ion skrev:
Nerre, du utgår från att det är två skilda " lån", det gör inte jag, och det är väl därför vi inte är överens.
Vilka lån menar du är skilda? Spelar väl ingen roll om det är två skilda lån eller ett lån? Kan du göra ett räkneexempel så jag förstår vad du menar?


Sen är ju problemet att innan de där 15% är betalda så är det säljaren som äger huset och har underhållsansvar.
 
Redigerat:
En stod del av problemet är att det finns en begränsat antal hus och det bor folk i alla så om man gör det lättare att låna så trycker man bara upp prisnivån på husen. Ska man få ner kostnaden för boende så gäller det att göra det billigare och enklare att bygga - inte att låna. Blir det lättare att låna så stiger istället priserna på nyproduktion.

Sen är det ju bara trams att säga att man konsumerar över sin betalningsförmåga om man lånar pengar till ett hus. Har man vettiga marginaler i ekonomin så att man klarar sig även vid arbetslöshet eller höjd ränta så är det inget problem att låna pengar. I värsta fall får man väl sälja huset och då är man tillbaks där man var innan, plus/minus eventuell vinst/förlust på boendet. Och alla pengar man amorterat på lånen får man "tillbaks" i handen när man löser lånet.
 
Precis, säljaren vill ju ha betalt motsvarande räntan.

Jag tror jag förstår nu att ion menar att vi ska se det som ett enda lån på 4 miljoner.

2,5% ränta på 4 miljoner blir 8300 i månaden. Då är det NOLL avbetalning av de där 15% (d.v.s. 600 000). Det finns ingen säljare vid sina sinnes fulla bruk som skulle gå med på en sån deal, det finns ju ingen som helst fördel för säljaren att ha det så.

Ska du nån gång få de där 15% betalt så måste du betala mer.
 
I
Nerre skrev:
Vilka lån menar du är skilda? Spelar väl ingen roll om det är två skilda lån eller ett lån? Kan du göra ett räkneexempel så jag förstår vad du menar?


Sen är ju problemet att innan de där 15% är betalda så är det säljaren som äger huset och har underhållsansvar.
Om det kostar 1000 som ska amorteras av på tio år skulle det bli 100/år , skall 850 betalas på tio år samt 150 på två år blir det 85/år + 75/år de två första åren.
Sen är det ju som jag skev en fråga om upplägget , vem som ska vara motpart. Möjligen är det nytänk, men det är väl det som behövs.
Ansvar för underhåll mm ska givetvis hamna hos den tänkta köparen, och missköts det så......det handlar om kontraktets utformning.
I princip är det som att köparen kunde låna 100% men med krav att amortera av de första 15% på kortare tid och hålls inte planen skulle allt som amorterats gå förlorat, eller nåt sånt.
 
Det du vill ha är alltså ett blancolån med valfri amorteringstid?

Du kommer inte att hitta nån säljare som går med på sånt krångel. Det är DU som tycker det är för dyrt att köpa hus, säljaren vill bli av med huset och få betalt för det. Vill inte du slanta upp rubbet på ett bräde så hittar säljaren nån annan som gör det.
 
falkn skrev:
Jag förstår inte denna inställning till att det skulle vara omöjligt att spara pengar eller att det är så synd om alla som hela tiden. De flesta har ju samma förutsättningar förutsatt att man tjänar ungefär lika mycket och ändå skiljer det ju av någon anledning hemskt mycket på folks förmåga att spara. Vad är det folk slösar pengar på?

Synd och synd och alla och alla ... Nej, din premiss stämmer inte. Alla tjänar inte alls "ungefär lika". Och det handlar inte alls om medlidande, utan om berättigat stöd till dem som behöver det. Tråden handlar om familjer med barn, som kräver en hel del resurser (plus kärlek) för att de ska må bra.

