Någon som provat Rödtjära??
Varken hört talas om eller använt. Min fundering blir möjligen att det är lösningsmedel i den (terpentin), inte så miljövänligt. Vad hoppas du skulle vara bättre än vanlig slamfärg?
Nyansen är svår att beskriva. Dels för att det finns många olika nyanser av falu röd slamfärg, (ljusröd, mörkröd samt beroende på fabrikat, och i viss mån också på underliggande färg/trä). Dels för att rödtjäran förmodligen också har olika nyanser beroende på tillverkare, och även mellan batcher, (beroende på tjärans kvalitet), men också för att nyansen beror på hur tjockt lager man lägger på, huruvida tjäran är förtunnad eller inte, hur mkt träet suger, (vilket varierar över brädorna), och hur mkt direkt solljus väggen får. Vackrast blir det på solbelysta väggar där färgen efter ngt el ngra år blir matt röd.
Så här långt så tycker jag att färgen förefaller att stämma bra överens med röd slamfärg.
Jag målar med förtunning (balsamterpentin) eftersom jag tycker att det är besvärligare och mer opraktiskt att värma och varmhålla tjäran. Terpentinen gör att färgen blir mattare, eftersom det är tjäran som gör den fet och "blank". Det kan då iofs innebära att man behöver måla om med lite tätare intervaller.
Jämförelse: 1 strykning med förtunnad rödtjära på gammal sliten panel.
Hela sidan rödtjärad utom den nedre delen med dålig panel som ska bytas ut.
Nederdel av panel utbytt. Allt rödtjärat. En bräda i mitten på den övre delen är struken en andra gång, vilket syns då den är lite blankare än de andra.
Nederdel av panel på logen bytt och rödtjärad. Den övre gamla panelen är ännu ej målad då jag ännu inte har bestämt mig för om den ska slammålas el tjäras. Till höger om dörrarna ser man två olika nyanser på panelen. Den direkt till höger om dörrarna var klar i höstas, och delen till höger därom fram till knuten är färdigställd tidigare i somras. Vet inte om nyansskillnaden beror på att den tidigare färdigställda har "blekts/mattats" av solen, el om det är nyansskillnad i färgen. Det lär väl visa sig om ett år el två.
Så här långt så tycker jag att färgen förefaller att stämma bra överens med röd slamfärg.
Jag målar med förtunning (balsamterpentin) eftersom jag tycker att det är besvärligare och mer opraktiskt att värma och varmhålla tjäran. Terpentinen gör att färgen blir mattare, eftersom det är tjäran som gör den fet och "blank". Det kan då iofs innebära att man behöver måla om med lite tätare intervaller.
Jämförelse: 1 strykning med förtunnad rödtjära på gammal sliten panel.
Hela sidan rödtjärad utom den nedre delen med dålig panel som ska bytas ut.
Nederdel av panel utbytt. Allt rödtjärat. En bräda i mitten på den övre delen är struken en andra gång, vilket syns då den är lite blankare än de andra.
Nederdel av panel på logen bytt och rödtjärad. Den övre gamla panelen är ännu ej målad då jag ännu inte har bestämt mig för om den ska slammålas el tjäras. Till höger om dörrarna ser man två olika nyanser på panelen. Den direkt till höger om dörrarna var klar i höstas, och delen till höger därom fram till knuten är färdigställd tidigare i somras. Vet inte om nyansskillnaden beror på att den tidigare färdigställda har "blekts/mattats" av solen, el om det är nyansskillnad i färgen. Det lär väl visa sig om ett år el två.
Har ingen erfarenhet av rödtjära, avståndet till stugan (43 mil) och ägarkonstellationen gjorde att jag satsade på Beckers Perfekt i Falu rödfärg nyans samt PVC fönster från tyska Rehau. Och jag är jag jättenöjd!
Tack för dina erfarenheter Oldboy, fina bilder! Har själv funderat på rödtjära men det är ett läskigt beslut eftersom man då aldrig kan måla över med någon annan slags färg om man skulle ångra sig....
Kan det vara att det tjärade har lite mera lyster än det rödfärgade? Eller är det bara för att det är nymålat? Hur är färgen att jobba med? Hur länge sitter tjärlukten i? Vet du hur färgen beter sig när den åldras? Är det skillnad på olika fabrikat som man bör vara medveten om?
Kan det vara att det tjärade har lite mera lyster än det rödfärgade? Eller är det bara för att det är nymålat? Hur är färgen att jobba med? Hur länge sitter tjärlukten i? Vet du hur färgen beter sig när den åldras? Är det skillnad på olika fabrikat som man bör vara medveten om?
Jag använder rödtjära till vindbrädor och vattbrädor för att slippa måla om så ofta. Tror även att virket håller sig längre men det dröjer innan jag vet. Fasaden klarar jag stryka mha stege men vindbrädorna kräver byggställningar. Blankheten försvinner efter ett år och liknar rödfärg allt mer.
"Kan det vara att det tjärade har lite mera lyster än det rödfärgade?"
Ja, det tycker jag nog, på solutsatta ställen. Detta tror jag är en effekt som utvecklas mer och mer allteftersom tiden går.
"Eller är det bara för att det är nymålat?" Nej, tvärtom. Dvs effekten kommer med tiden.
"Hur är färgen att jobba med?"
