*Kan* klappa sig...
 
Engelska wikipedia har en bra artikel om bubblor tycker jag: https://en.wikipedia.org/wiki/Economic_bubble

Artikeln är ganska lång, men jag tycker den verkar objektiv och full av fakta.

Dom radar upp 9 karaktärsdrag som brukar förekomma vid ekonomiska bubblor, till hjälp att identifiera ekonomiska bubblor (fritt översatt av mig):
1: Ovanliga förändringar i pris relativt till historiska prisnivåer.
2: Höjd nivå av skuld för att köpa tillgången
3: Högre risk på lånandet/utlånande dvs. lån till köpare som tidigare ej bedömts kreditvärdiga.
4: Rationaliserande av lånande, köp och utlåning baserat på förväntade prishöjningar.
5: Svaga argument för prisökning, t.ex. "huspriser går alltid upp", eller "denna gång är det annorlunda".
6: Stor mediatäckning av tillgången
7: Konsekvensen av misstag och osunda ekonomiska beslut landar på andra (t.ex. bail outs eller skuldanering).
8: Internationella handelsobalanser, t.ex. att utländska investerare, investerar i tillgången.
9: Lågräntemiljö


Måste säga att jag bara är lite osäker på punkt 8 när det gäller Sverige. Men annars är det väl full pott?
 
F_man skrev:
Engelska wikipedia har en bra artikel om bubblor tycker jag: [länk]

Artikeln är ganska lång, men jag tycker den verkar objektiv och full av fakta.

Dom radar upp 9 karaktärsdrag som brukar förekomma vid ekonomiska bubblor, till hjälp att identifiera ekonomiska bubblor (fritt översatt av mig):
1: Ovanliga förändringar i pris relativt till historiska prisnivåer.
2: Höjd nivå av skuld för att köpa tillgången
3: Högre risk på lånandet/utlånande dvs. lån till köpare som tidigare ej bedömts kreditvärdiga.
4: Rationaliserande av lånande, köp och utlåning baserat på förväntade prishöjningar.
5: Svaga argument för prisökning, t.ex. "huspriser går alltid upp", eller "denna gång är det annorlunda".
6: Stor mediatäckning av tillgången
7: Konsekvensen av misstag och osunda ekonomiska beslut landar på andra (t.ex. bail outs eller skuldanering).
8: Internationella handelsobalanser, t.ex. att utländska investerare, investerar i tillgången.
9: Lågräntemiljö


Måste säga att jag bara är lite osäker på punkt 8 när det gäller Sverige. Men annars är det väl full pott?
Jag tycker nog att det finns lite frågetecken för 3 (Det är i de flesta fall rätt stora krav på lånen, tex har vi ju också infört bolånetaket osv - blancolån är ju frågan om man räknar, och hur vanligt det är?) och 6 (I media brukar väl snarare varningar för "bubblan" framföras än ett hyllande av ngt som alltid stiger ? Elelr så beror det på vad just jag läser ;)) också - annars håller jag med.

/K
 
Vid en första anblick kan man tycka tycka att de flesta punkter stämmer väl överens med situationen på den Svenska bostadsmarknaden. Men vid närmare eftertanke så är kanske inte alla punkter lika självklara. Ta t ex 6.an, det avser nog en positiv mediatäckning som bidrar till att bubblan växer, här i Sverige har det väl snarare varit tvärtom; alla pratar om "bubblan" och att priserna är för höga. Sedan punkt 7; man får nog hålla med Kjell-Olof Feldt när han skriver att den privata bostadsmarknaden inte brukar innebär några större kreditrisker för bankerna, folk biter ihop och drar in på andra utgifter, man anpassar kostymen efter verkligheten.

Artikeln på Wikipedia passar mer på en spekulationsbubbla som drivs av förväntan på en snabb framtida värdeökning, ett "klipp". När den allmänna förväntan sedan viker så rasar priserna snabbt och det blir uppenbart för alla att det var en bubbla.

Men så fungerar inte riktigt den Svenska bostadsmarknaden just nu, den drivs till största delen av en verklig bostadsbrist, d v s hög efterfrågan. Man kan göra en jämförelse mellan den Amerikanska och brittiska bostadsmarknaden: på den Amerikanska marknaden så drevs bubblan av ett stort inflöde av lättillgängliga krediter som kunde lånas utan krav på säkerheter medan t ex bostadspriserna i London, som är extremt höga, drivs av efterfrågan. Finanskrisen i slutet av 00-talet var ett resultat av att den Amerikanska bostadsbubblan sprack (snarare "briserade"). Finanskrisen fick återverkningar över hela världen, men den hade liten påverkan på den brittiska bostadsmarknaden, priserna gick faktiskt ned under en period (ca: 5%) för att sedan börja stiga, om än i en långsammare takt.

Den Svenska bostadsmarknaden har mer gemensamt med den brittiska, så såvida det inte sker några snabba, dramatiska händelser så kan vi om några kanske prata om "bubblan som försvann". Särskilt när man läser sådana här artiklar:

http://www.di.se/artiklar/2015/10/21/skatter-dampar-boomen/
 
HasseTeknik skrev:
Kanske återinföra regeln, som i praktiken ger 100% reavinstskatt vid försäljning inom 2 år? Det skulle åtminstone ta bort det mesta av den rena spekulationshysterin, där folk köper nya lägenheter, men aldrig flyttar in.
Då borde det väl vara omvänt också staten går in och täcker upp om man måste sälja med förlust inom 2 år?
 
Andy78 skrev:
Då borde det väl vara omvänt också staten går in och täcker upp om man måste sälja med förlust inom 2 år?
Varför det ?
Snarare 100% avdragsrätt för förlusten - förslaget var ju inte att du inte skulle få gå med vinst, bara att du inte kan få uppskov med vinstskatten :)

/K
 
Tilt skrev:
[länk]

Jag måste säga att jag inte har märkt av något "svajande intresse" på visningarna, de är fullpackade, budgivningarna är dock lite lugnare. Men jag bor inte i någon storstad, snarare ute i periferin.

För två veckor sedan var det annat ljud i skällan:

[länk]
Som jag förstod det betyder "svajjande intresse" att objekten inte längre säljs med hutlösa överbud innan visdning, utan att folk numer går på visningar och bjuder - men att budgivningarna ofta går högt fortfarande...

Kan ju lika gärna bero på att det inte sätts lika låga lockpriser elelr framförallt att säljarna inser att en öppen budgivning kan ge ännu mer än det där "fantastiska" budet innan visning ? :)

/K
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.