- Status
Sedlar och siffror på kontot måste väl i alla fall vara samma sak, symboler för ett värde man har arbetat ihop. Fungerar så länge man litar på det bestående värdet? Praktiskt för alla men ger staten en möjlighet att kontrollera ekonomin (speciellt siffror på kontot)
Nej, det är inte samma sak. Du ser dess användning - de är nästintill perfekta substitut (särskillt nu med Swisch och allt) - men det gör dem inte till samma sak. Siffrorna på kontot symboliserar ditt tillgodohavande på kontanter hos banken (kredit), alltså hur mycket kontanter banken är skyldig dig.
Enkel jämförelse - två fall:
Fall ett: Du går till banken och sätter in 1000kr (kallas inlåning, alltså att banken LÅNAR in pengar från dig, googla om du vill veta mer). På ditt konto kommer nu saldot ha ökat med 1000kr. Du har alltså nu lånat ut 1000kr till banken. För detta får du lite (idag ingen) ränta som ersättning för att banken får låna pengarna av dig.
Fall två: Du lånar ut 1000kr till mig i form av en tusenlapp. Du får en handskriven lapp av mig där jag försäkrar att jag har lånat en tusenlapp av dig och att jag kommer betala tillbaka vid begäran. Detta papret har jag signerat och allt.
I båda fallen har du alltså lånat ut en tusenlapp och fått garanti på din fordran (i fall ett genom att ditt kontosaldo ökat, och i fall två genom en papperslapp).
Gå nu till ICA och försök handla mat och betala med respektive skuldbevis... I första fallet så tar affären gladeligen emot ditt konotkludd och du får maten. Jag är tveksam till samma resulatat i fallet med papperslappen med min signatur...
Du tror att kontanter och kontokludd är samma sak för att du ser till den verkan de har, du missar att titta på vad det faktiskt är! Återigen:
Soddy:
”I thought that, as a scientific man, I ought to know something about economics. So I studied the money system for two years and could make nothing of it. Then, one day, the truth dawned on me. What I was studying was not a system, but a confidence trick.”
Likt en trollkarl får banken dig att titta på det uppenbara (användningen) och missa tricket (bedrägeriet), allt är en illusion...
Enkel jämförelse - två fall:
Fall ett: Du går till banken och sätter in 1000kr (kallas inlåning, alltså att banken LÅNAR in pengar från dig, googla om du vill veta mer). På ditt konto kommer nu saldot ha ökat med 1000kr. Du har alltså nu lånat ut 1000kr till banken. För detta får du lite (idag ingen) ränta som ersättning för att banken får låna pengarna av dig.
Fall två: Du lånar ut 1000kr till mig i form av en tusenlapp. Du får en handskriven lapp av mig där jag försäkrar att jag har lånat en tusenlapp av dig och att jag kommer betala tillbaka vid begäran. Detta papret har jag signerat och allt.
I båda fallen har du alltså lånat ut en tusenlapp och fått garanti på din fordran (i fall ett genom att ditt kontosaldo ökat, och i fall två genom en papperslapp).
Gå nu till ICA och försök handla mat och betala med respektive skuldbevis... I första fallet så tar affären gladeligen emot ditt konotkludd och du får maten. Jag är tveksam till samma resulatat i fallet med papperslappen med min signatur...
Du tror att kontanter och kontokludd är samma sak för att du ser till den verkan de har, du missar att titta på vad det faktiskt är! Återigen:
Soddy:
”I thought that, as a scientific man, I ought to know something about economics. So I studied the money system for two years and could make nothing of it. Then, one day, the truth dawned on me. What I was studying was not a system, but a confidence trick.”
Likt en trollkarl får banken dig att titta på det uppenbara (användningen) och missa tricket (bedrägeriet), allt är en illusion...
Byggde nyss ett hus.
Vi hamnade på 4.6 mille.
Ahus vinga
Altan 130m2
Tomt 300'
Isolerat attefallsgarage
38 m2 carport med 20m2 isolerat loft.