Att du själv fixat feriejobb och extraknäck, utan att det stör studierna, är bara att gratulera. Jag gissar att långt ifrån alla teknologer och studenter har sån tur och intellektuell skärpa. Men du har säkert kamrater som avbryter, därför att de inte klarar av pressen när de får en resttenta för mycket. Eller - ve och fasa - blir föräldrar!
  • I ett dåligt samhälle heter det "skyll dig själv din jävla frögurka! sätt dig i diket och skäms".
  • I ett lite bättre samhälle skulle barn vara välkomna. Allas barn.
 
I
Nerre skrev:
Det du vill ha är alltså ett blancolån med valfri amorteringstid?

Du kommer inte att hitta nån säljare som går med på sånt krångel. Det är DU som tycker det är för dyrt att köpa hus, säljaren vill bli av med huset och få betalt för det. Vill inte du slanta upp rubbet på ett bräde så hittar säljaren nån annan som gör det.
Det är frågan det. Kommer de igång med att bygga hus/bostäder så att tillgången ökar och priserna dumpas, ( om bubblan spricker ), ser jag det inte orimligt att det t.o.m kommer att finnas säljare som tvingas godta en sån deal för att inte själv förlora pengar likväl som långivare som vill säkra sitt kapital.
 
I
falkn skrev:
Jag bor själv i Malmö med min sambo i en bostadsrätt som kostade ca 1 Mkr för 4 år sedan och har nog inte stigit i värde. Hon jobbar och jag har pluggat (civ. ing.), och jobbar på sommrarna o.s.v. Vi har en ny bil (BMW). Våra inkomster är då hennes lön samt mitt studielån/bidrag. Vi sparar ca 10 000 i månaden i dagsläget. Det ska tilläggas att vi inte hade några stora sparkonton från våra föräldrar när vi flyttade hemifrån heller. När jag börjar jobba, heltid om ca 6 månader, kommer vi ju ha 2 löner och kommer då lätt kunna spara 20' i månaden. Det kan tilläggas att vi knappast snålar på något i vår tillvaro såsom mat, restaurangbesök, kläder o.s.v.

Jag förstår inte denna inställning till att det skulle vara omöjligt att spara pengar eller att det är så synd om alla som hela tiden. De flesta har ju samma förutsättningar förutsatt att man tjänar ungefär lika mycket och ändå skiljer det ju av någon anledning hemskt mycket på folks förmåga att spara. Vad är det folk slösar pengar på?
Min dotter blev just klar med sin högskoleutbildning, hennes sambo några månader tidigare. Det går ingen nöd på dem heller. De tar så mycket studielån de kan, jobbar när tillfälle bjuds. De har säkert en halv mille på banken tillsammans, lånade pengar men med mycket fördelaktiga villkor. Där har de sin kontantinsats till husköpet. Sambon har just fått ett säkert, bra jobb, hoppas tösen min också hittar ett sånt, ser bra ut för tillfället. Och då kommer de inte att ha några problem alls att betala för sig.
Nu är det ju inte alla som har varken möjlighet eller förutsättningar att göra så, TS är nog en av dem.
Så vad ska han göra tycker du?
 
ion skrev:
Nu är det ju inte alla som har varken möjlighet eller förutsättningar att göra så, TS är nog en av dem.
Så vad ska han göra tycker du?
Nej, alla har ju inte möjligheten. Men alla har haft möjlighet att välja om de vill utbilda sig eller ej. När de skaffar barn och hur deras ekonomiska situation då ser ut. Jag står fortfarande fast vid att alla inte kan ha råd att bo i ett hus utan vissa får helt enkelt nöja sig med att bo i en lägenhet, det är så bostadssituationen ser ut i vårt land. Jag står också fast vid det faktum att om ts inte har råd att spara något över huvud taget så bör de heller inte bosätta sig i ett hus med samma fasta kostnader fast med ökande rörliga kostnader i form av underhåll. Med hus kommer oftast också ett större bilberoende som också kostar pengar. De har helt enkelt inte de finansiella förmågan. Alternativen är ju att flytta någonstans där husen är billigare, eller att på något sätt öka sin inkomst eller minska sina utgifter.
 
