Marlen tycks leva i villfarelsen att luften rör sig med samma hastighet oberoende av hinder.Marlen Eskilsson skrev:
Om det t.ex. blåser 6 m/s i fri vind, gör det naturligtvis inte det närmast husväggen.
Vindhastigheten avtar snabbt, och är naturligtvis 0 m/s inne vid väggen.
Därför gör takutsprången stor nytta.
Dessutom ger de bra skydd till en av de känsligaste byggnadsdelarna, fönstren.
Dessa sitter ju oftast en bit upp på väggen, hyfsat väl skyddade.
Vilket leder till en annan av den "nya arkitekturens" tokigheter, de höga smala fönstren som går ner till golvnivå.
Vad är meningen med dessa? Det är väl en typisk modegrej som skall få husen att se moderna ut.
Jag tror vi kan konstatera att dagens arkitekter inte bygger för att det skall vara hållbart, utan för att det ska vara "snyggt" (enligt dem) ge en bra vinst (till de entreprenörer som bygger), och kräva så lite manuellt arbete som möjligt. Och då är jag givmild.
Det här är en bra ledstjärna i det mesta. Förklarar t.ex. varför en kombi är snyggare än en sedan, morot smakar bättre än chips och varför rejäl lutande tak är bättre än platt tak.billy_baver skrev:
Vad som är vackert är ofta psykologiskt, och efter att man har haft sin tredje vattenskada så tycker man nog inte längre att det platta taket är speciellt snyggt.
Administrator
· Skåne
· 7 755 inlägg
Jag kände att jag måste gå till botten med det här och ringde idag till Folke Björk, professor i byggnadsteknik vid KTH. Han förklarade det här med takfot så här:
En utskjutande takfot vid branta sadeltak skyddar fasaden, ja, och den skyddar på två sätt:
1. Den hindrar vatten från att rinna ner i träfasadens luftspalt, åtkomlig från toppen.
2. Den hindrar snö från att yra in i vindsutrymmet eftersom du med en takfot kan bygga ett sk. snölås.
Takfotens skydd har alltså inte med skydd av själva träet på utsidan att göra. Den är endast relevant vid branta tak.
Platta tak som det som visas på bild i den här tråden har en kompakt konstruktion. Platta tak kan konstrueras på ett hållbart och bra sätt idag. De kräver något mer underhåll än ett brant tak, det är enda nackdelen. Fasadens hållbarhet blir inte sämre med med en kompakt konstruktion av taket.
Folke Björk kände inte till någon studie som visade på olika storlekar på takfot kontra hur bra fasaden skulle hålla. Han utgick från att en ”normal” takfot på ca 30 cm är fullt tillräcklig för att skydda fasaden på ett hus med brant tak.
Härmed gör jag en halv pudel.
En utskjutande takfot vid branta sadeltak skyddar fasaden, ja, och den skyddar på två sätt:
1. Den hindrar vatten från att rinna ner i träfasadens luftspalt, åtkomlig från toppen.
2. Den hindrar snö från att yra in i vindsutrymmet eftersom du med en takfot kan bygga ett sk. snölås.
Takfotens skydd har alltså inte med skydd av själva träet på utsidan att göra. Den är endast relevant vid branta tak.
Platta tak som det som visas på bild i den här tråden har en kompakt konstruktion. Platta tak kan konstrueras på ett hållbart och bra sätt idag. De kräver något mer underhåll än ett brant tak, det är enda nackdelen. Fasadens hållbarhet blir inte sämre med med en kompakt konstruktion av taket.
Folke Björk kände inte till någon studie som visade på olika storlekar på takfot kontra hur bra fasaden skulle hålla. Han utgick från att en ”normal” takfot på ca 30 cm är fullt tillräcklig för att skydda fasaden på ett hus med brant tak.
Härmed gör jag en halv pudel.
Kan själv!
· Trelleborg
· 15 449 inlägg
En väl utförd pudel Marlen =)
Administrator
· Skåne
· 7 755 inlägg
Jag la fram din teori för Folke Björk och han förkastade den ...Tokyoboy skrev:
Med all respekt för Folke, men jag håller med Tokyoboy.Marlen Eskilsson skrev:
Ingen vettig konstruktör skulle komma på tanken att använda välvda former för tex en fasad. Det innebär odiskutabla nackdelar, dyrare, mer svårmöblerat, mindre flexibelt osv. Den enda fördelen skulle kunna vara estetisk. I vissas ögon.