15 m2 frigge.
Platta under alla byggnader.
Minireningsverk
Plattläggning 100m2
Deluxekök från ballinlöv
Har nog sparat 5-700' genom att inte låta entreprenörerna sätta prislappen.
Dvs upphandla golv och kakel själv.
Importera reningsverket.
Betalat timtid till grävmaskin och fyll.
Lokala småfirmor.
Lejt dessa utanför husentreprenaden.
Upphandla kök och vitvaror själv.
Eget arbete och lejt kompisar vid garage och carport bygge.
Betalat barnen att måla byggnaderna.
Vi hamnade på 4.6 mille.
Ahus vinga
Altan 130m2
Tomt 300'
Isolerat attefallsgarage
38 m2 carport med 20m2 isolerat loft.
15 m2 frigge.
Platta under alla byggnader.
Minireningsverk
Plattläggning 100m2
Deluxekök från ballinlöv
Har nog sparat 5-700' genom att inte låta entreprenörerna sätta prislappen.
Dvs upphandla golv och kakel själv.
Importera reningsverket.
Betalat timtid till grävmaskin och fyll.
Lokala småfirmor.
Lejt dessa utanför husentreprenaden.
Upphandla kök och vitvaror själv.
Eget arbete och lejt kompisar vid garage och carport bygge.
Betalat barnen att måla byggnaderna.
"Slutsatsen blir att skatt inte har något med civiliserade länder att göra, snarare är den en seglivad relik ifrån mindre civiliserade tidevarv." Tycker du att skatt är nåt som stat och kommun lagt på medborgarna för att jävlas? Du nyttjar aldrig sjukvård, gator, vägar, du har aldrig gått i skola? Du vill inte att brandkåren ska komma om din kåk brinner?
Redigerat av moderator:
När det gäller att köpa boende i Spanien så torde Portugal vara ett ännu bättre alternativ.
Som pensionär (eller avslutat arbete) så har man 0% skatt på sin tjänstepension. Detta kräver dock att man inte tillbringar mer än max 181 dagar i Sverige. Detta är huvudregeln.
Priserna på boendet har väl inte gått ned lika mycket som i Spanien (dock ca 25-30%) men i båda länderna är nu priserna på väg uppåt igen.
Som pensionär (eller avslutat arbete) så har man 0% skatt på sin tjänstepension. Detta kräver dock att man inte tillbringar mer än max 181 dagar i Sverige. Detta är huvudregeln.
Priserna på boendet har väl inte gått ned lika mycket som i Spanien (dock ca 25-30%) men i båda länderna är nu priserna på väg uppåt igen.
Nu skall vi komma ihåg att Sverige inte har någon betydande bostadsbrist!
Vad ni har är en bakvänd företags- och regionalpolitik som tvingar in folk till storstäderna. Därför lider en stor del av landet av invånarbrist medan storstäderna och deras pendlingsområden får akut bostadsbrist.
Från ett finländskt perspektiv sett verkar det som om Sveriges ekonomi och arbetsmarknad allt mer kretsar kring att bygga bostäder och infrastruktur och erbjuda service för inflyttarna att i tillväxtområdena. Bostäder och infrastruktur finansierade med lånade pengar. Ju fler som flyttar till storstäderna destu fler tar bostadslån. Ju fler som tar bostadslån destu mer pengar som kommer i omlopp i storstaden. Destu mer pengar som är i omlopp destu fler arbetsplatser skapas och ju fler lockas att flytta dit.
En allt annat än hållbar utväckling.
Det finns givetvis byar och köpingar som till exempel Kristineberg och Boden där den enda stora verksamhet som bar upp hela samhället inte längre har förutsättningar att fortsätta och därför försvinner arbetena utan återvändo. Det finns också småbyar och ensamgårdar ute i obygden där det är omöjligt att leva när man inte längre kan försörja en familj på tre kor och skogsarbete och flottningsarbete.
