Hur gamla är era hus?
Handen på hjärtat. Hur gamla är era hus? Och hur gamla är era hus egentligen? När är dom byggda/ombyggda och vad siktar ni på för stil? Hur mycket restaurerar ni? Kan vara trixigt på lite äldre hus, typ före 1850.....
Jag erkänner, vi har inget 16-1700-tals kök och vi bygger badrum. Vi vet inte hur gammalt huset är. Bytomten är från 1300-tal och det är gott om äldre grundstenar under stora huset. Gården är kvar på bytomten efter skiftena. Det är en tvåvånings parstuga med lite extra bredd. Vad vi vet är huset kraftigt ombyggt 1728 och 1838 samt att vi har byggt ny farstu och tog en mellankammare till badrum 2008. Ungdomarna har egna rum istället för utdragsoffa i köket. Jag vet, det är lite blekt. Vi håller en färgskala från slutet av 1700 och fram till innan den brun-grön-röda eran kring 1880-1900, Det mesta är ju i ärlighetens namn från 1840, Vi har en del originaltapeter kvar som ytlager och än mer finns under tretex och masonit som får titta fram senare. Vi har lagat lerklining där det är såväl underlag under plyfa som ytlager med tapet, men i farstun blir det grålump på plyfa. Alla kakelugnar är lokala och handgjorda och vi har en vedspis från 1870-tal, alltså en sättspis. Ja, vi hoppade över eldhärd med glödgropar som var det vanligaste fram till 1850. Ibland är det skitsvårt att bestämma sig för en ålder och stil man får blanda ibland. I köket bestämde vi oss för att göra som det alltid varit. Lös inredning. När vi kom hit fanns det endast en vedspis, en elspis och en diskbänk vars skåp var brandskadat. Vi monterar inga överskåp, det blir stor skänk och tallriks/porslinsskåp, ett löst bord som "köksö" och måttligt med bänkskåp. Några vägghyllor, så får vi se hur allt fungerar. Hoppas att det blir en snygg soppa
Jag erkänner, vi har inget 16-1700-tals kök och vi bygger badrum. Vi vet inte hur gammalt huset är. Bytomten är från 1300-tal och det är gott om äldre grundstenar under stora huset. Gården är kvar på bytomten efter skiftena. Det är en tvåvånings parstuga med lite extra bredd. Vad vi vet är huset kraftigt ombyggt 1728 och 1838 samt att vi har byggt ny farstu och tog en mellankammare till badrum 2008. Ungdomarna har egna rum istället för utdragsoffa i köket. Jag vet, det är lite blekt. Vi håller en färgskala från slutet av 1700 och fram till innan den brun-grön-röda eran kring 1880-1900, Det mesta är ju i ärlighetens namn från 1840, Vi har en del originaltapeter kvar som ytlager och än mer finns under tretex och masonit som får titta fram senare. Vi har lagat lerklining där det är såväl underlag under plyfa som ytlager med tapet, men i farstun blir det grålump på plyfa. Alla kakelugnar är lokala och handgjorda och vi har en vedspis från 1870-tal, alltså en sättspis. Ja, vi hoppade över eldhärd med glödgropar som var det vanligaste fram till 1850. Ibland är det skitsvårt att bestämma sig för en ålder och stil man får blanda ibland. I köket bestämde vi oss för att göra som det alltid varit. Lös inredning. När vi kom hit fanns det endast en vedspis, en elspis och en diskbänk vars skåp var brandskadat. Vi monterar inga överskåp, det blir stor skänk och tallriks/porslinsskåp, ett löst bord som "köksö" och måttligt med bänkskåp. Några vägghyllor, så får vi se hur allt fungerar. Hoppas att det blir en snygg soppa
Redigerat:
Vårt huvudhus är byggt "för hand" åren 1935-36 till ca 1940. Den mindre stugan sekelskiftet 1900-talet. Finns ytterligare stuga som troligen är från 1930-talet, men grunden kan vara äldre, var samhällets (områdets) tvättstuga..
Det har varit en gård som har dels brukat egen mark från tidigt 1700-tal samt haft en spannmålskvarn placerad i den fors som ligger vid tomten. Hittat mjölnare som bodde där tidigt 1800-tal. Mitten av 1870-talet verkar gården blivit arvslös och den började styckas upp. Flera av husen revs (eller såldes). En familj som köpte marken bygger det äldre huset runt 1900. I den grunden finns virke från de första husen från 1700-talet. Troligen byggd som "sommarstuga" för en statsfamilj.
