Här är en bild på fasaden på min grannes hus. Det är plåt som täcker överst och fönsterbleck samt droppkant nertill. Fasaden är järnvitriolbehandlad furu. När det regnat ser man ofta hur panelen är blöt på sina håll men med luftspalt bakom så torkar det (till synes) alltid.
Är detta alltså "sämre" för livslängden?
Är detta alltså "sämre" för livslängden?
Medlem
· Västragötaland
· 1 035 inlägg
Mors hus - gammalt som gatan. Brutet tak och utan takfot alls. Fasaden har nu nått sin tekniska livslängd - men ser vad jag minns inte värre ut i någon del. Det som är känsligt är ju ändträt - det skall vara skyddat på något sätt.
För oss som inte har 1-planshus (är det verkligen den vanligaste konstruktionen?) så känns frågan som marginell. Vatten kommer det på fasaden ändå det är bara en fråga om den kommer 20 eller 30 cm högre upp. Skall tillägga att det är västkusten vi talar om. Något annat än horisontell nederbörd finns inte.
För oss som inte har 1-planshus (är det verkligen den vanligaste konstruktionen?) så känns frågan som marginell. Vatten kommer det på fasaden ändå det är bara en fråga om den kommer 20 eller 30 cm högre upp. Skall tillägga att det är västkusten vi talar om. Något annat än horisontell nederbörd finns inte.
Det beror ju lite på husets konstruktion. Här på Gotland har många hus traditionellt ingen takfot, men så är också fasaderna av putsad kalksten som tål vatten.
På ett trähus skulle jag absolut välja utskjutande tak och en minst 30 cm hög stengrund.
På ett trähus skulle jag absolut välja utskjutande tak och en minst 30 cm hög stengrund.
Ohoj bävern, visst är det så som även Wilfa skriver att dessa fattigmanslagningar är vanliga där panelen är av äldre datum, även här nere i Skåne. "Stugan" (vad definierar en stuga?) är en 22 meters skånelänga, den står inte i Göinge men i en annan risbygd, det var bra gissat. Uppe på Linderödsåsen, riktigt banjoland. Både aktiva och nedlagda sågar står som spön i backen här i NÖ Skåne så panelklädda längor är oerhört vanliga. Panelen är troligtvis spikad dit 1930-tal och lagad innan 1965. Jag tycker det finns en stor charm i att laga endast det som behöver lagas.billy_baver skrev:
Apropå takfötter så har särbons hus mycket litet överhäng, inkluderat hängrännan är det på sin höjd 20cm. Det har jag sett på en del hus med äldre (1800-tal) takkonstruktioner. Den panelen mår ändå bra. På baksidan (norrsidan) sitter det inte någon ränna alls.
En god regel är att om något fungerar är det att anse som "vackert". Kan man byta material eller utförande till det bättre, det mer effektiva och mer ekonomiska innebär det en försköning. Denna definition sammanfaller med klassisk funktionalism.
När man värderar nya och gamla hus måste man därför sätta dem i ett historiskt sammanhang. Sydsvenska och danska längor har som regel mindre takutsprång än allmogehus längre upp i Skandinavien. De "sydliga" husen håller också mindre spännvidd, och har brantare takvinkel. Dessa traditionella proportioner har vuxit fram ur så lång erfarenhet, att de rationella skälen fallit i glömska.
Ibland gör det inte ett dugg att vi bryter traditionen. Men ibland får det förödande konsekvenser. I sin ideologiska iver ritade funkisarkitekterna hus med platta tak, därför att vindsvåningarna var i princip onödigt lull. Att detta var ett misstag insåg de flesta redan några höstar efter Stockholmsutställningen. Alltså skyndade man sig att åter utrusta taken med viss lutning. Men vid det laget hade "funktionalismen" - som sådan - förvandlats till ideologisk överbyggnad; en stil á la mode. Således förvaltas misstaget fortfarande ömt av sentida "nyfunkisarkitekter" som döljer taklutning och avrinning bakom skymmande kulisser.
När man värderar nya och gamla hus måste man därför sätta dem i ett historiskt sammanhang. Sydsvenska och danska längor har som regel mindre takutsprång än allmogehus längre upp i Skandinavien. De "sydliga" husen håller också mindre spännvidd, och har brantare takvinkel. Dessa traditionella proportioner har vuxit fram ur så lång erfarenhet, att de rationella skälen fallit i glömska.
Ibland gör det inte ett dugg att vi bryter traditionen. Men ibland får det förödande konsekvenser. I sin ideologiska iver ritade funkisarkitekterna hus med platta tak, därför att vindsvåningarna var i princip onödigt lull. Att detta var ett misstag insåg de flesta redan några höstar efter Stockholmsutställningen. Alltså skyndade man sig att åter utrusta taken med viss lutning. Men vid det laget hade "funktionalismen" - som sådan - förvandlats till ideologisk överbyggnad; en stil á la mode. Således förvaltas misstaget fortfarande ömt av sentida "nyfunkisarkitekter" som döljer taklutning och avrinning bakom skymmande kulisser.
Min första tanke var att detta var en industrilokal, då den var så ful...timmelstad skrev:
Men tydligen är smaken som baken.
Herrgård!
...eller var det inte en tävling i att fort komma på namn på olika sorters byggnader som inte var med på bilden?
Men det var ett snyggt hus.
...eller var det inte en tävling i att fort komma på namn på olika sorters byggnader som inte var med på bilden?
Men det var ett snyggt hus.
Det går ju att motverka genom att placera huset på ett lämpligt sätt och placera fönster på rätt ställen.Nyfniken skrev:
Postade den här i förra tråden innan den bröts ut, men den togs inte med i trådflytten.
http://cornucopia.cornubot.se/2012/09/varfor-utskjutande-takfot.html
http://cornucopia.cornubot.se/2012/09/varfor-utskjutande-takfot.html
För den som tvivlar på vilken roll utskjutande takfot har för att skydda fasaden kan jag bara hänvisa till mängder av romerska byggnader mellan 1900 och 2200 år gamla där inte bara teglet överlevt utan även till och med delar av det yttersta offerskicket, kalkputsen, just under de delar av fasaden som skyddats bäst av utskjutande takfot. Att utskjutande takfot inte skyddar fasaden är ett mycket underligt påstående. Det bästa sättet att skydda fasader är att ha en rejäl hatt och rejäla stövlar: bra takfot desto större desto bättre, och bra grund som skyddar mot stänk, snödrivor och vatten.