Projekt Modulbyggd bergvärme med kyla och sol.
Har tittat lite på olika färdiga Bergvärme pumpar. De verkar bli onödigt dyra och stelbenta.
Jag villa ha naturkyla, utnyttja solfångare och ack tank. Täcka hela värmebehovet med VP.
Till en lägre drifts kostnad och rimlig installation.
Köper jag ett färdigt skåp så är det optimerat inom ett visst område och det går inte så lätt att modifiera funktionen.
Bygger jag i delar så får jag ett system som är anpassat för huset.
Huset är 2 plan och 110+120 m2= 230 Västra stockholm
Tegel med platt tak dvs det blir varmt fort när solen skiner
Vattenburen värme med termostater på elementen.
Framledning kallaste dagrna 45C normalt 40C
Vatten buren golv värme i botten våning men egen shunt.
Det finns solfångare 10M2 i sydväst vinklat 45 grader.
3.5 m3 olja per år som förbrukas under en kort tid.
Därav att VP:en skall ha 100% täckningsgrad.
Vi får lätt 24 grader på övervåningen när solen värmer på. Från Mars månad.
Samtidigt som vi måste värma bottenplanet.
Varma sommar dagar kan temperaturen stiga så att elektronik går sönder.
Jag har titta på lite olika lösningar och tror på detta.
Vore intresserad vad ni tror.
Prismässigt så blir det samma pris som en nibe inverter styrd VP
Lite flera rördelar att koppla.
Sökes intresserad VVSare som kan koppla, jag står för system detaljerna.
Finns det flera som tänker i samma banor ?
Det som verkar billigast och uppfyller vad jag önskar är att göra en egen modulbyggd VP baserad lösning med ett generellt styrsystem.
Kyla är det som ställer hösta kravet på energibrunnen.
Antag 230 m energi brunn.
Refla slang har en större yta och lägre motstånd och kan ta ut ca 100w/meter ur en brunn.
2 slang kan hantera 20-40w/meter, 4 slang ca +50 %
2-slang och 4 slang har högt motstånd i sig vilket begränsar flödet.
För att kunna öka uttaget så behövs ett större flöde 1.2 mot norm 0.25
refla slangen har ett lägre motstånd så det går bra, om styrsystem kan hantera det.
VP där tänkte jag en modul från rydell-lembke på 15Kw och med Regin styrsystem+ duc
det borde ge 100% täckning från VP modulen.
Ett regin styrsystem med duc finns till den och går att få programmerad med de funktioner som behövs för att fungerar i systemet, dvs anpassad till husets funktion. Den har även möjlighet att plocka ut data för bearbetning.
System får en radiator tank på 750l och en mindre VarmVatten tank. Bägge med slingor.
Radiator tanken jobbar med flytande kondensering eller laddas via solfångaren. El patroner för backup.
När solfångare har ledig kapacitet så dumpas värme i brunnen.
Tanken är också för att energi brunnen skall återhämta sig och inte belastas kontinuerligt.
För att få ut kylan i huset är tanken att byta innertaket mot passiva kyla via takelement som cirkulerar luften. Stor yta ger mer kyla än motsvarande fläktkonvektorer som låter.
Det går även att värme via takelemten och då utnyttjar man en bättre COP (5 mot 3) faktor hos vp eftersom man kan ligga på en lägre temperatur än mot radiatorer.
Takvärmen är tänkt vid kallare väder och för att hålla med framlednings tempen hos VP.
Allt varmvatten förvärms via radiator tanken och sluts värms via VV-tanken
Eftersom vi har både värme och kyla så går det att bygga en billig och effektiv luftavfuktare för att torka tvätt i tvättstugan.
Som alternativ till refla slangen så kan man används 4 slang.
Den vanliga slangen som monteras för villa-VP är 2 slang och den är har mycket att önska.
Så länge vi som konsumenter i frågar efter andra energikollektorer så optimeras de vanliga VP mot 2 slang.
Om det skulle behöva mera kyla under en varm period.
Man kan låta VP producera kyla, då behövs lita mera saker.
Bla en tank och lite styrdon.
Jag villa ha naturkyla, utnyttja solfångare och ack tank. Täcka hela värmebehovet med VP.
Till en lägre drifts kostnad och rimlig installation.
Köper jag ett färdigt skåp så är det optimerat inom ett visst område och det går inte så lätt att modifiera funktionen.