På tjugotalet köper en ny familj den mark som idag är tomten, drygt 12100 kvm. Familjefadern var snickare med eget "portabelt" sågverk. Han började bygga upp huset med hjälp av det virke som fanns på gården, rev de gamla uthuset/ladugårdar som fanns kvar. När vi har rivit har vi hittat "bevis", målade bitar bredvid andra som bearbetas för andra saker på gården..
Vi har väl igen egentlig plan hur vi kommer fixa till huset, men att "återställa" det till hur det skulle kunnat sett ut på 30-talet är en tanke. Vi har valt att sätta in ett kök byggt av riktigt virke, dock inte platsbyggt. Kommer lägga in trägolv som vi vet att det var då osv.
Dock har vi dragit in vatten och avlopp till den äldre stugan som aldrig har haft det. Satt in en kökskamin som vi vet fanns från början, men inte av samma sort.
Kommer sätta in nya foder/lister med den profil som det byggdes med, som finns i bägge husen. River ut mycket av det som sattes in vid en renovering i mitten av 60-talet.
Tomten och marken runt om kommer att rensas upp och det kommer anläggas en större trädgård med olika trädgårdsrum runt om. Anlägger en köksträdgård och sätter upp ett tidstypiskt växthus.
Det har varit en gård som har dels brukat egen mark från tidigt 1700-tal samt haft en spannmålskvarn placerad i den fors som ligger vid tomten. Hittat mjölnare som bodde där tidigt 1800-tal. Mitten av 1870-talet verkar gården blivit arvslös och den började styckas upp. Flera av husen revs (eller såldes). En familj som köpte marken bygger det äldre huset runt 1900. I den grunden finns virke från de första husen från 1700-talet. Troligen byggd som "sommarstuga" för en statsfamilj.
På tjugotalet köper en ny familj den mark som idag är tomten, drygt 12100 kvm. Familjefadern var snickare med eget "portabelt" sågverk. Han började bygga upp huset med hjälp av det virke som fanns på gården, rev de gamla uthuset/ladugårdar som fanns kvar. När vi har rivit har vi hittat "bevis", målade bitar bredvid andra som bearbetas för andra saker på gården..
Vi har väl igen egentlig plan hur vi kommer fixa till huset, men att "återställa" det till hur det skulle kunnat sett ut på 30-talet är en tanke. Vi har valt att sätta in ett kök byggt av riktigt virke, dock inte platsbyggt. Kommer lägga in trägolv som vi vet att det var då osv.
Dock har vi dragit in vatten och avlopp till den äldre stugan som aldrig har haft det. Satt in en kökskamin som vi vet fanns från början, men inte av samma sort.
Kommer sätta in nya foder/lister med den profil som det byggdes med, som finns i bägge husen. River ut mycket av det som sattes in vid en renovering i mitten av 60-talet.
Tomten och marken runt om kommer att rensas upp och det kommer anläggas en större trädgård med olika trädgårdsrum runt om. Anlägger en köksträdgård och sätter upp ett tidstypiskt växthus.
Vårt stora hus är byggt 1909. Ja faktiskt stod det klart just 1909 då äldste sonen och hans fru gifte sig och flyttade in. Med andra ord har vi det inte så väldigt krångligt att få till en del belvämligheter eftersom det faktiskt funnits både kök och badrum i detta huset ganska tidigt (dock inte när det byggdes. Det är på nåt sätt enklare att renovera/restaurera ett hus tillbaka till (vågar knappt skriva det med tanke på den andra pågående diskussionen) "sekleskiftesstil" än 1700-tal när man vill ha moderna bekvämligheter. Huset är kraftigt omgjort, först i slutet på 30-talet då det gjordes om till tvåfamiljshus med en lägenhet på varje våningsplan, sedan på 60-talet och slutligen på 70-talet då trähuset fick gul tegelfasad och perspektivfönster. Vi har återgått till ursprungsutseendet vad gäller fönster, tak (nja nästan då det första åren var listtäckt men sen blev tvåkupigt tegel vilket vi också valde) och fasad. Planlösningen var intakt och där ändrar vi inget. Vi har gjort en tillbyggnad för tvätt, badrum och groventré. Även om huset är ombyggt och renoverat hittar vi mycket kul under de nyare lagren, de har snålat med dörrarna till exempel och "bara" satt på masonit och de har klätt allt original med masonit eller tretex. Tyvärr har de rivit den fina glasverandan på framsidan men vi ska återuppbygga den så gott det går identisk med originalet. Vi har en fönsterbåge och en halva av pardörren kvar att utgå från Tyvärr har fönsterbytena tidigare medfört att det inte går att spara några tapeter framme då fönsterstorlekarna ändrats så mycket att det blir stora luckor nu när vi satt tillbaka originalstorleken, sekelskiftets korspostfönster och 70-talets perspektivfönster har väldigt lite gemensamt vad gäller proportioner. Vi försöker att landa i en stil nånstans 1890-1910. Huset ligger på landet och trenderna var väl knappast först här så lite tidigare än huset i själva verket är byggt alltså. Passar ganska bra med de spår vi hittat i tapeter och lister. Även om vi bygnadsvårdar och tar till vara så mycket vi kan bor vi i huset och en del saker ändrar vi för att få ett fungerande boende. Däremot avstår vi en del bekvämligheter för att få till det estetiska.
