Jag har avrostat verktyg med elektrolys. Det fungerar och är speciellt bra på komplicerade former som är svåra att göra rent på annat sätt. Verktygen blir dock helt svarta av restprodukter från elektrolysen så det är en del efterarbete. Det är också viktigt att absolut INTE använda vanligt koksalt i elektrolyten eftersom det då bildas duktigt giftiga klorföreningar.
Bättre än blästra 
https://www.youtube.com/watch?v=CLaBFkeHG0A
https://www.youtube.com/watch?v=CLaBFkeHG0AJag håller med Eld. Om du inte kommer åt med stålborste är elektrolys det absolut bästa sättet.
Jag brukar blanda vanlig kristallsoda i vattnet och använda en gammal ackumulatorladdare som strömkälla. Som anod brukar jag använda armeringsjärn som jag bockar så att det finns anod längs båda sidorna av elektrolysbadet. Elektrolysen arbetar nämligen bäst på de sidorna som vätter mot anoden. Mitten på armeringsjärnet sticker upp ur vattnet och där sätter jag fast kabeln från ackumulatorladdaren. Man kan ju inte låta klämman på kabeländan vara i kontakt med vattnet för då blir man utan klämma.
Som elektrolysbunke för större saker använder jag ena sidan av en 1000 liters engångsplasttank som jag fick gratis för att utloppsröret hade frusit sönder. För mindre saker använder jag en vanlig billig plastbunke.
Jag brukar blanda vanlig kristallsoda i vattnet och använda en gammal ackumulatorladdare som strömkälla. Som anod brukar jag använda armeringsjärn som jag bockar så att det finns anod längs båda sidorna av elektrolysbadet. Elektrolysen arbetar nämligen bäst på de sidorna som vätter mot anoden. Mitten på armeringsjärnet sticker upp ur vattnet och där sätter jag fast kabeln från ackumulatorladdaren. Man kan ju inte låta klämman på kabeländan vara i kontakt med vattnet för då blir man utan klämma.
Som elektrolysbunke för större saker använder jag ena sidan av en 1000 liters engångsplasttank som jag fick gratis för att utloppsröret hade frusit sönder. För mindre saker använder jag en vanlig billig plastbunke.
Många intressanta metoder! Laser blev tyvärr lite dyrt....
Men får jag bara loss lite tid så kan det bli ett jämförande test av metoder...blästring, elekrolys och vinkelslip m stålborste/grovrengörare
Men får jag bara loss lite tid så kan det bli ett jämförande test av metoder...blästring, elekrolys och vinkelslip m stålborste/grovrengörare
Ok, har bestämt mig för att försöka mig på elektrolys idag. Har läst på lite men har ändå lite frågor, bra att ha det teoretiska klart innan man drar igång....
Jag behöver alltså någonting i vattnet för att öka ledningsförmågan. Vanligt salt ger dåliga gaser. Målarsoda (samma som heimlagas kristallsoda förstår jag det som) verkar vara allmänt rekommenderat.
1) vilket blandningsförhållande mellan vatten och målarsoda rekommenderas? Fördelar/nackdelar m högre koncentration soda?
2) förbrukas sodan eller kan den användas om igen?
Reaktionen drivs med likström. Ofta används batteriladdare.
3) vilken spänning är att föredra? Jag har 6,12,24v att välja på tror jag. Ger högre spänning ett snabbare förlopp?
4) vilken laddström är att föredra? Är högre snabbare? Eller finns det nackdelar m för hög ström?
5) förutsatt att det är bra för reaktionens hastighet med högre ström o spänning, vore det inte vettigt att istället använda min likströmssvets (gammal likriktare)? Den klarar ju mkt högre ström än en vanlig batteriladdare.
6) under tiden strömmen är på blir alltså vattnet strömförande och livsfarligt att röra vid? Tänkte ställa alltihop ute och funderar på hur mycket jag måste säkra upp mot katter etc.
7) hur är den färdiga ytan? Kanske behöver jag inte efterbehandla den alls om jag inte ska ha sakerna ute/fuktigt sen?
8) att jag måste ha klämmorna ovanför vattenytan har jag fattat. Likaså att inte använda rostfritt som anod på grund av något sorts farligt krom som bildades. Vad är då rekommenderat? Vanligt konstruktionstyp? Förzinkad plåt? Får skruvtvingen i så fall ett lager förzinkning på sig?