I rumstemperatur (ca 20C) är den för trögflytande. Jag späder den med terpentin tills den får en vettig målningsbar konsistens. Det reglerar man själv med mängden terpentin. Det innebär förstås också att tjäran blir utspädd, och ger då ett sämre skydd, men det kompenserar man genom att måla två ggr där det behövs. (Alternativt att första ommålningen görs tidigare på utsatta delar, redan efter 1-2 år t ex.)
För min del så är det nederdelen av fasaden som är hårt utsatt. Dels för att fasaden går nästan ända ner i marken, (för att skydda syllen), och dels för att detta är Skåne, där regn och snö mestadels kommer horisontellt. Längre upp på väggen är det inga nämnvärda fuktbelastningar. Därför är planen att vanlig slamfärg är ok på den övre delen. Genom avgränsning med list så gör det inte så mycket om det är lite skillnader i färgen (mellan rödtjära och faluröd slamfärg).
Det andra klassiska sättet att få tjäran vettigt målningsbar är att värma upp den. Jag tycker att det är ett mer opraktiskt sätt, i alla fall för mig och mina behov, ofta med korta insatser nu och då. Det är lite annorlunda om man har dragit ihop ett gäng med folk och avsatt en hel dag för att tjära ett tak t ex.
När man målar gammalt slitet virke, (med sprickor och anfrätningar), så måste tjäran vara lättflytande för att den ska tränga in (sugas in) ordentligt överallt.
"Hur länge sitter tjärlukten i?"
Den klingar av allteftersom. Nu efter 2-3 veckor så finns det bara en svag tjärdoft ute på logen. Nästa år kommer den att vara borta helt. Möjligtvis när solen ligger på och grillar så kan det lukta lite intill väggen gissar jag, men även det klingar av allteftersom. (Jag tycker om doften av tjära och terpentin. För mig är det förknippat med sommar, semester, sol och bad, dvs positivt.)
"Vet du hur färgen beter sig när den åldras?" Nej, inte än, men bara till det bättre räknar jag med, (den fina matta röda lystern på alla solutsatta ytor).
"Är det skillnad på olika fabrikat som man bör vara medveten om?"
Ingen aning. Började förra året och har bara använt ett och samma fabrikat än så länge.
Det viktigaste är att det är bästa kvalitet av dalbränd tjära och att det är falu ljusrött pigment, och ingenting annat i burken. Pga att tjärans kvalitet inte är 100% exakt lika från en bränning till en annan så kan nyanserna alltid skifta lite.
Ja, det tycker jag nog, på solutsatta ställen. Detta tror jag är en effekt som utvecklas mer och mer allteftersom tiden går.
"Eller är det bara för att det är nymålat?" Nej, tvärtom. Dvs effekten kommer med tiden.
"Hur är färgen att jobba med?"
I rumstemperatur (ca 20C) är den för trögflytande. Jag späder den med terpentin tills den får en vettig målningsbar konsistens. Det reglerar man själv med mängden terpentin. Det innebär förstås också att tjäran blir utspädd, och ger då ett sämre skydd, men det kompenserar man genom att måla två ggr där det behövs. (Alternativt att första ommålningen görs tidigare på utsatta delar, redan efter 1-2 år t ex.)
För min del så är det nederdelen av fasaden som är hårt utsatt. Dels för att fasaden går nästan ända ner i marken, (för att skydda syllen), och dels för att detta är Skåne, där regn och snö mestadels kommer horisontellt. Längre upp på väggen är det inga nämnvärda fuktbelastningar. Därför är planen att vanlig slamfärg är ok på den övre delen. Genom avgränsning med list så gör det inte så mycket om det är lite skillnader i färgen (mellan rödtjära och faluröd slamfärg).
Det andra klassiska sättet att få tjäran vettigt målningsbar är att värma upp den. Jag tycker att det är ett mer opraktiskt sätt, i alla fall för mig och mina behov, ofta med korta insatser nu och då. Det är lite annorlunda om man har dragit ihop ett gäng med folk och avsatt en hel dag för att tjära ett tak t ex.
När man målar gammalt slitet virke, (med sprickor och anfrätningar), så måste tjäran vara lättflytande för att den ska tränga in (sugas in) ordentligt överallt.
"Hur länge sitter tjärlukten i?"
Den klingar av allteftersom. Nu efter 2-3 veckor så finns det bara en svag tjärdoft ute på logen. Nästa år kommer den att vara borta helt. Möjligtvis när solen ligger på och grillar så kan det lukta lite intill väggen gissar jag, men även det klingar av allteftersom. (Jag tycker om doften av tjära och terpentin. För mig är det förknippat med sommar, semester, sol och bad, dvs positivt.)
"Vet du hur färgen beter sig när den åldras?" Nej, inte än, men bara till det bättre räknar jag med, (den fina matta röda lystern på alla solutsatta ytor).
"Är det skillnad på olika fabrikat som man bör vara medveten om?"
Ingen aning. Började förra året och har bara använt ett och samma fabrikat än så länge.
Det viktigaste är att det är bästa kvalitet av dalbränd tjära och att det är falu ljusrött pigment, och ingenting annat i burken. Pga att tjärans kvalitet inte är 100% exakt lika från en bränning till en annan så kan nyanserna alltid skifta lite.
Jag har jst målat ett nybyggt Attefallshus med Tjärvitriol . Samma anledning som rödtjära. Det har tjärans skyddande verkan och får järnvitriolens vackra färg. Lätt att använda, luktar gott. 