Andra huset (torpet) är byggt ca 1840 och inte heller jättegammalt. Det är enda huset i området som står kvar sen skiftet, huset var nyuppfört då och därför flyttade man alla andra hus istället. Vi bor alltså i det som var byns hjärta och intill torpet kan vi se spår efter att det funnits fler hus. Platsen finns med i RAÄ.s register fornsök och då daterad till yngre medeltid om jag förstår rätt. Torpet kommer vi restaurera på ett annat sätt, där ska ingen bo så där kan man tillåta sig mer strikt byggnadsvård känns det som. Där finns indraget el men inget vatten och avlopp och så kommer det att förbli. Det finns bakugn, en vedpsis samt en kökspanna som värmt vattenburna radiatorer runt murstocken. Huset är målat med plastfärg och panelen är i uselt skick men original från byggåret förmodligen. Även fönster och dörrar är original. Vi kommer ge oss på torpet när vi är klara med stora huset.
Sen tillkommer alla ekonomibyggnader eftersom det är en gård. Även dessa kommer få behålla sitt utseende men i viss mån få nya användningsområde för att passa våra behov. En kompromiss för att bevara och samtidigt kunna nyttja. Trädgården är fullståndigt förvanskad till en 70-tals dröm med bara barrträd och inga rabatter så vi får återställa så gott det går efter de spår vi hittar och de kort vi har.
Tyvärr har fönsterbytena tidigare medfört att det inte går att spara några tapeter framme då fönsterstorlekarna ändrats så mycket att det blir stora luckor nu när vi satt tillbaka originalstorleken, sekelskiftets korspostfönster och 70-talets perspektivfönster har väldigt lite gemensamt vad gäller proportioner. Vi försöker att landa i en stil nånstans 1890-1910. Huset ligger på landet och trenderna var väl knappast först här så lite tidigare än huset i själva verket är byggt alltså. Passar ganska bra med de spår vi hittat i tapeter och lister. Även om vi bygnadsvårdar och tar till vara så mycket vi kan bor vi i huset och en del saker ändrar vi för att få ett fungerande boende. Däremot avstår vi en del bekvämligheter för att få till det estetiska.Andra huset (torpet) är byggt ca 1840 och inte heller jättegammalt. Det är enda huset i området som står kvar sen skiftet, huset var nyuppfört då och därför flyttade man alla andra hus istället. Vi bor alltså i det som var byns hjärta och intill torpet kan vi se spår efter att det funnits fler hus. Platsen finns med i RAÄ.s register fornsök och då daterad till yngre medeltid om jag förstår rätt. Torpet kommer vi restaurera på ett annat sätt, där ska ingen bo så där kan man tillåta sig mer strikt byggnadsvård känns det som. Där finns indraget el men inget vatten och avlopp och så kommer det att förbli. Det finns bakugn, en vedpsis samt en kökspanna som värmt vattenburna radiatorer runt murstocken. Huset är målat med plastfärg och panelen är i uselt skick men original från byggåret förmodligen. Även fönster och dörrar är original. Vi kommer ge oss på torpet när vi är klara med stora huset.
Sen tillkommer alla ekonomibyggnader eftersom det är en gård. Även dessa kommer få behålla sitt utseende men i viss mån få nya användningsområde för att passa våra behov. En kompromiss för att bevara och samtidigt kunna nyttja. Trädgården är fullståndigt förvanskad till en 70-tals dröm med bara barrträd och inga rabatter så vi får återställa så gott det går efter de spår vi hittar och de kort vi har.