  • Gilla
Sparris
  • Laddar…
falkn skrev:
Nej, alla har ju inte möjligheten. Men alla har haft möjlighet att välja om de vill utbilda sig eller ej.
Det här ligger lite vid sidan av trådens centrala tema. Men eftersom debatten ideligen kretsar kring individens eget ansvar kan det vara fog att borra ner sig en aning i vår historia. Statligt studiestöd infördes i Sverige år 1964. Det betyder att 40-talisterna först av alla åtnjöt förmånen att kunna börja plugga på universitet utan stöd av rika föräldrar, feta släktfonder eller stipendium till sällsynt begåvad arbetarungdom. För 40-talisterna var detta en välkommen, och allt annat än självklar nyhet. För 40-talisternas barn och barnbarn är det rena självklarheten.

  • Denna reform angreps hårt av dåtidens borgerliga partier. Men idag råder total samsyn om precis det du säger, falkn: "alla ska ha samma möjlighet till utbildning": Man hittar inga debattörer som vill återgå till helprivat studiefinansiering.
  • Däremot 1960-talets stora bostadsreformer har blivit i det närmaste totalt förslummade. Ingen politiker med ansvar för sin egen pension vågar på allvar ifrågasätta samhällets generella och ensidiga skattesubventioner till privat ägda bostäder. Man vågar inte ens hitta på nåt nytt!
 
I
falkn skrev:
Nej, alla har ju inte möjligheten. Men alla har haft möjlighet att välja om de vill utbilda sig eller ej. När de skaffar barn och hur deras ekonomiska situation då ser ut. Jag står fortfarande fast vid att alla inte kan ha råd att bo i ett hus utan vissa får helt enkelt nöja sig med att bo i en lägenhet, det är så bostadssituationen ser ut i vårt land. Jag står också fast vid det faktum att om ts inte har råd att spara något över huvud taget så bör de heller inte bosätta sig i ett hus med samma fasta kostnader fast med ökande rörliga kostnader i form av underhåll. Med hus kommer oftast också ett större bilberoende som också kostar pengar. De har helt enkelt inte de finansiella förmågan. Alternativen är ju att flytta någonstans där husen är billigare, eller att på något sätt öka sin inkomst eller minska sina utgifter.
Har man inte förutsättningen för att läsa, memorera, kunna sitta stilla, har man troligen aldrig haft det och jag inbillar mig att inte alla blir antagna till högskoleutbildning. Det behöver inte betyda att de är mindre smarta, det kan finnas många skäl.
Vad du säger om man läser mellan raderna är att " de okunniga" ska bo i statarlängorna och bättre folk i villor. Mycket bakåtsträvande vill jag påstå, minst 100 år.
 
Vilken form av skattesubventioner menar du?? Fastighetsskatten, som gjorde att du betalade mer skatt för ett hus värt två miljoner än för en båt värd två miljoner?

Ränteavdragen är inte specifika för just huslån, de gäller för alla typer av ränta, precis som du får skatta för ränteintäkter.
 
ion skrev:
Vad du säger om man läser mellan raderna är att " de okunniga" ska bo i statarlängorna och bättre folk i villor. Mycket bakåtsträvande vill jag påstå, minst 100 år.
Nej, folk får bo där de har råd att bo. Så enkelt är det.

Om det är en villa för 4 miljoner eller en takvåning i city för 4 miljoner är totalt ointressant. Dyra bostäder kostar pengar. Så enkelt är det.
 
  • Gilla
Sparris
  • Laddar…
I
Nerre skrev:
Nej, folk får bo där de har råd att bo. Så enkelt är det.

Om det är en villa för 4 miljoner eller en takvåning i city för 4 miljoner är totalt ointressant. Dyra bostäder kostar pengar. Så enkelt är det.
Det handlade om en annan sak som nog är OTgränsfall.
Självfallet är det så att man måste rätta mun efter matsäck, men det var inte riktigt det tråden handlade om.
 
Nähä, vad handlade tråden om då?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.