Arkitekter däremot... Suck och snark...
Att man ens kan komma på tanken att bygga hus utan takfot?
Vinst till byggare:
Jag har svårt att förstå att man väljer att satsa på dyra (säljande) materialval istället för tex innegivare till värmecentraler och sektionerade ledningssystem.
Låga kostnader vid nybygge, dyrt att eftermontera.
En anledning kan ju vara att det är mer lättsålt (=mer vinst till byggherre)
Det är inte med tanke på låg livscykelkostnad man införde enstegstätade fasader.
Det var, bland annat, för att det kunde innebära en enklare byggprocess.
Det blir intressant att se hur dessa kommer att hanteras i framtiden map garantier/reklamationer.
Vårt hus skulle inte se klokt ut utan takfot, min erfarenhet är att det skyddar utomordentligt mot just regn, fönsterna på övervåning har aldrig regnstänk. Tycker oxå det är synd att det inte finns fler hus med rejäla takfötter när man tittar på nybyggnationer.
Ett problem med takfötter över 50 cm inkl. i byggnadsyton. jag vill ha 80 cm på garaget för att skydda väggarna men fick sänka det till 50 cm. Hus utan takfot liknar kriget, Designer som fått fart på suddgummit och raderat dessa. Dom kan väl gömma suddgummit för dem så vi får hus som ser normala ut. Enligt mig ska hus ha takfot.
Medlem
· Västragötaland
· 1 035 inlägg
Nu är det ju så att vattendroppen har fått sin hastighet långt innan den når husväggen och kommer inte påverkas mätbart i hastighet förrän den faktiskt når väggen - dvs då väggen blir våt. Den riktning regnet har i fria luften är samma nära väggen.KnockOnWood skrev:
Vi hade förut 1.5 plans hus med hyfsat stora takfötter och väggarna blev blöta där med. Visst skyddades fasaden en bit längst upp - men jag vill fortfarande hävda att det viktiga är att ändträet är skyddat.
Hej
Vi byggde vårt hus 2008 , 80 cm takfot, ett medvetet val för att skydda fasaden. Fasaden blir i stort sett aldrig blöt vid regn, bara om det blåser mycket hårt. På sommaren ger takfotens bredd skydd för solen och på vintern lyser den in genom fönstren. Fönstren blir aldrig blöta.När det är snö ligger det inte snö mot fasaden och orsakar fukt vid töväder. Vi räknar inte med att behöva byta några brädor i fasaden på mycket länge. Här på västkusten kan annars klimatet orsaka stor skada på fasader och fönster och att bygga lådor är kanske snyggt men man får räkna betydligt mer underhåll.
Vi byggde vårt hus 2008 , 80 cm takfot, ett medvetet val för att skydda fasaden. Fasaden blir i stort sett aldrig blöt vid regn, bara om det blåser mycket hårt. På sommaren ger takfotens bredd skydd för solen och på vintern lyser den in genom fönstren. Fönstren blir aldrig blöta.När det är snö ligger det inte snö mot fasaden och orsakar fukt vid töväder. Vi räknar inte med att behöva byta några brädor i fasaden på mycket länge. Här på västkusten kan annars klimatet orsaka stor skada på fasader och fönster och att bygga lådor är kanske snyggt men man får räkna betydligt mer underhåll.
Anledning till att inte använda takutsprång som jag fick av en arkitekt för flera år sedan var...
1. Mode
2. Kostnadseffektivt
1. Mode
2. Kostnadseffektivt
Jag tror inte man ska underskatta gamla kunskaper, titta på hur fattiga, livegna bönder byggde sina torparstugor förr. Hade en takfot inte gett några fördelar hade man inte valt att ta den extrakostnaden enbart för att det såg snyggt ut...
Tja, fysikens lagar är väl inget att bråka om egentligen.mariatherese skrev:
Det är klart att dropparna vänder alltmer nedåt när vindhastigheten avtar.
Luftmotståndet du vet
En annan aspekt är ju det med byggrätten, om takfoten mäter mer än 50 cm så räknas den in i byggnadsytan. Vilket leder till att boende ytan minskas. Detta är ju de flesta arkitekter medvetna om och vill ge kunden "valuta" för sin byggnadsyta. En takfot på 1 meter runt en normal villa blir ju ganska många kvadrat, som kunde ha blivit bostadsyta.