Bygger jag i delar så får jag ett system som är anpassat för huset.
Huset är 2 plan och 110+120 m2= 230 Västra stockholm
Tegel med platt tak dvs det blir varmt fort när solen skiner
Vattenburen värme med termostater på elementen.
Framledning kallaste dagrna 45C normalt 40C
Vatten buren golv värme i botten våning men egen shunt.
Det finns solfångare 10M2 i sydväst vinklat 45 grader.
3.5 m3 olja per år som förbrukas under en kort tid.
Därav att VP:en skall ha 100% täckningsgrad.
Vi får lätt 24 grader på övervåningen när solen värmer på. Från Mars månad.
Samtidigt som vi måste värma bottenplanet.
Varma sommar dagar kan temperaturen stiga så att elektronik går sönder.
Jag har titta på lite olika lösningar och tror på detta.
Vore intresserad vad ni tror.
Prismässigt så blir det samma pris som en nibe inverter styrd VP
Lite flera rördelar att koppla.
Sökes intresserad VVSare som kan koppla, jag står för system detaljerna.
Finns det flera som tänker i samma banor ?
Det som verkar billigast och uppfyller vad jag önskar är att göra en egen modulbyggd VP baserad lösning med ett generellt styrsystem.
Kyla är det som ställer hösta kravet på energibrunnen.
Antag 230 m energi brunn.
Refla slang har en större yta och lägre motstånd och kan ta ut ca 100w/meter ur en brunn.
2 slang kan hantera 20-40w/meter, 4 slang ca +50 %
2-slang och 4 slang har högt motstånd i sig vilket begränsar flödet.
För att kunna öka uttaget så behövs ett större flöde 1.2 mot norm 0.25
refla slangen har ett lägre motstånd så det går bra, om styrsystem kan hantera det.
VP där tänkte jag en modul från rydell-lembke på 15Kw och med Regin styrsystem+ duc
det borde ge 100% täckning från VP modulen.
Ett regin styrsystem med duc finns till den och går att få programmerad med de funktioner som behövs för att fungerar i systemet, dvs anpassad till husets funktion. Den har även möjlighet att plocka ut data för bearbetning.
System får en radiator tank på 750l och en mindre VarmVatten tank. Bägge med slingor.
Radiator tanken jobbar med flytande kondensering eller laddas via solfångaren. El patroner för backup.
När solfångare har ledig kapacitet så dumpas värme i brunnen.
Tanken är också för att energi brunnen skall återhämta sig och inte belastas kontinuerligt.
För att få ut kylan i huset är tanken att byta innertaket mot passiva kyla via takelement som cirkulerar luften. Stor yta ger mer kyla än motsvarande fläktkonvektorer som låter.
Det går även att värme via takelemten och då utnyttjar man en bättre COP (5 mot 3) faktor hos vp eftersom man kan ligga på en lägre temperatur än mot radiatorer.
Takvärmen är tänkt vid kallare väder och för att hålla med framlednings tempen hos VP.
Allt varmvatten förvärms via radiator tanken och sluts värms via VV-tanken
Eftersom vi har både värme och kyla så går det att bygga en billig och effektiv luftavfuktare för att torka tvätt i tvättstugan.
Som alternativ till refla slangen så kan man används 4 slang.
Den vanliga slangen som monteras för villa-VP är 2 slang och den är har mycket att önska.
Så länge vi som konsumenter i frågar efter andra energikollektorer så optimeras de vanliga VP mot 2 slang.
Om det skulle behöva mera kyla under en varm period.
Man kan låta VP producera kyla, då behövs lita mera saker.
Bla en tank och lite styrdon.
Intressant projekt! Observera att jag inte på något sätt vill såga dina ideer, bara lite funderingar från min sida. 
Kanske du eller någon annan kan spåna vidare..
Kanske du eller någon annan kan spåna vidare..
Jag ställer mig tveksam till dessa uppgifter, oavsett om du tänkt producera kyla eller värme.
Till vilken nytta? Att försöka värma upp berggrunden inför kommande vintersäsong är enligt de allra flesta dömt att misslyckas. Om du lyckas, vill du inte plocka maximalt med kyla ur borran just vid dessa tillfällen?
Du har säkert tänkt på det, men dessa kan ge ordentligt med kondensvatten varma fuktiga dagar. Just när man vill köra systemet som hårdast. En fläktkonvektor har alltid en passiv, eller pumpassisterad avrinning.