9) anod och katod får inte ligga emot varandra. Men i övrigt är det bättre ju större anod, större ytan på anoden och ju mindre avstånd det är mellan anoden och katoden? Korrekt? Anoden skall helst "omringa" katoden?
10) skydd. Har förstått att det är mask mot gask, skyddsglasögon mot stänk från sodan och gummihandskar mot samma soda som gäller. Något annat man ska tänka på i säkerhetsväg? Ingen eld gnistor pga knallhatten såklart. Kommer som sagt att göra detta ute.
Tack på förhand!
Jag behöver alltså någonting i vattnet för att öka ledningsförmågan. Vanligt salt ger dåliga gaser. Målarsoda (samma som heimlagas kristallsoda förstår jag det som) verkar vara allmänt rekommenderat.
1) vilket blandningsförhållande mellan vatten och målarsoda rekommenderas? Fördelar/nackdelar m högre koncentration soda?
2) förbrukas sodan eller kan den användas om igen?
Reaktionen drivs med likström. Ofta används batteriladdare.
3) vilken spänning är att föredra? Jag har 6,12,24v att välja på tror jag. Ger högre spänning ett snabbare förlopp?
4) vilken laddström är att föredra? Är högre snabbare? Eller finns det nackdelar m för hög ström?
5) förutsatt att det är bra för reaktionens hastighet med högre ström o spänning, vore det inte vettigt att istället använda min likströmssvets (gammal likriktare)? Den klarar ju mkt högre ström än en vanlig batteriladdare.
6) under tiden strömmen är på blir alltså vattnet strömförande och livsfarligt att röra vid? Tänkte ställa alltihop ute och funderar på hur mycket jag måste säkra upp mot katter etc.
7) hur är den färdiga ytan? Kanske behöver jag inte efterbehandla den alls om jag inte ska ha sakerna ute/fuktigt sen?
8) att jag måste ha klämmorna ovanför vattenytan har jag fattat. Likaså att inte använda rostfritt som anod på grund av något sorts farligt krom som bildades. Vad är då rekommenderat? Vanligt konstruktionstyp? Förzinkad plåt? Får skruvtvingen i så fall ett lager förzinkning på sig?
9) anod och katod får inte ligga emot varandra. Men i övrigt är det bättre ju större anod, större ytan på anoden och ju mindre avstånd det är mellan anoden och katoden? Korrekt? Anoden skall helst "omringa" katoden?
10) skydd. Har förstått att det är mask mot gask, skyddsglasögon mot stänk från sodan och gummihandskar mot samma soda som gäller. Något annat man ska tänka på i säkerhetsväg? Ingen eld gnistor pga knallhatten såklart. Kommer som sagt att göra detta ute.
Tack på förhand!
Vanligt armeringsjärn är utmärkt som anod. Jag har gjort detta inomhus utan problem. Trevärt krom vill man absolut inte utsätta sig för... Det går säkert fortare med svets än med batteriladdare men det kanske är risk att det stänker? Jag körde med en gammal 12V batteriladdare. Om du kör med 12V är grejerna inte farliga att röra vid. För att höja strömmen lär du bli tvungen att höja spänningen. Kör du med 12V eller prova med 24 för att se vad som händer.
Klämmorna ska som sagt vara ovanför ytan. Grejerna som ska avrostas hänger du i ståltråd som har kontakt med klämman ovanför ytan. Armeringsjärnet som är anod sticker upp ovanför ytan där du sätter fast den andra klämman. Dina tvingar kanske har trähandtag? De måste givetvis hållas borta från elektrolysen.
Handskar och skyddsglasögon, absolut men varför skulle du behöva mask? Vilken gas tänkte du att den skulle stoppa?
Resultatet blir som sagt svart och måste skrubbas av. Lite vax eller rostskyddsolja räcker om grejerna ska förvaras torrt inomhus.
Klämmorna ska som sagt vara ovanför ytan. Grejerna som ska avrostas hänger du i ståltråd som har kontakt med klämman ovanför ytan. Armeringsjärnet som är anod sticker upp ovanför ytan där du sätter fast den andra klämman. Dina tvingar kanske har trähandtag? De måste givetvis hållas borta från elektrolysen.
Handskar och skyddsglasögon, absolut men varför skulle du behöva mask? Vilken gas tänkte du att den skulle stoppa?
Resultatet blir som sagt svart och måste skrubbas av. Lite vax eller rostskyddsolja räcker om grejerna ska förvaras torrt inomhus.