Vi har gjort ett mindre ingrepp i planlösningen på undervåningen. I mellankammaren som blev badrum fick vi sätta igen en dörr (dörren är kvar) eftersom det är ett genomgångsrum. i den nedre lilla salen satte vi upp en sekundär vägg för att få ytterligare ett ungdomsrum och litet tvrum, lilla salen var ett genomgångsrum till långkammaren. En bekant från länsmuseet såg faktiskt inte att väggen var nyuppsatt Det gigantiska skafferiet delade vi så vi får ett "maskinrum" för värmepumpen och skafferiet blir aif på ca 2,5 kvm. Övervåningen är intakt. Största ingreppen är egentligen att vi installerar vattenburen värme, utom i stora salen och det är av strikt antikvariska skäl. De finns nu finns el indraget i hela huset. Bagarstugan har planlösningen kvar förutom att vi har inrett vinden och byggt badrum där. El och vatten fanns tidigt där för det var även sommarhuset. Den blev ny/ombyggd 1897 efter ett arvsskifte. Tidigare fanns det bakugn i stora huset men den blev sannolikt riven på 1890-talet när bagarstugan byggdes. Det jobbiga med bagarstugan var att den varit oanvänd sedan slutet av 1940-talet, så det var mycket arbete med den. Vi har även ett väldigt trevligt magasin som vi har lyft och lagat. Utsidan avslöjar inget men inuti har jag numera ateljé. Där har jag vita väggar, för det är min arbetsplats.
Det gigantiska skafferiet delade vi så vi får ett "maskinrum" för värmepumpen och skafferiet blir aif på ca 2,5 kvm. Övervåningen är intakt. Största ingreppen är egentligen att vi installerar vattenburen värme, utom i stora salen och det är av strikt antikvariska skäl. De finns nu finns el indraget i hela huset. Bagarstugan har planlösningen kvar förutom att vi har inrett vinden och byggt badrum där. El och vatten fanns tidigt där för det var även sommarhuset. Den blev ny/ombyggd 1897 efter ett arvsskifte. Tidigare fanns det bakugn i stora huset men den blev sannolikt riven på 1890-talet när bagarstugan byggdes. Det jobbiga med bagarstugan var att den varit oanvänd sedan slutet av 1940-talet, så det var mycket arbete med den. Vi har även ett väldigt trevligt magasin som vi har lyft och lagat. Utsidan avslöjar inget men inuti har jag numera ateljé. Där har jag vita väggar, för det är min arbetsplats.
Redigerat:
Mitt sommarhus är litet och utan ekonomibyggnader, byggt av och för människor med små medel. Det finns en lantmäteriförrättning från 1908 då en av bondgårdstomterna mättes upp till småtomter. Som jag tolkar det fanns det då redan hus på dessa tomter, dvs lantmäteriförrättningen formaliserade en uppstyckling som redan hade skett. Mer exakt än så vet jag inte husets byggnadsår.
Vissa renoveringar har gjorts sedan dess. Nya fönster på ena fasaden och uppstagning av husets ena hörna som höll på att säcka ihop, ungefär på 30-talet, 70-tal kök o badrum. Man ser att reparationer till stor del har gjorts med billigt eller överblivet material, och bara när det har varit akut nödvändigt. Jag fortsätter i samma stil.......
Det som egentligen behöver göras är total omgörning av golven, bort med tretex från väggarna och omputsning. Nytt kök, nytt badrum. Stilmässigt är det enkelhet som gäller. Om ekonomin tillåter vill jag behålla/återskapa samma utseende på lister, särskilt skurklossarna! Jag vill också gärna ha strömbrytare o kontakter i brun bakelit och elen dragen med kulo. "Moderna människor" tycker att jag i samma veva ska ta upp större dörröppningar, så man slipper huka sig, men jag är rädd att något av atmosfären går förlorad. För övrigt har jag inte funderat så mycket på stil/tidsperiod, eftersom de stora omgörningarna inte är aktuella just nu. Duger som sommarhus som det är....
En kul grej (apropå husets själ och historia) är att vindstrappan är från ett fartyg med ledstång och allt. Absolut en detalj jag vill bevara! Det har ju tidigare bott en sjöman i huset.
Just nu håller jag på att "släktforska" om de människor som tidigare har bott i huset. Jättespännande! Mycket roligare än att tänka ut renoveringsprojekt som ändå inte blir av.
Jag tycker mitt hur jättegammalt! Men kanske inte i byggnadsvårdssammanhang?
Vissa renoveringar har gjorts sedan dess. Nya fönster på ena fasaden och uppstagning av husets ena hörna som höll på att säcka ihop, ungefär på 30-talet, 70-tal kök o badrum. Man ser att reparationer till stor del har gjorts med billigt eller överblivet material, och bara när det har varit akut nödvändigt. Jag fortsätter i samma stil.......
Det som egentligen behöver göras är total omgörning av golven, bort med tretex från väggarna och omputsning. Nytt kök, nytt badrum. Stilmässigt är det enkelhet som gäller. Om ekonomin tillåter vill jag behålla/återskapa samma utseende på lister, särskilt skurklossarna! Jag vill också gärna ha strömbrytare o kontakter i brun bakelit och elen dragen med kulo. "Moderna människor" tycker att jag i samma veva ska ta upp större dörröppningar, så man slipper huka sig, men jag är rädd att något av atmosfären går förlorad. För övrigt har jag inte funderat så mycket på stil/tidsperiod, eftersom de stora omgörningarna inte är aktuella just nu. Duger som sommarhus som det är....