Det finns takelement som ger tillräcklig kyla utan kondensvatten, har sett exempel när jag letade efter annat, kommer bara inte ihåg vad firman hette, de hade flera olika modeller med snygg design för både inbyggnad och fritt hängande.
Har försökt svara på frågorna genom att utvidga texten.
Svenska mekanisters riksförenings smr har en tidskrift Mekanisten
I nummer 1:2011 av Mekanisten finns en bra genomgång med start sid 30:
Gammalt och Nytt om Värmepumpar , Prof em Eric Granryd.
Jag räknar med ett vattenflöde på 1000l/h baserat på vad mina grannar har.
Berggrunden har god bergart enligt tillgänglig information så det handlar om att transportera energi på ett bra sätt. Vad jag faktiskt får återstår att se.
Vad jag kan påverka är att utnyttja det som jag får/har på bästa sätt.
Energi brunnar är ett ganska outforskat område. Vilket leder till osäkerhet som inte alltid redovisas utan göms bakom tumregler.
KTH har gjort del del undersökningar och mätningar.
Effektivt Utnyttjande av Energibrunnar för Värmepumpar
http://www.kth.se/itm/inst/energiteknik/forskning/ett/projekt/energibrunnar
under Publikationer finns det mera att läsa.
Jag har sedan frågan runt vad olika personer har för dimensionering grund och vad slangen har för motstånd. därav 20-30W/m, 40W/m, 100W/m för 2 slang, 4 slang, refla slang.
Viktigt är att inte använda en för kort hål utan att dimensionera med god marginal och istället arbeta med att höja system effektiviteten. Den som läst på inser varför.
En misstag som en del gör är att de håller ner installation kostnaden och glömmer vinsten av ägandet. Följderna kan synas som kalla energibrunnar och liten möjlighet att i efterhand justerar systemet.
Alltså en effektivare slang betyder inte kortare hål utan att du kan använda energibrunnen på ett effektivare sätt. Det som du praktisk kan påverkar är antal hål, längd och slangens geometri. Geometri påverkar vilket flöde som du kan ha i slangen och även hur mycket energi du kan växla med hålet. Termisk kortslutning är något som man önskar undvika, den uppkommer när upp och ner slang ligger ihop, och undviks.
På hur långa sträckor kommer en 2 slang att kortsluta sig ? 4-slang slang , andra geometrier.
En Berg-energibrunns kollektor - VP kan beskrivas som ett antal motstånd i ett ekvations system och min första fråga var vilken del är dimensionerande och vad kan man göra åt de olika delarna för att förbättra.
Det verkar inte finnas ett klart svar men de experiment och mätningar som gjort visar/antyder att anslutning till hålet(slangens geometri) och termisk kortslutningar(slangens geomeri) är viktiga.
Slangens flödes motstånd är något som praktiskt begränsar längden på kollektorn, ett lågt motstånd och man kan ha djupare hål och/eller högre flöde. Temperaturen i hålet varierar med djupet. Högre flöde har störst betydelse när man plockar ut kyla.
Som dimensionering tum regel för behovet per kvm rum 25w vid värme och 100w vid kyla.
Den som vill kan ju räkna på sin hus konstruktion, det finns siffror och typ google sketchup borde fungera att göra en modell i. Alltså kyla kräver mera energi och högre flöde behövs för att få ut ur energibrunnen jämfört med värmen.
Anledning till att dumpa värme i hålet är att undvika kokning i solfångaren.
För eller senare uppstår att radiator-vatten tanken kommer att ha uppnått max temperatur ca 90C. Solfångare kokar vid 140-160 grader om man trycksätter systemet.
Kokning påverkar glykolen och den varma glykolen som kommer ner när cirkulationen startar är för varm för en del komponenter i systemet. Alltså utnyttja hållet för göra sig av med lite överskott de få dagar som det kan behövas. Alternativ är att kalka som vid växthus, men du vill ha varmvatten och torka tvätt, värma källare även molninga dagar utan att köra vp-pump och/eller el-patroner.
Både för kyla och värme så vill man jobba med temperaturer som ligger närmare rummets då undviker man kondens och drag och får en bättre effektivitet. Det betyder att jobba med större avgivande ytor.
Att både dumpa solvärme i hålet och att plock ur kyla är inget problem.
med 230 meter brunn så skiljer det 460 meter mellan dem.
