Hur göra med grunden och golvet?
Jag sitter och planerar sommarens arbete på nya (?) huset. Jag har kommit fram till att prio ett är att fixa grunden iom det måste jag också fundera på hur golvet ska utformas när jag sätter tillbaks det.
Ett problem är att vattnet från taket inte har letts bort från huset, så grundmuren har underminerats på en del ställen - Särskilt i dom inåtgående hörnen. Själva huset har inte satt sig så mycket så jag tror inte jag behöver lyfta det, utan det borde räcka att rikta golvet invändigt dom 5 cm det handlar om på sin höjd på några ställen.
Ett annat problem är att det är lite för lite utrymme mellan marken och golvet.
Lite bakgrundsfakta: Samlingslokal byggd på 1870-talet. Grundmur av slaggsten, krypgrund, golv med ca 20cm sågspån.
Min plan: Jag tänkte riva upp golvet så att jag dels kommer åt att gräva ur krypgrunden och dels kan förstärka och rikta muren.
Är det nån som har några förslag på hur man ska gå tillväga med muren och hur krypgrund och golv ska utformas innan jag berättar hur jag har tänkt?
Ett problem är att vattnet från taket inte har letts bort från huset, så grundmuren har underminerats på en del ställen - Särskilt i dom inåtgående hörnen. Själva huset har inte satt sig så mycket så jag tror inte jag behöver lyfta det, utan det borde räcka att rikta golvet invändigt dom 5 cm det handlar om på sin höjd på några ställen.
Ett annat problem är att det är lite för lite utrymme mellan marken och golvet.
Lite bakgrundsfakta: Samlingslokal byggd på 1870-talet. Grundmur av slaggsten, krypgrund, golv med ca 20cm sågspån.
Min plan: Jag tänkte riva upp golvet så att jag dels kommer åt att gräva ur krypgrunden och dels kan förstärka och rikta muren.
Är det nån som har några förslag på hur man ska gå tillväga med muren och hur krypgrund och golv ska utformas innan jag berättar hur jag har tänkt?
Ingen som har några idéer? Min grova plan (kan revideras kraftigt när jag har rivit upp och sett hur allt ser ut egentligen) är:
- Gräva ur kryputrymmet till 60-70 cm höjd. Kan man använda en sugbil till det? Sen täcka med grus och plast.
- Bygga en gjutform 7-8 cm från grundmuren på insidan och gjuta mot muren. Räcker den tjockleken, eller behövs det mer? Hur mycket måste man armera? Räcker det att lägga ner några raka stål, eller ska man göra nåra 'ankare' som stoppas in mellan stenarna i muren på lämpliga ställen också?
- Ny trossbotten i underkant på golvåsarna. Under den tänkte jag limma 50 eller 100mm tjocka spontade cellplastskivor. Golvet isoleras med mineralull och ytskiktet blir trä. Jag tänkte skippa diffspärr på varma sidan eftersom cellplasten blir tät. Är det rätt tänkt?
- Gräva ur kryputrymmet till 60-70 cm höjd. Kan man använda en sugbil till det? Sen täcka med grus och plast.
- Bygga en gjutform 7-8 cm från grundmuren på insidan och gjuta mot muren. Räcker den tjockleken, eller behövs det mer? Hur mycket måste man armera? Räcker det att lägga ner några raka stål, eller ska man göra nåra 'ankare' som stoppas in mellan stenarna i muren på lämpliga ställen också?
- Ny trossbotten i underkant på golvåsarna. Under den tänkte jag limma 50 eller 100mm tjocka spontade cellplastskivor. Golvet isoleras med mineralull och ytskiktet blir trä. Jag tänkte skippa diffspärr på varma sidan eftersom cellplasten blir tät. Är det rätt tänkt?
Jag kan ge lite input, hur högt är det i krypgrunden?
Sugbil är en jäkla fin maskin, sög ut 40cm i min källaren efter att jag bilat sönder golvet. De går hyffsat fort så länge det är grus eller sand. Är det större stenar eller stora betongbitar så är de lite bökigt. De får man handjaga ut, även om de kanske går in i 10" slangen som är deras största så tar de lång tid. Man får skicka in en bit i taget, grus kan flöda hela tiden. Blöt eller smackig lera är hopplöst att suga, de går men tar väldigt lång tid. Dock är sugbil dyrt, i Stockholm tar de ca 2500 i timmen med moms. Sen får du bara göra rotavdrag på gubbkostnaden, de e kanske en tredjedel eller så av kostnaden. Sen tillkommer tippkostnad om du inte kan tippa de på tomten. De kan vara billigare att ställa dit ett lastväxlarflak och be sugbilen tippa direkt i de och sedan köra de till tippen. Då de tar samma peng oavsett om de suger eller kör till tippen.