Om vi utesluter de här hopplösa fallen ut debatten finns det fortfarande enorma ytor med landsbygd och bostäder för gissningsvis någon miljon människor som står outnyttjade.
I Finland har vi en såtillvida intressant situation att vi finlandssvenskar är mer ohågade att flytta till storstäder med en främmande kultur och ett främmande språk. Det leder till att en större andel stannar där de är och försöker hitta på ett sätt att försörja sig där de är. Det har lett till att Åland och Österbotten som båda är landsbygdsbetonade områden har överlägset lägst arbetslöshet i landet och rent allmänt mest levande näringsliv.
Tänk er om Gotland och Ångermanland skulle vara drivkrafterna i den svenska ekonomin......:wow:
Rimligtvis borde det gå med lämpliga statliga morötter och mer folklig framåtanda att få fast på näringslivet på landsbygden i Sverige också och då skulle inflyttningstrycket minska i Stockholm till glädje för alla stockholmare och till nytta för hela landets befolkning.
Vad ni har är en bakvänd företags- och regionalpolitik som tvingar in folk till storstäderna. Därför lider en stor del av landet av invånarbrist medan storstäderna och deras pendlingsområden får akut bostadsbrist.
Från ett finländskt perspektiv sett verkar det som om Sveriges ekonomi och arbetsmarknad allt mer kretsar kring att bygga bostäder och infrastruktur och erbjuda service för inflyttarna att i tillväxtområdena. Bostäder och infrastruktur finansierade med lånade pengar. Ju fler som flyttar till storstäderna destu fler tar bostadslån. Ju fler som tar bostadslån destu mer pengar som kommer i omlopp i storstaden. Destu mer pengar som är i omlopp destu fler arbetsplatser skapas och ju fler lockas att flytta dit.
En allt annat än hållbar utväckling.
Det finns givetvis byar och köpingar som till exempel Kristineberg och Boden där den enda stora verksamhet som bar upp hela samhället inte längre har förutsättningar att fortsätta och därför försvinner arbetena utan återvändo. Det finns också småbyar och ensamgårdar ute i obygden där det är omöjligt att leva när man inte längre kan försörja en familj på tre kor och skogsarbete och flottningsarbete.
Om vi utesluter de här hopplösa fallen ut debatten finns det fortfarande enorma ytor med landsbygd och bostäder för gissningsvis någon miljon människor som står outnyttjade.
I Finland har vi en såtillvida intressant situation att vi finlandssvenskar är mer ohågade att flytta till storstäder med en främmande kultur och ett främmande språk. Det leder till att en större andel stannar där de är och försöker hitta på ett sätt att försörja sig där de är. Det har lett till att Åland och Österbotten som båda är landsbygdsbetonade områden har överlägset lägst arbetslöshet i landet och rent allmänt mest levande näringsliv.
Tänk er om Gotland och Ångermanland skulle vara drivkrafterna i den svenska ekonomin......:wow:
Rimligtvis borde det gå med lämpliga statliga morötter och mer folklig framåtanda att få fast på näringslivet på landsbygden i Sverige också och då skulle inflyttningstrycket minska i Stockholm till glädje för alla stockholmare och till nytta för hela landets befolkning.
Idag tycker vi att boendet kostar alldeles för mycket. Som någon/några tidigare nämnt så försöker byggbolagen "smida medan järnet är varmt" - dvs, ta ut så mycket som möjligt när efterfrågan överstiger utbudet.
Om det av någon anledning skulle bli så att utbud och efterfrågan skulle matcha varandra då slutar byggbolagen att bygga vanligt boende. Då gör man som man gjorde i början av 90-talet, övergick till att bygga kontorslokaler då det statliga räntebidragen togs bort.
Men, litet får vi skylla oss själva då så många tycks ha så stor dragningskraft till att bo just i storstäderna.