Ju högre ström man kör med destu större problem får man ved vätehärdning i ytan. Vätehärdning är samma problem som gör svetsgodset sprött när man svetsar i väta. Väteatomerna tränger in i porerna i järnet där det expanderar och utsätter materialet för ett sprängande tryck inifrån.
Vätehärdningen måste minimeras för om man bränner på för snabbt med elektrolysen lär det bli en märkbar skillnad i hållfastheten i godset.
Ju långsammare process destu mindre vätehärdning.
Jag har alltid använt en gammal 12 volts acumulatorladdare från den tiden då Einhell var tillverkade i Tyskland.
Av säkerhetsskäl skulle jag undvika 24 volt. Med 12 volt får man inga kännbara elektriska stötar om man inte fumlar någonting alldeles förskräckligt. 6 volt kan vara värt att prova.
Katodklämman får gärna ligga under vatten men anodklämman skall vara ovanför vattenytan.
Vanligt järn är bäst som anod. Huvudsaken att det är en bit som du kan bocka eller svetsa ihop så att du får anodyta på båda sidorna av föremålet du rengör. Annars rengör du bara en sida i gången av arbetsstycket.
En rejäl näve kristallsoda (målarsoda) på 100 liter vatten är väl ungefär min blandning. Jag brukar börja med en liten mängd soda som får lösa sig och så köpplar jag på strömmen varefter jag ökar på med litet mer soda i gången som får lösa sig tills man börjar se någon enstaka vättebubbla och små virvlar i vattnet.
Ju mer soda destu snabbare process men man vill ju köra långsamt för bästa resultat.
Samma vatten/sodablandning går att använda några gånger men till slut blir det bara gegga av alltihop. Geggan leder ström så då börjar processen gå onödigt fort.
Skyddsglasögon är bra att ha men sodakoncentrationen är så pass låg att huden tål den om du inte har överkänslig hud.
Om du lämnar badet oövertäckt utomhus får du räkna med att enstaka småfåglar dricker av vattnet och dör och faller ned i badet. Det är ju litet onödigt. De är ju så fina de där småfåglarna.
Vätehärdningen måste minimeras för om man bränner på för snabbt med elektrolysen lär det bli en märkbar skillnad i hållfastheten i godset.
Ju långsammare process destu mindre vätehärdning.
Jag har alltid använt en gammal 12 volts acumulatorladdare från den tiden då Einhell var tillverkade i Tyskland.
Av säkerhetsskäl skulle jag undvika 24 volt. Med 12 volt får man inga kännbara elektriska stötar om man inte fumlar någonting alldeles förskräckligt. 6 volt kan vara värt att prova.
Katodklämman får gärna ligga under vatten men anodklämman skall vara ovanför vattenytan.
Vanligt järn är bäst som anod. Huvudsaken att det är en bit som du kan bocka eller svetsa ihop så att du får anodyta på båda sidorna av föremålet du rengör. Annars rengör du bara en sida i gången av arbetsstycket.
En rejäl näve kristallsoda (målarsoda) på 100 liter vatten är väl ungefär min blandning. Jag brukar börja med en liten mängd soda som får lösa sig och så köpplar jag på strömmen varefter jag ökar på med litet mer soda i gången som får lösa sig tills man börjar se någon enstaka vättebubbla och små virvlar i vattnet.
Ju mer soda destu snabbare process men man vill ju köra långsamt för bästa resultat.
Samma vatten/sodablandning går att använda några gånger men till slut blir det bara gegga av alltihop. Geggan leder ström så då börjar processen gå onödigt fort.
Skyddsglasögon är bra att ha men sodakoncentrationen är så pass låg att huden tål den om du inte har överkänslig hud.
Om du lämnar badet oövertäckt utomhus får du räkna med att enstaka småfåglar dricker av vattnet och dör och faller ned i badet. Det är ju litet onödigt. De är ju så fina de där småfåglarna.
Den här följde jag när jag gjorde detta för några år sedan: http://school.chem.umu.se/Experiment/17
Tack för all input!
Nu har jag satt igång testning av metoden. En blankförzinkad 1mm plåt veks runt i en plastbalja, skruvade ihop m plåtskruv. Sågade upp lite hack för att kunna lägga träbitar halvt-i-halvt, något av det finaste hantverk jag någonsin gjort...
Batteriladdare A ställdes 12V i en timme, sen läste jag heimlagas inlägg och ändrade till 6V. Strömmen hela tiden inställd på 7A (kunde också välja 12A).
Batteriladdare B på 12V utan möjlighet att välja ström.