I värsta fall kan man släcka ned delar av solfångaren på samma sätt som med växthus.
Det som man kan fråga sig är om flera kortare hål som används växelvis kan vara bättre.
Värmen är prioriterat och kylan får gå efter bästa förmåga.
För att få ut kylan i huset så räcker inte fläktkonvektorer och skulle de räcka så kommer både frun och jag ha synpunkter på ljud, storlek och mängden rör dragning.
Själva kylan av hela huset är ett separat projekt och bygger på att det gamla vävsträkta taket har uppnått 45 år och det är svårt att hitta hantverkare som kan och har erfarenhet.
Om vi ändå byter innertak så kan vi likväl passa på att öka komforten.
Skall vi bygga nytt så blir det en liten merkostnad att bygga in kyla och spets värme i taket, även för ett energisnålt lågenergi hus.
Värmepumps tankarna kom inte av att olja är dyr utan att det börjar bli svårt att hitta kompetenta personer som kan serva pannan från 1968.
Oljan är bekväm driften bara fungerar vilket är en viktig aspekt.
Den energi lösning som man tar skall fungera i minst 20 år och vara lönsam på kortare tid.
Säg 5-10år. Med olja för 30-40000SEK per år så har jag ett hyfsat ekonomiskt utrymme till ersättning alternativ.
Det som jag vill undvika är att en dubblering av elpriset och dålig effektivitet på systemet gör att det blri för dyrt. El-priset i Tyskland är ca dubbelt mot vad vi har, hur länge dröjer det innan EU har harmoniserat energinivåerna? En genomtänkt satsning idag ger lägre kostnader på sikt. Det är lägre utgifter som gör den största skillnaden, inte högre inkomster.
All teknik finns redan inom fastighets sidan och inom industrin så det är inga nyheter utan mera att tillämpa existerande teknik och metoder.
Jag tror att en VVS hantverks kunnig person som lär sig och kan erbjuda en husanpassad system lösning till ungefär samma pris som en standard värmepump lösning har en bra affärs möjlighet och ett personligt utvecklande arbete.
Svenska mekanisters riksförenings smr har en tidskrift Mekanisten
I nummer 1:2011 av Mekanisten finns en bra genomgång med start sid 30:
Gammalt och Nytt om Värmepumpar , Prof em Eric Granryd.
Jag räknar med ett vattenflöde på 1000l/h baserat på vad mina grannar har.
Berggrunden har god bergart enligt tillgänglig information så det handlar om att transportera energi på ett bra sätt. Vad jag faktiskt får återstår att se.
Vad jag kan påverka är att utnyttja det som jag får/har på bästa sätt.
Energi brunnar är ett ganska outforskat område. Vilket leder till osäkerhet som inte alltid redovisas utan göms bakom tumregler.
KTH har gjort del del undersökningar och mätningar.
Effektivt Utnyttjande av Energibrunnar för Värmepumpar
http://www.kth.se/itm/inst/energiteknik/forskning/ett/projekt/energibrunnar
under Publikationer finns det mera att läsa.
Jag har sedan frågan runt vad olika personer har för dimensionering grund och vad slangen har för motstånd. därav 20-30W/m, 40W/m, 100W/m för 2 slang, 4 slang, refla slang.
Viktigt är att inte använda en för kort hål utan att dimensionera med god marginal och istället arbeta med att höja system effektiviteten. Den som läst på inser varför.
En misstag som en del gör är att de håller ner installation kostnaden och glömmer vinsten av ägandet. Följderna kan synas som kalla energibrunnar och liten möjlighet att i efterhand justerar systemet.
Alltså en effektivare slang betyder inte kortare hål utan att du kan använda energibrunnen på ett effektivare sätt. Det som du praktisk kan påverkar är antal hål, längd och slangens geometri. Geometri påverkar vilket flöde som du kan ha i slangen och även hur mycket energi du kan växla med hålet. Termisk kortslutning är något som man önskar undvika, den uppkommer när upp och ner slang ligger ihop, och undviks.
På hur långa sträckor kommer en 2 slang att kortsluta sig ? 4-slang slang , andra geometrier.
En Berg-energibrunns kollektor - VP kan beskrivas som ett antal motstånd i ett ekvations system och min första fråga var vilken del är dimensionerande och vad kan man göra åt de olika delarna för att förbättra.