En kul grej (apropå husets själ och historia) är att vindstrappan är från ett fartyg med ledstång och allt. Absolut en detalj jag vill bevara! Det har ju tidigare bott en sjöman i huset.
Just nu håller jag på att "släktforska" om de människor som tidigare har bott i huset. Jättespännande! Mycket roligare än att tänka ut renoveringsprojekt som ändå inte blir av.
Jag tycker mitt hur jättegammalt!
Men kanske inte i byggnadsvårdssammanhang?
Redigerat:
Hur gammalt verkar svårt att svara på och det är det även för oss. Vi har hittat det omnämnt i papper från 1400-talet, men vad det står för vet man ju inte, säkerligen är det från någon annan byggnad som fanns här då. Vi vet i alla fall att huvudbyggnaden "blevo bebyggt till säteri" 1650 och det stämmer bra överens med beslag, dörrar och en del andra snickerier etc. Sen dess har det ju förstås renoverats ex antal gånger, troligen kom övervåning till i slutet på 1800 då många gårdar (skryt)byggdes till, det skvallrar vägguppbyggnad och lite annat om i alla fall.
Det sexdelade planet finns kvar. En del väggskickt, snickerier har funnits bevarade men långt ifrån allt. Vi har valt att bevara det som fanns kvar genom att lägga skivor över och sen återskapa i samma stil. Så det blir alltså sent 1700 på nedervåningen, förutom köket där vi gör lite som vi vill, vi har till och med spis, kyl etc. Övervåningen är sekelskifte eller möjligen lite mer klassisistiskt 10-tal vilket passar bra. Där kan vi vara lite friare men kommer nog att välja att hålla samma färgskalor på väggar etc så att vi håller ihop våningarna lite.
Det sexdelade planet finns kvar. En del väggskickt, snickerier har funnits bevarade men långt ifrån allt. Vi har valt att bevara det som fanns kvar genom att lägga skivor över och sen återskapa i samma stil. Så det blir alltså sent 1700 på nedervåningen, förutom köket där vi gör lite som vi vill, vi har till och med spis, kyl etc.
Övervåningen är sekelskifte eller möjligen lite mer klassisistiskt 10-tal vilket passar bra. Där kan vi vara lite friare men kommer nog att välja att hålla samma färgskalor på väggar etc så att vi håller ihop våningarna lite.
Vår nuvarande huvudbyggnad byggdes mellan 1832 och 1840 då den brandförsäkrades. En större renovering gjordes 1921 då delar av planlösningen gjordes om, nya takkupor togs upp o s v. Det går ganska lätt att härleda vad som är ursprungligt (fönster, inner-dörrar, ytterpanel, merparten lister/foder) och vad som gjorts senare (ny rumsindelning på övre planet, entrédörrar, kök, våtutrymmen, källare, värmesystem, elinstallationer).
Vi har valt att acceptera tidigare gjorda renoveringar och således låta dt som varit ursprungligt vara kvar, och det som blivit renoverat/ombyggt under årens lopp vara som det är alternativt renoveras på nytt. Köket t ex har vi försökt att ge en 20-tals känsla så att det känns platsbyggt, innanförliggande luckor, tidstypiskt kalkel och rutmönstrat målat trägolv, men samtidigt modern fläkt och kanaler fullt synligt för att samtidigt få bra funktion. Badrum kommer att göras om i samma anda.
Alla ytskikt inne har målats/renoverats många gånger under årens lopp, och vi har valt att fortsätta i samma anda. Tanken slog oss tidigt att "backa bandet" och försöka få fram allt ursprungligt, men eftersom allt inte är samtida med byggåret kände vi inte att det var värt det. Därför har det mesta fräschats upp med moderna tapeter/färger för att hyffsat snabbt komma till ett beboligt resultat.
Sommarens projekt är fönsterrenovering och där kommer vi att göra vad vi kan för att återställa. I princip samtliga fönsterbågar är ursprungliga, men en del glas har bytts under årens lopp. Där kommer vi att göra en total renovering, byta till tidsenliga hand/munblåsta glas från 1830-talet, måla upp med linoljefärg o s v.
Fasaden står näst på tur. Panelen är ursprunglig, men inte färgen. Efter färgrester kan vi se att det har varit målat i en grön nyans från början, men där är vi tveksamma till om vi verkligen vill ha ett grönt hus. Kulören är alltså inte given, men fasaden skall göras trären och målas upp på nytt med linoljefärg.