Batteriladdare A angav 2,5A vid 12V och 1,5A vid 6V...ganska grovt att läsa av dock.
Batteriladdare B hade 2 skalor, båda ampere fast den ena hette "eff." andra andra "arith." Eff visade drygt 1,5A, Arith. visade drygt 1A.
Jag använde en gammal burk Nitor målarsoda, innehållande 100% natriumkarbonat. Ca 30ml/10 l vatten, enligt recept här: http://school.chem.umu.se/Experiment/17 Märkte att jag borde rört mer i blandningen, en del av natriumkarbonatet löstes inte upp särskilt bra, utan la sig på botten. Kan den möjligtvis ha blivit för gammal? Jag undrar också hur man kunde ha så bra betyg i kemi och komma ihåg så lite? Varmt vatten borde väl ha löst det bättre?
I början fäste jag katodklämmen i ståltråden men var fundersam för tvingarna låg bara på stålråden, o jag tänkte att anslutningen kanske inte var så bra, så då fäste jag katodklämmen direkt i vingen istället.
Angående vätehärdning så läste jag här: http://school.chem.umu.se/Experiment/17 att man kunde åtgärda det genom att värma delen i vanlig köksugn. Men frågan är hur man upptäcker att man har råkat ut för det....
Trähandtagen var inte i något vidare skick så jag valde att offra dessa och köra rakt ner i blandningen och samtidigt se vilken påverkan det har på träet, alltid lär man sig något.
Nu kommer det bilder!
Tvingarna från början
Setup
Låda A efter 1h
Låda B efter 1h
Nu ska jag snart gå ut och plocka upp dem, skrubba av lös rost och skicka i dem igen. Bilduppdatering kommer!
Nu har jag satt igång testning av metoden. En blankförzinkad 1mm plåt veks runt i en plastbalja, skruvade ihop m plåtskruv. Sågade upp lite hack för att kunna lägga träbitar halvt-i-halvt, något av det finaste hantverk jag någonsin gjort...
Batteriladdare A ställdes 12V i en timme, sen läste jag heimlagas inlägg och ändrade till 6V. Strömmen hela tiden inställd på 7A (kunde också välja 12A).
Batteriladdare B på 12V utan möjlighet att välja ström.
Batteriladdare A angav 2,5A vid 12V och 1,5A vid 6V...ganska grovt att läsa av dock.
Batteriladdare B hade 2 skalor, båda ampere fast den ena hette "eff." andra andra "arith." Eff visade drygt 1,5A, Arith. visade drygt 1A.
Jag använde en gammal burk Nitor målarsoda, innehållande 100% natriumkarbonat. Ca 30ml/10 l vatten, enligt recept här: http://school.chem.umu.se/Experiment/17 Märkte att jag borde rört mer i blandningen, en del av natriumkarbonatet löstes inte upp särskilt bra, utan la sig på botten. Kan den möjligtvis ha blivit för gammal? Jag undrar också hur man kunde ha så bra betyg i kemi och komma ihåg så lite? Varmt vatten borde väl ha löst det bättre?
I början fäste jag katodklämmen i ståltråden men var fundersam för tvingarna låg bara på stålråden, o jag tänkte att anslutningen kanske inte var så bra, så då fäste jag katodklämmen direkt i vingen istället.
Angående vätehärdning så läste jag här: http://school.chem.umu.se/Experiment/17 att man kunde åtgärda det genom att värma delen i vanlig köksugn. Men frågan är hur man upptäcker att man har råkat ut för det....
Trähandtagen var inte i något vidare skick så jag valde att offra dessa och köra rakt ner i blandningen och samtidigt se vilken påverkan det har på träet, alltid lär man sig något.
Nu kommer det bilder!
Tvingarna från början
Setup
Låda A efter 1h
Låda B efter 1h
Nu ska jag snart gå ut och plocka upp dem, skrubba av lös rost och skicka i dem igen. Bilduppdatering kommer!
Vad jag förstått så bör man inte använda förzinkad metall som anod. Blir problem med att det reagerar och sätter sig eventuellt på ditt verktyg.
Du kan nog räkna med cirka 12 timmar innan processen är klar åtminstone.
Här är en bra sida med information:
http://www.metaldetectingworld.com/electrolysis_rust_removal.shtml
Jag har än så länge enbart kört med citronsyra på mina loppis fynd. Men har avsikt att byta till elektrolys in snar framtid, så blir kul att se dina resultat. Nackdelen med citronsyra är att man måste rengöra ordentligt efter, annars fortsätter processen. Tycker också att med citronsyra blir metallen väldigt "torr". Vad jag läst så har inte elektrolys de problemen.