Det verkar inte finnas ett klart svar men de experiment och mätningar som gjort visar/antyder att anslutning till hålet(slangens geometri) och termisk kortslutningar(slangens geomeri) är viktiga.
Slangens flödes motstånd är något som praktiskt begränsar längden på kollektorn, ett lågt motstånd och man kan ha djupare hål och/eller högre flöde. Temperaturen i hålet varierar med djupet. Högre flöde har störst betydelse när man plockar ut kyla.
Som dimensionering tum regel för behovet per kvm rum 25w vid värme och 100w vid kyla.
Den som vill kan ju räkna på sin hus konstruktion, det finns siffror och typ google sketchup borde fungera att göra en modell i. Alltså kyla kräver mera energi och högre flöde behövs för att få ut ur energibrunnen jämfört med värmen.
Anledning till att dumpa värme i hålet är att undvika kokning i solfångaren.
För eller senare uppstår att radiator-vatten tanken kommer att ha uppnått max temperatur ca 90C. Solfångare kokar vid 140-160 grader om man trycksätter systemet.
Kokning påverkar glykolen och den varma glykolen som kommer ner när cirkulationen startar är för varm för en del komponenter i systemet. Alltså utnyttja hållet för göra sig av med lite överskott de få dagar som det kan behövas. Alternativ är att kalka som vid växthus, men du vill ha varmvatten och torka tvätt, värma källare även molninga dagar utan att köra vp-pump och/eller el-patroner.
Både för kyla och värme så vill man jobba med temperaturer som ligger närmare rummets då undviker man kondens och drag och får en bättre effektivitet. Det betyder att jobba med större avgivande ytor.
Att både dumpa solvärme i hålet och att plock ur kyla är inget problem.
med 230 meter brunn så skiljer det 460 meter mellan dem.
I värsta fall kan man släcka ned delar av solfångaren på samma sätt som med växthus.
Det som man kan fråga sig är om flera kortare hål som används växelvis kan vara bättre.
Värmen är prioriterat och kylan får gå efter bästa förmåga.
För att få ut kylan i huset så räcker inte fläktkonvektorer och skulle de räcka så kommer både frun och jag ha synpunkter på ljud, storlek och mängden rör dragning.
Själva kylan av hela huset är ett separat projekt och bygger på att det gamla vävsträkta taket har uppnått 45 år och det är svårt att hitta hantverkare som kan och har erfarenhet.
Om vi ändå byter innertak så kan vi likväl passa på att öka komforten.
Skall vi bygga nytt så blir det en liten merkostnad att bygga in kyla och spets värme i taket, även för ett energisnålt lågenergi hus.
Värmepumps tankarna kom inte av att olja är dyr utan att det börjar bli svårt att hitta kompetenta personer som kan serva pannan från 1968.
Oljan är bekväm driften bara fungerar vilket är en viktig aspekt.
Den energi lösning som man tar skall fungera i minst 20 år och vara lönsam på kortare tid.
Säg 5-10år. Med olja för 30-40000SEK per år så har jag ett hyfsat ekonomiskt utrymme till ersättning alternativ.
Det som jag vill undvika är att en dubblering av elpriset och dålig effektivitet på systemet gör att det blri för dyrt. El-priset i Tyskland är ca dubbelt mot vad vi har, hur länge dröjer det innan EU har harmoniserat energinivåerna? En genomtänkt satsning idag ger lägre kostnader på sikt. Det är lägre utgifter som gör den största skillnaden, inte högre inkomster.
All teknik finns redan inom fastighets sidan och inom industrin så det är inga nyheter utan mera att tillämpa existerande teknik och metoder.
Jag tror att en VVS hantverks kunnig person som lär sig och kan erbjuda en husanpassad system lösning till ungefär samma pris som en standard värmepump lösning har en bra affärs möjlighet och ett personligt utvecklande arbete.
Medlem
· Västernorrland
· 61 inlägg
Stort sätt samma lösning som jag har installerat i huset.
Hur menar du, med energi analys ?MathiasS skrev:
Vad vill du se ?
Jag tankade i 19 nov 2011 och har använt ca 100 cm säg till 19 mars 2011.
2 m3 olja av 3 -3.5 dras under 4 månader av året och mer parten när det är kallt som i stockholm är vid -3 -7 C lite beroende på vinden. Vi har haft ett fåtal kalla veckor.
Med 40C i framledning så klarar jag det mesta av eldnings säsongen.
Att höja till 43 C med olja är inget problem med en VP så drar du ned COP rejält.
