångla till det ytterligare
Jag kan inte hjälpa att du tycker att ett nytt begrepp eller vetskapen om en "ny" företeelse i verkligheten krånglar till det för dig. Jag har aldrig hävdat att begreppet "förkörsrätt" behövs för att man ska vara en bra förare i trafiken. Jag hävdar bara att förkörsrätt existerar som fenomen, och är i grunden bara ett rent konstaterande. Om man har rätt att "köra före", så så kan man säga att man har "förkörsrätt". Man behöver egentligen inte krångla till det mer än så. Jag valde att relatera det till väjningsplikten, eftersom den i grunden är motsatsen till denna förkörsrätt. Dock krånglar det egentligen till det lite, eftersom "paret" väjningsplikten/förkörsrätten i grunden inte är applicerbar alls innan man tagit hänsyn till andra, viktigare faktorer, först. Så för att hålla det hela enkelt: har man rätt att köra före, så har man förkörsrätt.


genom att tillföra påhittade begrepp.
Åter igen, beskriv exakt vad du menar med "påhittade begrepp", och argumentera för varför "förkörsrätt" måste vara ett sådant.


Jag blir fortfarande faschinerad över hur mycket energi du lägger på att försvara en rättighet som inte finns..
Och jag fascineras av att se hur säker du verkar vara på att denna rättighet inte finns. James Randi sa en gång, "you can't prove a negative". Men tydligen så kan du, eftersom du "vet" att denna rättighet inte finns. Jag väntar med intresse på hur du ska klara av att knäppa James Randi på näsan.

Och under tiden som du funderar på det så kan jag hjälpa dig på traven med din nästa fråga, som rimligtvis blir "Jaha?!! Men du då?! Kan du bevisa att den finns?!!!".

Och, ja, det menar jag att jag kan, givet vissa premisser (som du självklart kan ifrågasätta om du vill, men helst då med motargument):

Premisser och slutsats:

  1. Väjningsplikt finns/existerar
  2. Något kan existera som en företeelse utan att man har ett begrepp/ord för det, eller där ett begrepp finns men vissa inte vill använda sig utav det
  3. Om ett begrepp är nytt, eller ej vida känt/accepterat, är det rimligt inom vissa gränser att man ger en egen definition på företeelsen bakom begreppet
  4. En företeelse kan bevisas existera genom att man definierar företeelse tydligt, och att man sen lyckas visa på hur denna företeelse hör ihop med en redan existerande (genom hävd) företeelse
  5. En rättighet är i grunden något man "har rätt att göra"
  6. Vad man "har rätt att göra" kan rent juridiskt definieras som "allt förutom det man inte har rätt att göra"
  7. "Det man inte har rätt att göra" definieras av lagar och regler
  8. Om förare A har väjningsplikt mot B, så bryter inte B mot några lagar eller regler om hen kör före A *
  9. Om B kan köra före A utan att bryta mot några lagar eller regler så är det samma sak som att B har rätt att köra före A

Min definition av "förkörsrätt":
En rätt att köra före en annan trafikant. (Detta är kortversionen av definitionen, den lägre har jag skrivit ner tidigare i tråden.)

Slutsats:
Utifrån premisserna (givet att de håller) och definitionen kommer man till slutsatsen att fenomenen bakom begreppet "förkörsrätt" existerar.

* Antingen med förbehållet att andra faktorer inte säger annorlunda, eller med förbehållet att svaret på frågan "har X rätt att köra?" är odefinierat (och då ska ses som ett "NEJ") innan övriga faktorer avgjorts.


P.S. Fick inte du en reprimand gällande § 4.11 nyss? Utmanar du inte ödet genom att göra samma fel en gång till så nära i tiden? D.S.
 
Okej.
Grattis då. Du lyckas åtminstone överträffa dig själv avseende antal tecken per inlägg. Spännande kedjereaktion. Ser redan fram emot nästa inlägg

Ja det är lustigt att man får reprimand för att jag citerar ett långt inlägg.
Borde inte motsvarande reprimand utdelas för dem som ursprungligen skriver långa inlägg fulla med rapparkalja dom man inte orkar läsa?
 
Stuff skrev:
Ser redan fram emot nästa inlägg
Eftersom du inte bemött några av mina argument så ser jag inte någon vidare poäng att skriva nått långt svar här. Mina inlägg blir inte långa av sig själva, utan de blir oftast långa om det är många saker jag vill svara på (oftast saker som jag menar är rena felaktigheter). Och när du skriver så andefattiga inlägg som du gör här med detta inlägg så ska du inte förvänta dig något längre svar...


Borde inte motsvarande reprimand utdelas för dem som ursprungligen skriver långa inlägg fulla med rapparkalja dom man inte orkar läsa?
För det första så menar jag att detta är gränsfall till personangrepp, och något jag faktiskt inte trodde om dig (trots våra olika åsikter i sakfrågan). För det andra, hur kan du veta att ett inlägg är fullt av "rapparkalja" (sic, eller var det en Kalja-öl för rappare du avsåg?) om du inte läst inlägget?
 
Mikael_L
mexitegel skrev:
Kanske är killen i filmen bidragande: :D

"Utredning om lagstiftning mot att framföra fordon som kan förväxlas med polisfordon eller andra utryckningsfordon
Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson har beslutat att ge överåklagare Gunnel Lindberg i uppdrag att utreda och föreslå författningsändringar mot framförande av fordon som kan förväxlas med polisfordon eller andra utryckningsfordon.

...."

[länk]
Och nu har lagen kommit.
Jag skickar med tre länkar bara för att man kunde se lite olika kreativa vis att göra om sin bil till polisbil:
http://www.sydsvenskan.se/2016-11-10/forbud-mot-falska-polisbilar
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6586450
http://teknikensvarld.se/falska-polisbilar-nu-olagliga-376898/


Jag tippar dock på att det istället kommer synas blå/gul/vit-målade bilar med ordet PILOS, POLI5 eller TJUV på, och dekalemblem som inte är helt olikt polisens heraldiska vapen. :)
 
Mikael_L skrev:
Jag tippar dock på att det istället kommer synas blå/gul/vit-målade bilar med ordet PILOS, POLI5 eller TJUV på, och dekalemblem som inte är helt olikt polisens heraldiska vapen. :)
Det kan bli en tolkningsfråga:
Polisens eller säkerhetspolisens heraldiska vapen eller något som kan förväxlas med dem får inte användas. Förbudet gäller även ordet polis eller ord som kan förväxlas med det.
 
  • Gilla
Mikael_L
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.