Mäklare skrev:
Nu är amortering inte en riskfri investering.

Ni måste räkna in faktor x, dvs att inflationen över tid rör sig, och därför påverkar avbetalninges relativa värde och påverkan.  

Att amortera vid hög inflation är meningslöst i jmf med att amortera vid låg inflation, eller varför inte jämföra med deflation...

Så hur diskuterar ni som amorterar, varför väljer ni att amortera en specifik summa just nu när ni riskerar att inte få samma utfall om säg 2 år? Har ni gjort en riskbedömning?
Nä, räknar man med inflationen så är ju ingen sparform riskfri. Men inflationen påverkar väl alla sparformer? Inte bara specifikt amortering (sätter du in pengarna på banken i stället så försvinner de ju där i samma takt).

Jämfört med att investera i Aktier så får väl i.a.f. amortering anses som ett klart lågriskalternativ. Är realräntan (som är den parameter som är intressant -- både inflationen och räntan är egentligen tämligen ointressanta i sig) hög så är det fördelaktigt, rent ekonomiskt sett, att amortera. När inflationen var som högst var realräntan tidvis negativ, och då är det klart att det inte lönar sig att amortera (eftersom man i praktiken får betalt för att låna). Så är dock inte fallet i dag. Och jag räknar inte med att vi får se det hända igen under min livstid.

Mäklare skrev:
Personligen så hittar min disponibla inkomst andra sparformer än en amortering.
Vi gör alla våra val.
 
Helt riktigt om inflation och ränta. Däremot så finns det dock en annan STOR risk med amortering, om man ser amorteringen som sparande. Nämligen variationen på priset för små hus.

Om du jämför huspriserna idag med för 5 år sedan så har dom stigit över 100% i min del av landet. Inget säger att dom inte sjunker 50% de nästkommande 5 åren. Ingen tror det, men det är ur rent ekonomiskt tänkande lika troligt som om börsen sjunker 50%.

Om du då säljer i svackan så har du förlorat på ditt sprande?

ELLER?

Så det är betydligt mer riskfritt att sätt undan pengarna i statsobligationer!

Konsulten skrev:
När inflationen var som högst var realräntan tidvis negativ, och då är det klart att det inte lönar sig att amortera (eftersom man i praktiken får betalt för att låna). Så är dock inte fallet i dag. Och jag räknar inte med att vi får se det hända igen under min livstid.
Jag hoppas och tror som du, men glöm inte att nästan 15% av sveriges befolkning vill tillbaks till den politiken som skapade detta ekonomiska klimat.

Ohly den röda stod bara för en vecka sedan och lovordade sådan politik på gotland!
 
Jag förstår inte Strixx. "Om du säljer i en nedgång kan du ha förlorat ditt sparande" ... ?
Skillnaden blir ju bara att du säljer huset med alltför mycket lån och måste betala dessa vid en försäljning.

Det låter på dig som om du slipper betala av lånen vid försäljningen ;)

Kan man spara säkert med bättre ränta än lånen är det väl ok. Inte så lätt eftersom låneräntan (fortfarande) är avdragsgill och du får skatta för intäktsräntan. Skillnaden brukar bli mycket marginell.

Fortfarande är det mest ekonomiskt att ha så lite lån som möjligt (OK - förmögenhetsskatten finns kvar men då har du inte längre mycket lån).
 
Håller med Yonna. Man får skilja på tillgångens prissättning och hur tillgången finansierats. Amortering brukar ses som ett lågriskalternativ eftersom man då är mer skyddad på "utgiftssidan", även om bostadsköp i dagens läge är betydligt mer riskfyllt än vad det varit tidigare... Om man istället för att amortera skaffar sig ytterligare tillgångar med risk (ex. aktier) så kan man ha oturen att samtidigt råka ut för stigande utgifter och sjunkande tillgångspriser (om räntan stiger).
 
yonna skrev:
Jag förstår inte Strixx.  "Om du säljer i en nedgång kan du ha förlorat ditt sparande" ...  ?
Skillnaden blir ju bara att du säljer huset med alltför mycket lån och måste betala dessa vid en försäljning.

Det låter på dig som om du slipper betala av lånen vid försäljningen  ;)
Nja.. Ockej, kanske var lite otydlig.