Om VP är under dimensinerad så kör du i princip på direkt el en del av tiden.
Du tvingas under dimensionera VPen eftersom du har 2-slang och en fyrkantig styrning.
och ingen tank att mellanlagra i.
De riktigt kalla dagarna så kan man näste med ögat se hur nivåröret ändras.
Från feb börjar solen och i mars-april så är instrålning hög eftersom luften är klar.
Maj -Aug hur mycket sol som helst. Dec,jan, feb är de månader som kan bli kalla.
Om du dimensionerar en pump med 70% vilket är standard så är det det ren el-patron drift som kommer att köras. Med VP och COP 5 dvs 30-35 C i framledning så vinner jag en del. Om jag har en framledning på 45C så är COP ca 3 fortfarande bättre än el patrondriften, men jag förlorar en del.
Konsten ligger i att kunna driva energibrunnen utan att den "sinnar" dvs reglera uttaget över tiden så att det hinner ske en värmetransport i berget och i kollektorn.
Där kommer Radiator-tanken in och ett friprogrammerat regler system.
Om jag har ett vertikalt vattenflöde om 1000-1500l/h så behöver jag inte bry mig, men det vet jag första när jag testat. Fortfarande så är kollektorn det avgörande.
2-slangen de flesta vill använda och som man optimerar konstruktionen efter är den största osäkerhetsfaktorn. Det är ingen bra konstruktion, men alla gillar den för de är vana och kunden får i slutändan betala både för installation och för dålig system effektivitet.
Tills man kan mäta på systemet så är det mesta skattningar och när det gäller
energibrunnen finns det en del att önska när det gäller tillgänglig kunskapen.
Enda sättet att komma runt okunskap är att prova och verifiera/mäta samt att dela med sig.
Hinner bara en kort replik nu....
Per meter hål kan man ta ut X kwh per år. Vad X är beror på bergart och vattenflöde i hålet. Om X x 230meter hål understiger ditt hus årliga energiförbrukning spelar det ingen roll hur du trollar med effektiviteten, det kommer ändå bli kallare och kallare...
Jag funderar också på varför du jämför med en vp som dimensioneras till 70% energitäckning, gör man verkligen så fortfarande? Det är 10 år sedan jag installerade en bergvp och redan då kändes det givet att minimera risken för elpatron.... Jag har en 7kW nibe som jobbar flytande mot 500 liter ack/radiatortank och 160m borra. Har inte haft en minut elp tillskott sedan uppstart. 240kvm uppvärmt. Med ett kamrör hade det gått att komplettera med lite andra energikällor men jag tvivlar på att det skulle vara kostnadseffektivt...
Ta inte detta som kritik, bara några funderingar från min sida.
Per meter hål kan man ta ut X kwh per år. Vad X är beror på bergart och vattenflöde i hålet. Om X x 230meter hål understiger ditt hus årliga energiförbrukning spelar det ingen roll hur du trollar med effektiviteten, det kommer ändå bli kallare och kallare...
Jag funderar också på varför du jämför med en vp som dimensioneras till 70% energitäckning, gör man verkligen så fortfarande? Det är 10 år sedan jag installerade en bergvp och redan då kändes det givet att minimera risken för elpatron.... Jag har en 7kW nibe som jobbar flytande mot 500 liter ack/radiatortank och 160m borra. Har inte haft en minut elp tillskott sedan uppstart. 240kvm uppvärmt. Med ett kamrör hade det gått att komplettera med lite andra energikällor men jag tvivlar på att det skulle vara kostnadseffektivt...
Ta inte detta som kritik, bara några funderingar från min sida.
Medlem
· Västernorrland
· 61 inlägg
prs: Du har ett pm
@MathiasS Det är ju först efter borrning som man vet vad som blivit. 70 % och ca 20-30W är vad Nibe verkar gå efter och det är det data som jag får tillbaka från VVS firman. Med 2-slangs så kan de inte göra så mycket mera. 4-slang kostar inte mycket mera.
Problemet blir då att pumpen inte kan utnyttja annat än 2-slang.
Jag misstänker att problemet är inte hålet och berget utan termisk kortslutning dvs att vid 2-slang så kan du inte utnyttja längden effektiv och du kan inte heller öka farten på vattnet särskilt mycket. När du ökar cirkulation så borde kortslutningen mellan slangarna minska.