Du kan nog räkna med cirka 12 timmar innan processen är klar åtminstone.
Här är en bra sida med information:
http://www.metaldetectingworld.com/electrolysis_rust_removal.shtml
Jag har än så länge enbart kört med citronsyra på mina loppis fynd. Men har avsikt att byta till elektrolys in snar framtid, så blir kul att se dina resultat. Nackdelen med citronsyra är att man måste rengöra ordentligt efter, annars fortsätter processen. Tycker också att med citronsyra blir metallen väldigt "torr". Vad jag läst så har inte elektrolys de problemen.
Det gick inte alls som tänkt....
Precis när jag skulle ut och skrubba började det regna. In med batteriladdarna och avbryta experimentet för tillfället. Sen blev det småjobb på annat håll och kom precis tillbaka.
Tog upp tvingarna och insåg omedelbart att mitt tålamod (som är väldigt selektivt och kan vara väldigt omfattande när det gäller att slipa träbitar men väldigt kort på annat) absolut inte kommer att räcka till att trä in och ur tvingarna ur ståltrådarna varje gång...
Vad är anledningen till att man helt enkelt inte lägger tvingen på botten? Att det inte blir någon bra reaktion där plasten ligger tätt mot metallen? Jag la målartrianglar på botten (det var inte heller bra, de flyter) och sen tvingen på den. Får se hur det funkar.
Bild på tvingarna efter 1h:
De var rätt "geggiga" och det hade definitivt löst upp en del rost och troligtvis smuts med den.
Gick lätt at skrubba bort en del, men ytan under är ju verkligen inte metallglänsande om man säger så.
Nu är de i badet igen. Om det här fungerar så bra som tänkt är det verkligen en enorm fördel jämfört med blästring/vinkelslip att det sköter sig nästan helt själv och att man hinner med att göra annat under tiden. Nästan en största fördelen skulle jag vilja säga.
Precis när jag skulle ut och skrubba började det regna. In med batteriladdarna och avbryta experimentet för tillfället. Sen blev det småjobb på annat håll och kom precis tillbaka.
Tog upp tvingarna och insåg omedelbart att mitt tålamod (som är väldigt selektivt och kan vara väldigt omfattande när det gäller att slipa träbitar men väldigt kort på annat) absolut inte kommer att räcka till att trä in och ur tvingarna ur ståltrådarna varje gång...
Vad är anledningen till att man helt enkelt inte lägger tvingen på botten? Att det inte blir någon bra reaktion där plasten ligger tätt mot metallen? Jag la målartrianglar på botten (det var inte heller bra, de flyter) och sen tvingen på den. Får se hur det funkar.
Bild på tvingarna efter 1h:
De var rätt "geggiga" och det hade definitivt löst upp en del rost och troligtvis smuts med den.
Gick lätt at skrubba bort en del, men ytan under är ju verkligen inte metallglänsande om man säger så.
Nu är de i badet igen. Om det här fungerar så bra som tänkt är det verkligen en enorm fördel jämfört med blästring/vinkelslip att det sköter sig nästan helt själv och att man hinner med att göra annat under tiden. Nästan en största fördelen skulle jag vilja säga.
Det märktes fort att det hände betydligt mer i baljan med 12V jmf med 6V:
Som syns hamnade plasthöljet på sladden i vattnet på katodsidan. Kanske ingen höjdare, men dessa batteriladdare kommer inte att användas till något annat än elektrolys, så blir plasten fördärvad så får jag leva med det. Hitills syns dock inget på plasten.
Som syns hamnade plasthöljet på sladden i vattnet på katodsidan. Kanske ingen höjdare, men dessa batteriladdare kommer inte att användas till något annat än elektrolys, så blir plasten fördärvad så får jag leva med det. Hitills syns dock inget på plasten.
Intressant litet test du gör. Du kan öka koncentrationen i sodalösningen lite för att få mer effekt eller mindre avstånd mellan plåtelektroden och delarna, eller lite varmare lösning.
Det är bara strömmen som betyder något, så 6 V laddaren går lika bra om du får den att ge samma ström, bara att hålla koll på strömmen så den inte går över vad laddaren kan ge.
Det är bara strömmen som betyder något, så 6 V laddaren går lika bra om du får den att ge samma ström, bara att hålla koll på strömmen så den inte går över vad laddaren kan ge.