Men det sparar ryggen =0), så jag rekommenderar det om de inte är jättestora mängder eller krångligt material.
Sugbil är en jäkla fin maskin, sög ut 40cm i min källaren efter att jag bilat sönder golvet. De går hyffsat fort så länge det är grus eller sand. Är det större stenar eller stora betongbitar så är de lite bökigt. De får man handjaga ut, även om de kanske går in i 10" slangen som är deras största så tar de lång tid. Man får skicka in en bit i taget, grus kan flöda hela tiden. Blöt eller smackig lera är hopplöst att suga, de går men tar väldigt lång tid. Dock är sugbil dyrt, i Stockholm tar de ca 2500 i timmen med moms. Sen får du bara göra rotavdrag på gubbkostnaden, de e kanske en tredjedel eller så av kostnaden. Sen tillkommer tippkostnad om du inte kan tippa de på tomten. De kan vara billigare att ställa dit ett lastväxlarflak och be sugbilen tippa direkt i de och sedan köra de till tippen. Då de tar samma peng oavsett om de suger eller kör till tippen.
Men det sparar ryggen =0), så jag rekommenderar det om de inte är jättestora mängder eller krångligt material.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det är många problem samtidigt som det saknas en del information. Detta kan kanske förklara varför du inte fått någon respons än. Som jag fattar det vill du göra en grundförstärkning samt göra om bottenbjälklaget så att det får bättre isolering i kombination med en nivåjustering?
Först några frågor: Vad är huvudproblemet? Hur är slaggstensmurarna grundlagda? Hur är marken under murarna beskaffad? Är murarna så dåliga att det inte hjälper att foga om dem eller har de sjunkit så mycket att du fått sättningsskador? En betongmur innanför slaggstenen måste också grundläggas.
För en krypgrund som har organiskt material (trä) i bottenbjälklaget är det stora problemet att de blir för kalla när man tillämpar modern isoleringsstandard . Krypgrunder förutsätter därför antingen ett visst värmeläckage eller att man har värmeslingor som kan aktiveras vid känsliga perioder. Isolerar man med max 15 cm mineralull eller motsvarande brukar värmespillet bli tillräckligt. 20 cm sågspån motsvarar ungefär 7 cm mineralull. Man bör inte använda ångspärr i bottenbjälklag. Krypgrundens funktion blir inte bättre för att man gräver ut den, snarare tvärtom. Men du kanske behöver göra det av något annat skäl?
Först några frågor: Vad är huvudproblemet? Hur är slaggstensmurarna grundlagda? Hur är marken under murarna beskaffad? Är murarna så dåliga att det inte hjälper att foga om dem eller har de sjunkit så mycket att du fått sättningsskador? En betongmur innanför slaggstenen måste också grundläggas.
För en krypgrund som har organiskt material (trä) i bottenbjälklaget är det stora problemet att de blir för kalla när man tillämpar modern isoleringsstandard . Krypgrunder förutsätter därför antingen ett visst värmeläckage eller att man har värmeslingor som kan aktiveras vid känsliga perioder. Isolerar man med max 15 cm mineralull eller motsvarande brukar värmespillet bli tillräckligt. 20 cm sågspån motsvarar ungefär 7 cm mineralull. Man bör inte använda ångspärr i bottenbjälklag. Krypgrundens funktion blir inte bättre för att man gräver ut den, snarare tvärtom. Men du kanske behöver göra det av något annat skäl?
Jag vet inte hur det är grundlagt under stenarna, men det har inte satt sig nämnvärt idag. Största problemet är att de gamla fogarna har vittrat bort så att en del stenar har ramlat ner.justusandersson skrev:
Så syftet med betongen skulle i första hand vara att hålla stenarna på plats, men det kanske räcker att mura om dom rasade bitarna och foga om allt? Det måste ju ändå göras...
Syftet med att gräva ut är helt enkelt för att komma åt utrymmet. Som du ser på bilden så går marken i dag nästan ända upp till bjälklaget och det är kanske inte så bra. Genom att täcka marken med plastfolie och undersidan av bjälklaget med tätt limmad cellplast hoppas jag att det inte blir några fuktproblem.
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tror det är lite som att skjuta hare med kanon, det här med betongen. Gjuter man på en betongmur måste den grundläggas och det blir sammantaget en ganska stor tyngd som belastar marken. När det gäller krypgrunden så är det ingen automatisk fördel med att gräva ut den. Gör man det blir det en större volym som måste hållas något uppvärmd. Måste man gräva ut för att komma åt utrymmet får man naturligtvis göra så, men det ger inga andra fördelar. Fuktproblem i krypgrunder uppstår främst för att där är för kallt. På vissa tider av året kan varm och fuktig uteluft komma in och avkylas så att vattenångan i luften kondenserar. Den mesta fukten kommer utifrån, inte från marken. Om marken i krypgrunden är torr när du har frilagt den, tycker jag du skall låta den vara. Jag är heller inte förtjust i frigolit undertill. Den tål visserligen fukt och är ångtrög (dock inte ångtät) men du riskerar att bottenbjälklaget blir alltför välisolerat. Det bästa är att fylla det med ca 15 cm cellulosafibrer som är ett hygroskopiskt (naturligt fuktupptagande) material liksom sågspån.