Vore intressant om någon kan prova eller vet om det stämmer att ökad cirkulation gör att du får lägre KB ut från brunnen.
Att låta solfångaren resp naturkyla arbeta är ett sätt att försäkra sig att hålet inte degradera i kapacitet.
De uppgifter som jag har säger att man måste oka vatten hastigheten för att kunna dra nytta, återigen så är vi tillbaka på slangens geomertri.
Att mitt hus drar så på lite olja har att göra med solens tillskottet.
Jag kan inte förutsätta att solen skiner.
Utbrottet på Island visar att solen kan blockeras av annat än moln.
Ändå så optimeras utefter års olje förbrukningen.
Det är om jag ser till mina grannar i kvarteret så kommer 230 m att räcka till och det är också gränsen för vad "kylskåps" modellerna orkar pumpa.
Att man vill gå djupt har med temperaturen att göra.
Jag skulle kunna köra 2 hål växelvis och på så sätt kunna ta ut mera per tidsenhet.
Brunnen kan inte köras kontinuerlig utan behöver period av "vila" så att energin från omgivande berg hinner vandra. Men om vattenflödet på 1000 l/h stämmer så lär jag ha svårt att påverka berget. 830 L radiator tank + husets volym är ett sätt låta berget vila.
Det vore ganska bra om man kunde göra en modell som vi alla kunde använda och bidra med data till, det skulle tvinga fram bättre konstruerade/optimerade värmepumps system som anpassas till det aktuella huset.
Det finns ganska mycket opensource verktyg att använda och fastighets kontroll system är inte dyra. Men det går ju också att bygga egna för den som har lite kunskap.
Problemet blir då att pumpen inte kan utnyttja annat än 2-slang.
Jag misstänker att problemet är inte hålet och berget utan termisk kortslutning dvs att vid 2-slang så kan du inte utnyttja längden effektiv och du kan inte heller öka farten på vattnet särskilt mycket. När du ökar cirkulation så borde kortslutningen mellan slangarna minska.
Vore intressant om någon kan prova eller vet om det stämmer att ökad cirkulation gör att du får lägre KB ut från brunnen.
Att låta solfångaren resp naturkyla arbeta är ett sätt att försäkra sig att hålet inte degradera i kapacitet.
De uppgifter som jag har säger att man måste oka vatten hastigheten för att kunna dra nytta, återigen så är vi tillbaka på slangens geomertri.
Att mitt hus drar så på lite olja har att göra med solens tillskottet.
Jag kan inte förutsätta att solen skiner.
Utbrottet på Island visar att solen kan blockeras av annat än moln.
Ändå så optimeras utefter års olje förbrukningen.
Det är om jag ser till mina grannar i kvarteret så kommer 230 m att räcka till och det är också gränsen för vad "kylskåps" modellerna orkar pumpa.
Att man vill gå djupt har med temperaturen att göra.
Jag skulle kunna köra 2 hål växelvis och på så sätt kunna ta ut mera per tidsenhet.
Brunnen kan inte köras kontinuerlig utan behöver period av "vila" så att energin från omgivande berg hinner vandra. Men om vattenflödet på 1000 l/h stämmer så lär jag ha svårt att påverka berget. 830 L radiator tank + husets volym är ett sätt låta berget vila.
Det vore ganska bra om man kunde göra en modell som vi alla kunde använda och bidra med data till, det skulle tvinga fram bättre konstruerade/optimerade värmepumps system som anpassas till det aktuella huset.
Det finns ganska mycket opensource verktyg att använda och fastighets kontroll system är inte dyra. Men det går ju också att bygga egna för den som har lite kunskap.
Redigerat:
Men vad är det som behöver vara special här egentligen?
En vanligt bergvp dimensionerad för 100% effekttäckningsgrad (inte speciellt märkvärdigt idag, speciellt inte med en varvtalsstyrd kompressor)
En stor acktank med ett extra kamrör (nibe har ju tillochmed en standardberedare avsedd för dockning av solpanel)
En frånluftsmodul för lite återvinning (tex nibes flm 30
Några fläktkonvektorer kopplade till KB för att få kyla sommartid.
Lite solpaneler med standardstyrning.
En vanligt bergvp dimensionerad för 100% effekttäckningsgrad (inte speciellt märkvärdigt idag, speciellt inte med en varvtalsstyrd kompressor)
En stor acktank med ett extra kamrör (nibe har ju tillochmed en standardberedare avsedd för dockning av solpanel)
En frånluftsmodul för lite återvinning (tex nibes flm 30
Några fläktkonvektorer kopplade till KB för att få kyla sommartid.