Många skulle idag när IT-tekniken är så välutvecklad (på de flesta håll) kunna arbeta och ha sitt boende på betydligt billigare platser. Tekniken (för många yrkesgrupper) finns och redan för 10-15 år sedan pratades det om att företagen skulle kunna göra detta möjligt. Dessvärre så tror jag att det finns ett kontrollbehov hos företagsledningen som hindrar detta. Företagen skulle kunna minska sina kontorslokaler och det kanske räckte med att den anställde besökte kontoret 1-2 gånger i veckan utan att ha en egen specifik arbetsplats.
Den enskilde skulle vinna i form av bra boende (fast billigare), minskad total restid och resekostnader, mer tid med familjen (om så önskas) m.m.
Men det har väl till viss del utvecklats till en form av status att kunna ha råd att bo i storstaden.
Om det av någon anledning skulle bli så att utbud och efterfrågan skulle matcha varandra då slutar byggbolagen att bygga vanligt boende. Då gör man som man gjorde i början av 90-talet, övergick till att bygga kontorslokaler då det statliga räntebidragen togs bort.
Men, litet får vi skylla oss själva då så många tycks ha så stor dragningskraft till att bo just i storstäderna.
Många skulle idag när IT-tekniken är så välutvecklad (på de flesta håll) kunna arbeta och ha sitt boende på betydligt billigare platser. Tekniken (för många yrkesgrupper) finns och redan för 10-15 år sedan pratades det om att företagen skulle kunna göra detta möjligt. Dessvärre så tror jag att det finns ett kontrollbehov hos företagsledningen som hindrar detta. Företagen skulle kunna minska sina kontorslokaler och det kanske räckte med att den anställde besökte kontoret 1-2 gånger i veckan utan att ha en egen specifik arbetsplats.
Den enskilde skulle vinna i form av bra boende (fast billigare), minskad total restid och resekostnader, mer tid med familjen (om så önskas) m.m.
Men det har väl till viss del utvecklats till en form av status att kunna ha råd att bo i storstaden.
Medlem
· västra götaland
· 367 inlägg
Själv gör jag nästan allt själv när jag bygger mitt garage men det är ändå som ett svart håll, slukar pengar så in i h@#$&
Men vi har ju haft tradbussar i Sverige för länge sen, långt innan jag var född... Har jag iallafall fått berättat för mig...Hyltran från Veglemyren skrev:Då tror jag att man bokstavlig kommer att få vänta tills jordens undergång.
Ett annat exempel i till exempel Ryssland, Tallinn och säkert fler andra öststater finns eldrivna trådbussas som har rullat som klockor sedan kalla krigets tid. De är hur praktiska som helst och kör på samma vägar som alla andra fordon. Om man ville skulle man absolut kunna sätta upp en tråd över svenska vägar och låta alla våra linjebussar gå på el...men det vill man inte
Plus att det mycket väl kan komma igen...
Autonoma fordon är heller inte science fiction...
http://teknikensvarld.se/e16-utanfor-sandviken-blir-elvag-2016-186025/
Vinga är ett snyggt hus!errorbugg skrev:
Jag förstod inte riktigt alla dina poster.
4.6 miljoner.
Med eller utan 300 tusen tomt?
Inklusive tilläggsbyggnader tolkade jag?
Du uppskattar besparingen med eget arbete till 500-700 tkr.
Har du satt timkostnaden för eget arbete till "noll" eller något annat?
Hur många timmar uppskattar du att eget arbete tog?
Jag frågar inte för att ara näsvis, utan att kunna kalkylera själv mellan "leja ut" och "göra själv".
Är "mitt i livet" och har ont om både tid och pengar... dock värre med tiden...
Husägare
· Älvsborg
· 2 270 inlägg
Det vore bra om de kom igen men jag tror inte viljan finns eller någonsin kommer att finnas.JohanLun skrev:
Därför att det skulle ju leda till att vi fick betala mindre skatt. Eftersom att den som betalar för bussens drivmedel inte behövde betala en massa dieselskatt.
Nej det har jag heller inte påstått... men vad jag däremot påstår är att transporter alltid kommer att vara dyrt i Sverige.JohanLun skrev:
Och om viljan fans så skulle en mycket stor andel av landets fordonspark drivas på det sätt som på bilden du länkar till.