Men om du ser amorteringen som ett SPARANDE, så måste du se till värdet i fastigeheten också.
Ser du amorteringen som en AVBETALNING, vilket det är enligt mig så ska man se det som du...

Se det så här... Om stoppar 100 000:- i madressen så sparar du dom pengarna, och har kvar dom efter 5 år när du behöver dom... Ett riskfritt (bortsett från brand, stöld osv.. men vi ska ju inte snurrra till det) sparande

Om du istället amorterar 100 000:- på ditt hus, och det sedan sjunker i värde, så kan du INTE ta ut dom pengarna om 5 år om du behöver dom. För banken låter dig inte lån upp huset igen. Hur säkert var det sparandet? Du har "förlorat" din 100 000:-...
Ut över risken med sänkt värde på huset, har du ju även risekn för förändrad ekonomi som gör att banken inte låter dig låna de 100 000:- igen. Just då du behöver dem som mest.

Nu antar jag att din tankar är: Ja, men jag har ju sänkt mina månadskostnader....
Ja men med hur mycket då? Och vad hjälper det dig om du behöver de 100 000:- ?

Alltså som ett sparande är det ytterst osäkert!


yonna skrev:
Fortfarande är det mest ekonomiskt att ha så lite lån som möjligt (OK - förmögenhetsskatten finns kvar men då har du inte längre mycket lån).
Helt riktigt, om man var född förmögen!

Men om man måste ta lånen, så är det inte bättre att amortera!
 
zaladin skrev:
Om man istället för att amortera skaffar sig ytterligare tillgångar med risk (ex. aktier) så kan man ha oturen att samtidigt råka ut för stigande utgifter och sjunkande tillgångspriser (om räntan stiger).
Tvärtom. Om du amorterar istället för att spara i tex stadsobligationer så ökar risken i ditt sparande..
 
Strixx - jag förstår vad du menar ;) (när du nu förtydligat det ;)) samtidigt som jag inte håller med dig ;D

Vi rör oss med så ofantligt stora summor just nu - priserna har gått i taket och räntan är låg, låg, låg. Jag tror fortfarande på att långsiktig regelbunden amortering är det mest ekonomiska på sikt. Alla 'vi' som bygger härinne i forumet ... hur många sitter kvar i huset om 15 år? (OK OK - bättrar sig inte arbetsmarknaden sitter man nog kvar längre.) 30-40% av oss har nog sålt huset av en eller annan anledning.

Jag har under årens lopp hela tiden amorterat. När det blivit dags för tex ny bil har jag lånat upp till pantbrevens maxbelopp igen - mitt sätt att spara. Blir det en riktig värdeminskning på huset (vilket har hänt under min period) får man dra på bilbytet ;).

De som är duktiga nog att leka på börsen har ju andra möjligheter. Det är inte de jag tänker på nu!
 
yonna skrev:
Jag tror fortfarande på att långsiktig regelbunden amortering är det mest ekonomiska på sikt.
Det är många som TROR att det är det mest ekonomiska, men det ÄR det inte.
(Det är den kunskapen jag så oförtröttligt försöker förmedla här. Mitt sätt att ge tillbaka för all hjälp jag fått. Ekonomi är nämligen det jag kan av alla de ämnen här på forumet)


Men bara för att förtydliga varför värdet på huset är ytterst viktigt, och ska tas med som en riskfaktor när du ser amortering som sparande, vill jag göra följande jämförelse:

Vad är den största delen av risken vi sparande i aktier?
Jo det är volatiliteten, dvs svängningarna i priset på din aktie. Risken beståpr ju i att värdet på din aktie sjunker.

På samma sätt är risken när du sparar genom amortering att värdet på huset sjunker.

Om du sedan har lånat för att kunna spara i den första eller andra typen av ovan nämnda sparande har ju ingen som helst betydelse för risken!

 
:-/ OK Strixx ... jag kontaktar dig nästa sommar, när jag sitter där i nybygget & gnager på nävarna & upptäcker att jag tagit mig vatten över huvudet ... då ska du få lägga upp ett modernt strixxbudgetförslag för mig ... *suck suck* ...  8)
 
Strixx skrev:
Ännu en reflektering över Davids och Jureits inlägg, som jag inte kunnat sluta fundera på. HAr legat sömnlös flera nätter nu...  ;)

Tar två scenario:

1. Lånar 2,1 miljoner på banken. Amorterar friskt i 10 år (3500:- ) i månaden, och är efter 10 år skyldig banken 1,65 miljoner.