Tyngden från den extra betongen borde väl vara näst intill försumbar jämfört med nuvarande grund och huset uppepå? Visst blir det några kilo betong, men det blir ju utspritt över tiotals meter.
Men, det kanske räcker att kratsa ur fogarna och peta in nytt bruk mellan stenarna? Det blir väl inte lika bra som när man murade upp det från början, men å andra sidan sitter väl modernt cementbruk bättre än det som sitter där nu?
Om man dessutom putsar hela insidan så borde stenarna hållas på plats? Jag vill inte putsa utsidan eftersom jag vill behålla utseendet.
Fuktproblematiken i krypgrunder är jag fullt medveten om. Tanken var dock att dels undvika markfukt och dels ha så lite organiskt material som möjligt exponerat för kall luft för att på så sätt kunna isolera enligt modern standard och hålla nere uppvärmningskostnaden.
Men, det kanske är bättre att täta och isolera grunden och skapa en varmgrund istället? Dock verkar det finnas väldigt lite dokumenterad erfarenhet av hur en sån funkar i praktiken.
Men, det kanske räcker att kratsa ur fogarna och peta in nytt bruk mellan stenarna? Det blir väl inte lika bra som när man murade upp det från början, men å andra sidan sitter väl modernt cementbruk bättre än det som sitter där nu?
Om man dessutom putsar hela insidan så borde stenarna hållas på plats? Jag vill inte putsa utsidan eftersom jag vill behålla utseendet.
Fuktproblematiken i krypgrunder är jag fullt medveten om. Tanken var dock att dels undvika markfukt och dels ha så lite organiskt material som möjligt exponerat för kall luft för att på så sätt kunna isolera enligt modern standard och hålla nere uppvärmningskostnaden.
Men, det kanske är bättre att täta och isolera grunden och skapa en varmgrund istället? Dock verkar det finnas väldigt lite dokumenterad erfarenhet av hur en sån funkar i praktiken.
Spontant tycker jag att det låter som väldigt mycket jobb för något som kanske inte är ett stort problem? Kan man inte bara foga om grunden på gammalt vis? Ser man någon punkt med sättningsrisk så kanske man kan göra en punktinsats där? Viktigast är väl att få undan vattnet från huset.
Har du några fuktproblem idag? Om inte, sätt dit en mätare och håll koll på läget. Att det är ont om plats gör nog inget så länge man inte ha kontakt mellan mark och trä. Du kanske också kan dra in plats eller veckla ut en presenning därinne? Eller sätta dit en avfuktare.
Har du några fuktproblem idag? Om inte, sätt dit en mätare och håll koll på läget. Att det är ont om plats gör nog inget så länge man inte ha kontakt mellan mark och trä. Du kanske också kan dra in plats eller veckla ut en presenning därinne? Eller sätta dit en avfuktare.
Jo det kanske räcker att foga om. Problemet är väl att det kan vara svårt att peta in bruk i alla springor, men det kanske inte gör något om man inte fyller igen alla håligheter? Man kan ju som sagt var lägga på lite mer på insidan för att försäkra sig om att det håller ihop.
Det är inga fuktproblem i dag förutom där stuprören mynnar ut, men det har jag tänkt åtgärda.
Största anledningen att göra om bjälklaget är att få bättre isolering, men man kanske bara skapar mer problem än man löser? Ett litet aber i sammanhanget är att renoveringen eventuellt kan anses vara så omfattande att det räknas som nybyggnation. Då måste aktuella BBR-krav avseende bl a energihushållning och täthet uppfyllas. Tyvärr verkar inte kommunen kunna svara på om det blir så eller inte förr än jag har lämnat in bygglovsansökan.
Det bästa är kanske att gjuta en platta, men tyvärr svårt att motivera ekonomiskt...
Det är inga fuktproblem i dag förutom där stuprören mynnar ut, men det har jag tänkt åtgärda.
Största anledningen att göra om bjälklaget är att få bättre isolering, men man kanske bara skapar mer problem än man löser? Ett litet aber i sammanhanget är att renoveringen eventuellt kan anses vara så omfattande att det räknas som nybyggnation. Då måste aktuella BBR-krav avseende bl a energihushållning och täthet uppfyllas. Tyvärr verkar inte kommunen kunna svara på om det blir så eller inte förr än jag har lämnat in bygglovsansökan.