Lite solpaneler med standardstyrning.
Har inte räknat pris, men de offerter som jag fick med nibe och standard tänk blir för höga och med för dålig effektivitet och flexibilitet.
Min teori är att det blir billigare totalt och högre komfort att anpassa standard komponenter och bygga ihop ett system som passar huset.
Jag tar nibe som ett exempel eftersom jag har funderat på deras 1250
En nibe 1250 kostar 100000 och 2 st brunnar om 230 m ca 145000. Sedan tillkommer
kyla installationen. Nibe 1250 kan inte styra kyla eller sol, så det kommer vid sidan.
Problemet som uppkommer är att systemet blir för komplicerat för den som monterar.
Jag har provat med några och de klarar inte av att offerera ett system som verkar rimligt.
En bättre väg är att göra som vid fastigheter, då blir det standard lösningar hela vägen.
Jag får själv göra system skissen vilket är en fördel, eftersom jag får leva med resultatet.
För 100 000 så får jag ett komplett med friprogrammerat styrsystem, i de 100 000 så har jag redan en del komponenter som jag kan återanvända.
Med nibe 1250 så får jag skrota i princip nya prylar och får betala extra för att ansluta till nätverket/dator..
Skulle jag endast installera en VP och inte använda kyla eller solvärme och ha ett hus som låg i skugga. Då vore en standard lösning bra.
Finns det ett standard hus, med standard läge ?
Som huset fungerar och att jag vill få till komfort så behövs ett styrsystem som är flexibelt och som kan anpassas till huset idag och i framtiden.
Jag skall rita systemet och då vet jag kostnaden blir mera exakt.
Små kostnader bygger lätt upp till större summor.
Nuvarande system är från 1968, brännare från 88 så de är avskrivna.
Ett nytt system skall fungera i minst 20 år.
Om man ser till 10 års olje förbrukning a 35000 så är tillgänglig budgeten ca 350 KSEK.
Men då tänkte jag klämma in ett nytt innertak med kylning i det hela.
Samt lite datorkyla för en serverfarm.
Även om jag inte bor i huset i 20 år så går jag med vinst.
Någon som vet om det finns ett bra komponent bibliotek till inkscape för system skisser ?
Min teori är att det blir billigare totalt och högre komfort att anpassa standard komponenter och bygga ihop ett system som passar huset.
Jag tar nibe som ett exempel eftersom jag har funderat på deras 1250
En nibe 1250 kostar 100000 och 2 st brunnar om 230 m ca 145000. Sedan tillkommer
kyla installationen. Nibe 1250 kan inte styra kyla eller sol, så det kommer vid sidan.
Problemet som uppkommer är att systemet blir för komplicerat för den som monterar.
Jag har provat med några och de klarar inte av att offerera ett system som verkar rimligt.
En bättre väg är att göra som vid fastigheter, då blir det standard lösningar hela vägen.
Jag får själv göra system skissen vilket är en fördel, eftersom jag får leva med resultatet.
För 100 000 så får jag ett komplett med friprogrammerat styrsystem, i de 100 000 så har jag redan en del komponenter som jag kan återanvända.
Med nibe 1250 så får jag skrota i princip nya prylar och får betala extra för att ansluta till nätverket/dator..
Skulle jag endast installera en VP och inte använda kyla eller solvärme och ha ett hus som låg i skugga. Då vore en standard lösning bra.
Finns det ett standard hus, med standard läge ?
Som huset fungerar och att jag vill få till komfort så behövs ett styrsystem som är flexibelt och som kan anpassas till huset idag och i framtiden.
Jag skall rita systemet och då vet jag kostnaden blir mera exakt.
Små kostnader bygger lätt upp till större summor.
Nuvarande system är från 1968, brännare från 88 så de är avskrivna.
Ett nytt system skall fungera i minst 20 år.
Om man ser till 10 års olje förbrukning a 35000 så är tillgänglig budgeten ca 350 KSEK.
Men då tänkte jag klämma in ett nytt innertak med kylning i det hela.
Samt lite datorkyla för en serverfarm.
Även om jag inte bor i huset i 20 år så går jag med vinst.
Någon som vet om det finns ett bra komponent bibliotek till inkscape för system skisser ?