2. Lånar 2,1 miljoner på banken. Amorterar inget. Sparar 3500:- i månaden i nästan riskfritt sparande.
Efter 10 år är du skyldig banken 2,1 miljoner, och har 450 000:- i sparade medel.

Nu till frågan:
Vilket är mest frihetsbegränsande?

Själv föredrar jag sitta i situation nummer 2, med nästan en halv miljon på bankkontot!
Problemet uppstår ju om du efter de 10 åren måste sälja huset för 1,65 miljoner. Den som har amorterat får då lösa ut ett lån på 1,65 miljoner , den som har sparat pengarna på banken istället får lösa ut ett lån på 2,1 med dyrare utlösenavgift som följd.
 
Wico_TB skrev:
Problemet uppstår ju om du efter de 10 åren måste sälja huset för 1,65 miljoner. Den som har amorterat får då lösa ut ett lån på 1,65 miljoner , den som har sparat pengarna på banken istället får lösa ut ett lån på 2,1 med dyrare utlösenavgift som följd.
Var är problemet?
 
Att du får en högre utlösenavgift på ett större lån än på ett lägre. Lägger man därtill att den som amorterat haft lägre ränteutgifter än den som sparat så haltar ditt exempel lite.
 
Strixx skrev:
Det är många som TROR att det är det mest ekonomiska, men det ÄR det inte.
(Det är den kunskapen jag så oförtröttligt försöker förmedla här. Mitt sätt att ge tillbaka för all hjälp jag fått. Ekonomi är nämligen det jag kan av alla de ämnen här på forumet)


Men bara för att förtydliga varför värdet på huset är ytterst viktigt, och ska tas med som en riskfaktor när du ser amortering som sparande, vill jag göra följande jämförelse:

Vad är den största delen av risken vi sparande i aktier?
Jo det är volatiliteten, dvs svängningarna i priset på din aktie. Risken beståpr ju i att värdet på din aktie sjunker.

På samma sätt är risken när du sparar genom amortering att värdet på huset sjunker.

Om du sedan har lånat för att kunna spara i den första eller andra typen av ovan nämnda sparande har ju ingen som helst betydelse för risken!
Men om jag inte köpt aktier så påverkars jag inte av om aktiekurserna går ner. Om värdet på huset sjunker påverkas jag vare sig jag amorterat eller inte eftersom jag ändå ägerhuset.

Jämför det snarare med att köpa aktier med lånade pengar (som var rätt vanligt på den tiden Fermenta var en kursraket). Om du amorterat av lånet och värdet på ditt hus sjunker så är det ditt eget kapital som minskar i värde. Om du inte amorterat av lånet så är det lånat kapital som sjunker i värde. Det är du som får stå för kostnaden i bägge fallen. Skillnaden ligger i hur mycket ränta man betalar för sitt hus. Risken (rent ekonomiskt) är densamma. Under förutsättning att du har kvar de pengar du lät bli att amortera och inte sätter sprätt på dem. :)
 
Nu har jag kommit på ett ännu enklare sätta att förklara varför risken är hög med att amortera...  ;)

Om du köper ett hus kontant och ser huset som en investering, då måste du hålla med om att det är ett riskfyllt sparande?
Samma om du köper aktier för pengarna istället.

Ockej.

Om du nu lånar till huset och ser amorteringen som ett sparande. Varför försvinner risken?
Om du lånar till att köpa aktier, försvinner risken då också? För då ska jag rusa till banken på måndag och låna pengar ;)

Om du istället nu tänker:
Ja men när jag köper huset ser jag det inte som en investeringm utan som en kapitalvara som du måste ha för att "överleva"(en i-lands tanke) typ en bil, kyl osv.
Men då kan du ju inte se amorteringen som ett sparande!!!
 
Wico_TB skrev:
Att du får en högre utlösenavgift på ett större lån än på ett lägre.
Det får du bara om du haft bundna räntor

Lägger man därtill att den som amorterat haft lägre ränteutgifter än den som sparat så haltar ditt exempel lite.
Det är medräknat i tidigare exempel!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.