Vi har påbörjat återställandet av plåtdetaljer också Vissa delar såsom hängrännor/stuprör på den stora byggnadskroppen återfår utformning/placering från 1830, medan motsvarande på tak över entré och balkong får 20-talsstilen.
Värmesystemet låter vi vara som det är, medan el byts till modern standard, men i gammal stil d v s utanpåliggande kuloinstallationer, runda/ovala uttag/brytare o s v, men även en del tvinnad tygomspunnen ledning på porslinsisolatorer där vi velat framhäva det ännu mer.
Det finns hur mycket som helst att skriva och vi upptäcker nya saker hela tiden - vi har bara bott knappt två år - men generellt tycker vi att husets förutsättningar och historia får avgöra hur man renoverar vidare. Vi är inga extrema "purister" där det måste vara gammalt till varje pris - det är ju samtidigt ett boende man skall bo, leva och trivas i - saken kanske vore annorlunda om man hade ett ställe som t ex Lars Sjöbergs Regnaholm - något som kan locka oerhört, men då skall man (nog) inte bo i renoveringsobjektet. Det finns lite bilder - både nya och gamla - på vår hemsida.
Vi har valt att acceptera tidigare gjorda renoveringar och således låta dt som varit ursprungligt vara kvar, och det som blivit renoverat/ombyggt under årens lopp vara som det är alternativt renoveras på nytt. Köket t ex har vi försökt att ge en 20-tals känsla så att det känns platsbyggt, innanförliggande luckor, tidstypiskt kalkel och rutmönstrat målat trägolv, men samtidigt modern fläkt och kanaler fullt synligt för att samtidigt få bra funktion. Badrum kommer att göras om i samma anda.
Alla ytskikt inne har målats/renoverats många gånger under årens lopp, och vi har valt att fortsätta i samma anda. Tanken slog oss tidigt att "backa bandet" och försöka få fram allt ursprungligt, men eftersom allt inte är samtida med byggåret kände vi inte att det var värt det. Därför har det mesta fräschats upp med moderna tapeter/färger för att hyffsat snabbt komma till ett beboligt resultat.
Sommarens projekt är fönsterrenovering och där kommer vi att göra vad vi kan för att återställa. I princip samtliga fönsterbågar är ursprungliga, men en del glas har bytts under årens lopp. Där kommer vi att göra en total renovering, byta till tidsenliga hand/munblåsta glas från 1830-talet, måla upp med linoljefärg o s v.
Fasaden står näst på tur. Panelen är ursprunglig, men inte färgen. Efter färgrester kan vi se att det har varit målat i en grön nyans från början, men där är vi tveksamma till om vi verkligen vill ha ett grönt hus. Kulören är alltså inte given, men fasaden skall göras trären och målas upp på nytt med linoljefärg.
Vi har påbörjat återställandet av plåtdetaljer också Vissa delar såsom hängrännor/stuprör på den stora byggnadskroppen återfår utformning/placering från 1830, medan motsvarande på tak över entré och balkong får 20-talsstilen.
Värmesystemet låter vi vara som det är, medan el byts till modern standard, men i gammal stil d v s utanpåliggande kuloinstallationer, runda/ovala uttag/brytare o s v, men även en del tvinnad tygomspunnen ledning på porslinsisolatorer där vi velat framhäva det ännu mer.
Det finns hur mycket som helst att skriva och vi upptäcker nya saker hela tiden - vi har bara bott knappt två år - men generellt tycker vi att husets förutsättningar och historia får avgöra hur man renoverar vidare. Vi är inga extrema "purister" där det måste vara gammalt till varje pris - det är ju samtidigt ett boende man skall bo, leva och trivas i - saken kanske vore annorlunda om man hade ett ställe som t ex Lars Sjöbergs Regnaholm - något som kan locka oerhört, men då skall man (nog) inte bo i renoveringsobjektet. Det finns lite bilder - både nya och gamla - på vår hemsida.
A
Alfred Jonsson
Bannad
· Västra Götaland
· 208 inlägg
Alfred Jonsson
Bannad
- Västra Götaland
- 208 inlägg
Jag har ett par stycken.. 1871, 1924, 1990, 1991, 2010
Stilen har blivit ganska typisk efter när de är byggda, de äldre har en mycket gammal stil men trogna färger osv och de nyare har mycket vitt och klart modernare med lite rostfritt osv..
Stilen har blivit ganska typisk efter när de är byggda, de äldre har en mycket gammal stil men trogna färger osv och de nyare har mycket vitt och klart modernare med lite rostfritt osv..