Det bästa är kanske att gjuta en platta, men tyvärr svårt att motivera ekonomiskt...
Redigerat:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Du måste ha en strategi för att förbättra energihushållningen samt tänka på att gamla hus ogillar stora förändringar. Jag gissar att huset har en timmerstomme, antagligen liggande timmer med måtten 5x7 tum, drevat med mossa. I vindsbjälklaget finns sågspån eller kutterspån. Utrymmet mellan fönsterkarmar och timmerväggar är kanske inte ens drevat. Fönstren har lösa innerbågar. Innan du ens börjar fundera på bottenbjälklaget finns där en mängd andra åtgärder som du kan utföra med betydande effekt på uppvärmningskostnaden. Jag återkommer lite senare idag, när jag har bättre tid, med några förslag
Nej, det är regelstomme med sågspån, ca 4" mellan ytter- och innervägg. Väggarna ska tilläggsisoleras invändigt.
Anledningen till att jag funderar på golvbjälklaget är att det är lämpligt att fixa det samtidigt som grunden, vilket verkar vara det mest akuta just nu.
Anledningen till att jag funderar på golvbjälklaget är att det är lämpligt att fixa det samtidigt som grunden, vilket verkar vara det mest akuta just nu.
Som jag tolkar situationen så är det enda som behöver göras att leda bort takvatten och foga om grunden där det behövs. Om grunden är original 1870 så ska du absolut INTE använda modern cement. Det förstärker inte, det förstör. Har de gamla bruken/metoderna klarat sig så bra som bilderna visar över nästan 150 år så är det inget man ska ändra på.
Att energisbesparing önskas förstår jag. Dock är jag övertygad om att grunden inte är någon stor bov i dramat. I en grund med värmeläckage så står huset på en värmekudde, och det är i stort sett bara längs kanterna som det finns energiförluster. Och som tidigare påpekats så behövs dessa "värmeförluster" för att hålla grunden frisk.
Tak, väggar, fönster och dörrar, skorsten/uppvärmning och ventilation står för lejonparten av energiförlusterna. I ett gammalt hus med regelstomme och sågspån så är det högst sannolikt att det är tjuvdrag som är den största energitjuven. Sedan är det sannolikt också så att sågspånet i väggarna har sjunkt ihop lite på närmare 150 år. Då behöver man toppa upp igen, även t ex under fönster, liksom i golvet för att minimera golvdrag. Så prio ett för att inte elda för kråkorna bör vara att se till att huset är bomtätt/väldrevat.
Den här sidan https://sodergarden.wordpress.com/category/fran-borjan/ tycker jag är oerhört tankeväckande. Det är mkt att gå igenom, men gör strandhugg här och där så ser man dels en osannolik förvandling och dels att borttagande av senare tiders extremt förfulande "energibesparingsåtgärder" inte nämnvärt tycks påverka energiförbrukningen. (Därmed inte sagt att tjockt med isolering inte gör nytta, men det är så mkt mer som påverkar.)
Att energisbesparing önskas förstår jag. Dock är jag övertygad om att grunden inte är någon stor bov i dramat. I en grund med värmeläckage så står huset på en värmekudde, och det är i stort sett bara längs kanterna som det finns energiförluster. Och som tidigare påpekats så behövs dessa "värmeförluster" för att hålla grunden frisk.
Tak, väggar, fönster och dörrar, skorsten/uppvärmning och ventilation står för lejonparten av energiförlusterna. I ett gammalt hus med regelstomme och sågspån så är det högst sannolikt att det är tjuvdrag som är den största energitjuven. Sedan är det sannolikt också så att sågspånet i väggarna har sjunkt ihop lite på närmare 150 år. Då behöver man toppa upp igen, även t ex under fönster, liksom i golvet för att minimera golvdrag. Så prio ett för att inte elda för kråkorna bör vara att se till att huset är bomtätt/väldrevat.
Den här sidan https://sodergarden.wordpress.com/category/fran-borjan/ tycker jag är oerhört tankeväckande. Det är mkt att gå igenom, men gör strandhugg här och där så ser man dels en osannolik förvandling och dels att borttagande av senare tiders extremt förfulande "energibesparingsåtgärder" inte nämnvärt tycks påverka energiförbrukningen. (Därmed inte sagt att tjockt med isolering inte gör nytta, men det är så mkt mer som påverkar.)
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag tycker Oldboys beskrivning av problem och åtgärder är mycket bra. Använd cellulosafibrer eller liknande hygroskopiskt isoleringsmaterial när du kompletterar eller tilläggsisolerar och uteslut diffusionsspärrar. Fönster med lösa innerbågar blir mycket bra om man ser till att de tätar mot karmen.