Prova att sluta att betala skatt och se vad som händer när du inte vill lämna ditt hus? Polisen kommer i slutändan bära ut dig och sätta dig i en cell. Så vad har förändrats? Hela vårt samhälle är grundat på statens våldsmonopol, samma nu som på medeltiden.Finndjävel skrev:
En ide som skulle hålla nere hantverkskostnaderna rejält var om de kunde arbeta ensamma utan en barnvakt/kollega som följer med på alla uppdrag , stort som smått.
Många många gånger ser du två snickare, rörmokare osv knalla in på byggvaruhuset, handla tio brädor eller ett par kopplingar dvs, knappast ett tvåmans jobb.
Samma på bygget, två plåtisar åker ut för att sätta rännkrok och några fönsterbleck..
Ofta med resultatet att en jobbar och en tittar på, självklart till kostnaden för 2 gubbar, dvs ca 1000.- per timme
Massor av arbetsuppgifter kan med lätthet göras av en gubbe utan problem med lite fantasi.
Få människor får betalt för sin restid till jobbet, för en hantverkare är det självklart, liksom debitering av reskostnader, dvs milersättning, för att åka till sitt jobb, det är inte helt vanligt för de som tar sin egen bil till tex. Kontoret.
Klocka en snickare en dag och du skulle bli chockad hur stor del av hans tid som pratas bort i telefon, hämta glöma prylar och material osv, det är helt sanslöst vad lite tid som är produktiv tid.
Hur kan jag veta det då? Jag har jobbat som hantverkar i 28 år och ser med förundran hur sinneslöa alla blivit med åren, ingen planering inget eget tänk...helt otroligt vad pengar blåser bort varje dag!
Sjävklart finns det undantag men dessa är väldigt nära pensionsåldern, dvs de har lärt sig att jobba effektivt i en tid då planering var viktigt och mobiltelefoner var mindre viktigt.
Många många gånger ser du två snickare, rörmokare osv knalla in på byggvaruhuset, handla tio brädor eller ett par kopplingar dvs, knappast ett tvåmans jobb.
Samma på bygget, två plåtisar åker ut för att sätta rännkrok och några fönsterbleck..
Ofta med resultatet att en jobbar och en tittar på, självklart till kostnaden för 2 gubbar, dvs ca 1000.- per timme
Massor av arbetsuppgifter kan med lätthet göras av en gubbe utan problem med lite fantasi.
Få människor får betalt för sin restid till jobbet, för en hantverkare är det självklart, liksom debitering av reskostnader, dvs milersättning, för att åka till sitt jobb, det är inte helt vanligt för de som tar sin egen bil till tex. Kontoret.
Klocka en snickare en dag och du skulle bli chockad hur stor del av hans tid som pratas bort i telefon, hämta glöma prylar och material osv, det är helt sanslöst vad lite tid som är produktiv tid.
Hur kan jag veta det då? Jag har jobbat som hantverkar i 28 år och ser med förundran hur sinneslöa alla blivit med åren, ingen planering inget eget tänk...helt otroligt vad pengar blåser bort varje dag!
Sjävklart finns det undantag men dessa är väldigt nära pensionsåldern, dvs de har lärt sig att jobba effektivt i en tid då planering var viktigt och mobiltelefoner var mindre viktigt.
Jag tycker inte det låter så väldigt oerhört billigt. Nu vet jag inte vad som ingår.buspojken skrev:
Om det bara är byggsatsen för själva huset eller om vitavaror, värmepump, garderober etc ingår. Inte heller om det priset är inkl resning av huset eller om det bara är leverans av modulerna.
För köper du ett Älvsbyhus Torgrim får du 185m2 (dör 64 m2 är oinrett) för 1.657', dvs 8.936:-/kvm.
Då är det levererat och uppsatt och vitvaror, värmepump och färdiga badrum ingår.