Trevligt med en nästan granne.krillek skrev:
Härlig kakelugn i salen, har ni murat upp den? Den ser äldre ut än huset, eller finns det rester kvar av den gamla säteribyggnaden?Vad skönt att det finns folk med fler kvadratmeter att byggnadsvårda än mig!Alfred Jonsson skrev:Jag har ett par stycken.. 1871, 1924, 1990, 1991, 2010
Stilen har blivit ganska typisk efter när de är byggda, de äldre har en mycket gammal stil men trogna färger osv och de nyare har mycket vitt och klart modernare med lite rostfritt osv..
Nej, den är inte ursprunglig - den har enligt uppgift stått på Svartsjö slott och skall vara svensk 1700-tal. Troligen uppsatt på 70-talet.Dr_Jerkyll skrev:Trevligt med en nästan granne.
Det är möjligt att det finns rester kvar från tidigare byggnader, men gården var inte "ståndsmässigt bebyggd" på 16-1700-talet, så säteriprivilegierna förlorades.
Var håller ni hus?
Svartsjö på Svartsjölandet? mitt favoritslott ! Åkte alltid ut på våren när barnen var små och kollade på ormarna som vaknade, det kryllar av dem i den gamla Vasaborgsruinen. Har en väninna som guidar på Svartsjö. Håller med Dr_Jerkyll om att det är skönt att se att de finns entusiaster med fler kvm än en själv att byggnadsvårda.
Hej!
Har en korsplanskåk som finns på avstyckningsritningar 1912. Finns omnämnt i text 1902 och har kakelugnar från 1899 (som kom via ångbåt från huvudstaden, vet var man lossade godset), så jag säger 1899. Anledningen till det är att jag har fått muntlig bekräftelse av en som kände dem som byggde huset. I och med att snickarmästarn som bodde i huset även uppförde "salar" för diverse föreningar och religiösa samfund finns anledning att tro att han inte köpte "utgångna modeller". En teori men så gott som någon, har jag kört med denna som "ett typ av bevis för husets ålder"... Tur är att det varit få ägare så att dessa är ihågkomna i området. Sen finns det detaljer i huset som är betydlit äldre, jag vet var det stod hus och backstugor tidigare som torde utgjort recycling-depå. Har funnit rester av tapeter och målningar på golvbjälklag som visar att man återanvänt timmer.
Interiört har jag försökt återställa planen som inte helt mått bra av ett trappbyte på 80-talet där huset begagnades med en härllig öppenspaljetrapp. på en vägg och salsdörrs bekostnad. Detta gjorde hela oginalplanen skev (plus att salsdörrar ju är så vackra)...
Andra stora skadan är att bakugnen är avslagen och omgjord till en hylla i salen. Det kommer jag leva med.
Den sista större skadan kommer jag inte åtgärda då den är utgör ett sådant trevligt bevis på första ägarens hustrus sista livssituation. Huset kallas Sallys efter änkan som aldrig dog (hon blev med andra ord väldigt gamal i huset)... Hon har med yxa/kniv karvat ned trösklarna mellan hall/kök/bakre kammaren för att kunna ta sig med gåställning/käpp/rullator mellan sina bebodda rum. Troligen var hon inte i salen så mycket eller så ville hon behålla elegansen där. Hur som helst utgör detta ett sådant härligt bevis på hur människors behov förändrar husen så jag tänker inte ändra på det. Det finns dessutom fortfarande de som kan berätta om Sally och hennes dotter småtragiska livsöde... Jag har tur som bland annat har en godhjärtad, öppensinnad och gammal granne.
På uthusen och ovanvåningen finner vi de äldsta detaljerna. Lås från sent 1700-tal (tror jag) och handhyvlade lister av samma ålder som är så finhyvlade att de där de är som tunnast endast är 2-3mm. Även dörrar från 1880-1900 tal finns på ovanvåningen, halvfranska varianter där listverket saknas på ena sidan.
Köket är generellt från 30-40-talet och väldigt orört. Veedlåren är uttagen (finns i uthuset) och kaklingen vid vedspis/stocken är från 70-80-tal (troligen 70). Ett av de översta sovrummen är från 96 (oinrett tidigare).
