Frågan handlar från början egentligen om takfotens skydd av fasaden. Det verkar som att alla inlägg hittills enbart berör nederbörden och hur den påverkar träfasader.
Min erfarenhet är att solen har en minst lika stor nedbrytande effekt, det märks tydligt om man jämför en norrsida med en södersida på en byggnad eller.
Har sett många byggnader där träpanelen på södersidan är väldigt söndersprucken och dålig med utkrupna spikar medan norrsidan ser nästan ny ut.
Min erfarenhet är att solen har en minst lika stor nedbrytande effekt, det märks tydligt om man jämför en norrsida med en södersida på en byggnad eller.
Har sett många byggnader där träpanelen på södersidan är väldigt söndersprucken och dålig med utkrupna spikar medan norrsidan ser nästan ny ut.
två stegs fasaden är i praktiken en bra fasad tills det kommer in fukt sen kommer den inte ut och då är det bara att hugga ner och göra om . Finns i dag ett bra system med riktigt luft spalt men dock dyrare , men det blir väldigt dyrt att göra en ny fasad igen . jag satt under 70 talet på skanskan och jag fråga satte två stegs fasad men ingen skulle lyssna och i dag har det kostat skanskan ofantliga summor pengar finns ett exempel vi var och tittade på södervång i skånska byn kävlinge där man hade byggt två vånings hus med dålig tak lutning och två stegs fasad , bara efter 2 år blev det problem med fasaden. .om man tittar många av dom störe aktörerna i dag går i från tvåstegs fasad och använder tegel . doc finns undantaget skanskan som aldrig lär sig .. sen kan man tänka lite så här om du fick välja en fasad som kan behåla fukten eller en med luftspalt .
Thomgran, jag ställde en fråga. Varför svarar du inte?thomgran skrev:
Du orerar om "två stegs fasaden" men verkar inte ha en susning om vad du skriver om.
Har du inte förstått att en tvåstegsfasad, till skillnad från en enstegstätad fasad, har en ventilerad luftspalt som dränerar/ventilerar bort vatten?
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 803 inlägg
Och på västkusten så har jag sett många byggnader där det är tvärtom. Dvs norrsidan är rutten, medan söder har klarat sig bra. (Vår sommarstuga var en av dem).bekin skrev:
Fasaden mot norr och söder utsätts för olika slags påverkan. Södra fasadens virke brukar vittra sönder av uttorkning. Norra fasaden utsätts för fukt och påväxt. Detta beror förstås dels på södersolen, men också på vindförhållandena i Sverige. På sommaren blåser det mest från sydväst, vilket torkar ut husens sydsidans stekande sol men lämnar norrsidan att mögla i skugga. På vintern driver nordanvinden in fukt från motsatt håll.lars_stefan_axelsson skrev:
Själv är jag en stor anhängare av modern design i alla former (inte bara hus) och jag tycker oftast att hus utan taksprång är minimalistiska och eleganta.
Men . . . . . hus utan taksprång har tyvärr den nackdelen att fasaden inte skyddas lika bra som om det funnits taksprång.
Detta är ju enkla basfakta som man får lära sig t.o.m. på dagis
Men vissa här på forumet har tydligen missat dagisperioden
Men . . . . . hus utan taksprång har tyvärr den nackdelen att fasaden inte skyddas lika bra som om det funnits taksprång.
Detta är ju enkla basfakta som man får lära sig t.o.m. på dagis
Men vissa här på forumet har tydligen missat dagisperioden
ja alltså jag ska ta och uppfinna ett modernt paraply, det är inte större än vad du är bred om axlarna, och sticker inte ut längre fram än magen din. Måste juh sälja som smör då det skyddar kroppen lika bra mot regnets droppar och solens strålar!
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 803 inlägg
Nej, det gör ju inte det. Det var ju det vi sade. Även om du gör det tio cm större på alla ledder (dvs motsvarande ett vanligt takutstick) så blir det inte så mycket bättre att det är värt besväret heller.lorens skrev:
Frågan är snarast hur mycket extra takutsprång hjälper, om man antar att det redan är stort nog för att skydda ändträt på toppen av brädan. När vi pratar regn då. Sol är en annan sak. Jag kan inte ha takutsprång på min södergavel för att skydda någon nämnvärd del av huset/fönstren mot sol. Men även om vi bortser från det så är ju inte takutsprång för solskydd historiskt sett något man tagit hänsyn till på våra breddgrader. I södern, med andra klimat, visst, men inte här.
Hur kommer det sig att ingen arkitekt har svarat på detta?
Kanske för att arkitekter är konstnärer, inte byggtekniker.Enk Projektet skrev:
De kanske känner att det är bäst att lämna WO här
Denna söta byggnad fotograferade jag på Andrarums kyrkogård. Kyrkan är från 1100-talet men hur gammal denna sidobyggnad är vetefan. Varken takfot eller gavelöverhäng kan man tala om här. Hängränna fanns endast på andra (södra) sidan av byggnaden, förmodligen för att skydda ett par gravstenar som stod väldigt nära.
Som en vacker motvikt till alla önskemål i tråden om enmeters takfotsorgier. Och att visa på att det inte krävts några arkitekter för att få till stånd hus utan takfot, hus som ändå hållit för tidens tand.
Som en vacker motvikt till alla önskemål i tråden om enmeters takfotsorgier. Och att visa på att det inte krävts några arkitekter för att få till stånd hus utan takfot, hus som ändå hållit för tidens tand.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 803 inlägg
Efter alla "det regnar ju rakt ner så det är ju klart att 30 cm takfot hit eller dit gör skillnad"-inlägg så kunde jag inte hålla mig utan knäppte följande bild på ett typiskt Göteborgsregn i måndags
Man ser inte så mycket av vattnet, men det var flaggorna jag var ute efter. Regnvinkeln var uppskattningsvis 45 grader. Hade behövt en takfot på 11 meter för att hålla hela panelen torr...
Man ser inte så mycket av vattnet, men det var flaggorna jag var ute efter. Regnvinkeln var uppskattningsvis 45 grader. Hade behövt en takfot på 11 meter för att hålla hela panelen torr...
Dagens "arkitektritade hus", lådorna utan takfötter, är väl byggda med putsade fasader, mineralull, plast och stålreglar.. nåt av det som är organiskt?JOW skrev:
Eller järnvitriolbehandlad furu. Personligen skulle jag kategorisera det som hyfsat organiskt.tompaah7503 skrev:
En järnvitriolbehandlad panel uppför sig i princip som obehandlat virke. Behandling med järnvitriol
- skyddar inte mot regn, utan fukt ska kunna torka ut genom att panelen ventileras väl
- skyddar inte mot solens UV-ljus, som bryter ner träet så att ytan eroderas och spricker
- ger ett litet till inget motstånd mot svamp- och mögelpåväxt
- ger en yta där träets struktur framträder
- ger en färg som varierar med ljus och luftfuktighet
- ger större fuktrörelser i träet än målat trä
- kräver att spik och bleck är rostfria annars rostar de så att rostränder bildas
- kan missfärga fönster, glas, grund och plåttak
- kan missfärga närliggande mark och golvytor vid urlakning.
(punkter från traguiden.se)