Exteriört har jag haft vykort och gamla flygfoton till grund för mina antaganden. Plåttaket finns kvar men med lertegel och betongtegel lagt ovanför. Vartefter jag byter har jag lagt lertegel. Tar sidorna vartefter de blir aktuellt. Takarbetet tillhör inte favoriterna... Huset var härligt ljust falurött men är numera vitt. Ommålning skedde vid tilläggsisoleringen -96. Man bytte fasadform från pärlspont till locklist vid renoveringen. Gamla pärlsponten finns kvar under. En dörr har slagits igen efter 40-tal mot det som nu är badrummet. Fönster byttes vid renoveringen -96, de får sitta än sålänge. Två små kattvindsfönster har slagits igen och ett vindsfönster tagits bort. Vindsfönstret har jag återanvänt och satt in i punchverandans övervåning. Fönstermässigt har det funnits kromgröna och ockrafärgade fönster, numera vita... Till punchverandan har jag återgått till ockran (som finns mest av på uthusen)... Har ägt huset i snart 4år.
Har en korsplanskåk som finns på avstyckningsritningar 1912. Finns omnämnt i text 1902 och har kakelugnar från 1899 (som kom via ångbåt från huvudstaden, vet var man lossade godset), så jag säger 1899. Anledningen till det är att jag har fått muntlig bekräftelse av en som kände dem som byggde huset. I och med att snickarmästarn som bodde i huset även uppförde "salar" för diverse föreningar och religiösa samfund finns anledning att tro att han inte köpte "utgångna modeller". En teori men så gott som någon, har jag kört med denna som "ett typ av bevis för husets ålder"... Tur är att det varit få ägare så att dessa är ihågkomna i området. Sen finns det detaljer i huset som är betydlit äldre, jag vet var det stod hus och backstugor tidigare som torde utgjort recycling-depå. Har funnit rester av tapeter och målningar på golvbjälklag som visar att man återanvänt timmer.
Interiört har jag försökt återställa planen som inte helt mått bra av ett trappbyte på 80-talet där huset begagnades med en härllig öppenspaljetrapp. på en vägg och salsdörrs bekostnad. Detta gjorde hela oginalplanen skev (plus att salsdörrar ju är så vackra)...
Andra stora skadan är att bakugnen är avslagen och omgjord till en hylla i salen. Det kommer jag leva med.
Den sista större skadan kommer jag inte åtgärda då den är utgör ett sådant trevligt bevis på första ägarens hustrus sista livssituation. Huset kallas Sallys efter änkan som aldrig dog (hon blev med andra ord väldigt gamal i huset)... Hon har med yxa/kniv karvat ned trösklarna mellan hall/kök/bakre kammaren för att kunna ta sig med gåställning/käpp/rullator mellan sina bebodda rum. Troligen var hon inte i salen så mycket eller så ville hon behålla elegansen där. Hur som helst utgör detta ett sådant härligt bevis på hur människors behov förändrar husen så jag tänker inte ändra på det. Det finns dessutom fortfarande de som kan berätta om Sally och hennes dotter småtragiska livsöde... Jag har tur som bland annat har en godhjärtad, öppensinnad och gammal granne.
På uthusen och ovanvåningen finner vi de äldsta detaljerna. Lås från sent 1700-tal (tror jag) och handhyvlade lister av samma ålder som är så finhyvlade att de där de är som tunnast endast är 2-3mm. Även dörrar från 1880-1900 tal finns på ovanvåningen, halvfranska varianter där listverket saknas på ena sidan.
Köket är generellt från 30-40-talet och väldigt orört. Veedlåren är uttagen (finns i uthuset) och kaklingen vid vedspis/stocken är från 70-80-tal (troligen 70). Ett av de översta sovrummen är från 96 (oinrett tidigare).
Exteriört har jag haft vykort och gamla flygfoton till grund för mina antaganden. Plåttaket finns kvar men med lertegel och betongtegel lagt ovanför. Vartefter jag byter har jag lagt lertegel. Tar sidorna vartefter de blir aktuellt. Takarbetet tillhör inte favoriterna... Huset var härligt ljust falurött men är numera vitt. Ommålning skedde vid tilläggsisoleringen -96. Man bytte fasadform från pärlspont till locklist vid renoveringen. Gamla pärlsponten finns kvar under. En dörr har slagits igen efter 40-tal mot det som nu är badrummet. Fönster byttes vid renoveringen -96, de får sitta än sålänge. Två små kattvindsfönster har slagits igen och ett vindsfönster tagits bort. Vindsfönstret har jag återanvänt och satt in i punchverandans övervåning. Fönstermässigt har det funnits kromgröna och ockrafärgade fönster, numera vita... Till punchverandan har jag återgått till ockran (som finns mest av på uthusen)... Har ägt huset i snart 4år.
Vikingstad.krillek skrev:
Oj oj oj, ja ibland undrar man. Varje tid har sin tanke, men borde det inte finnas någon slags gräns? (Öh förresten, kommer plötsligt ihåg det där rosa smala skärpet till de vita byxorna och den korta kavajen med axelvaddar jag hade på 80-talet)Anders_Roslagen skrev: