Jo, jag såg den, och det gjorde att jag funderade lite på en ny, troligen asiatisk maskin i samma prisklass. Även om de kommer att prestera precis lika bra så talar det ekonomiska till Arbogans fördel.
Case 1) Antag att jag köper en Arboga GL2508 för 16 kSEK och behåller den i 15 år. Då kommer jag att kunna sälja den för ungefär samma pengar som jag köpte den för. Kostnaden kommer då endast att vara en kapitalkostnad på, låt oss säga 5%, vilket blir 15*0,05*16000=12 kSEK
Case 2) Antag att jag köper en Asiatisk maskin och att den faktiskt presterar lika bra som Arbogan, även om det finns en viss osäkerhet i det antagandet. Den totala kostnaden blir då både kapitalkostnaden och värdeminskningen, vilken jag uppskattar till ca 50%, dvs 12 + 8 = 20 kSEK
Jag skall tillägga att jag är ingenjör, och inte ekonom. Mina ekonomiska spekulationer kanske är helt snurriga. För övrigt har jag inga som helst planer att låna pengar till maskinen, och inte heller att sälja den om 15 år. För mig blir alltså kostnaden densamma oavsett vilken jag väljer. Vad mina arvingar kan sälja maskinen för bryr jag mig egentligen inte om. Tillbaka på ruta ett...
Case 1) Antag att jag köper en Arboga GL2508 för 16 kSEK och behåller den i 15 år. Då kommer jag att kunna sälja den för ungefär samma pengar som jag köpte den för. Kostnaden kommer då endast att vara en kapitalkostnad på, låt oss säga 5%, vilket blir 15*0,05*16000=12 kSEK
Case 2) Antag att jag köper en Asiatisk maskin och att den faktiskt presterar lika bra som Arbogan, även om det finns en viss osäkerhet i det antagandet. Den totala kostnaden blir då både kapitalkostnaden och värdeminskningen, vilken jag uppskattar till ca 50%, dvs 12 + 8 = 20 kSEK
Jag skall tillägga att jag är ingenjör, och inte ekonom. Mina ekonomiska spekulationer kanske är helt snurriga. För övrigt har jag inga som helst planer att låna pengar till maskinen, och inte heller att sälja den om 15 år. För mig blir alltså kostnaden densamma oavsett vilken jag väljer. Vad mina arvingar kan sälja maskinen för bryr jag mig egentligen inte om. Tillbaka på ruta ett...
Ingen som kan kopiera in annonsen eller bild för evigheten? (Jag har inte lärt mig hur man gör ännu.)
http://www.blocket.se/halland/Arboga_pelarfras_pelarborr_maskin_30843708.htm?ca=7&w=3
Jo, den där är ju fin. Jobbat med en sån en del. Men den tar betydligt mycket mer plats än en vanlig Arboga, och koordinatbordet är väl inte alltid nån jättefördel vardagssnicker, men med det sagt skulle jag hemskt gärna vilja ha den...
http://www.blocket.se/halland/Arboga_pelarfras_pelarborr_maskin_30843708.htm?ca=7&w=3
Jo, den där är ju fin. Jobbat med en sån en del. Men den tar betydligt mycket mer plats än en vanlig Arboga, och koordinatbordet är väl inte alltid nån jättefördel vardagssnicker, men med det sagt skulle jag hemskt gärna vilja ha den...
Växellådan och spindeln är identisk mellan maskinerna, men stativet är betydligt kraftigare på en U-modell, den är mer lik en liten fräs än en pelarborr.mattiasp skrev:
Det finns även en axel till, huvudet går nämligen att snedställa så att man tex kan borra/fräsa i 45º lutning.
Koordinatbord är enligt mig överlägset även om man bara vill borra, det är så enkelt att kunna spänna fast arbtsstycket och sedan veva in allt till exakt rätt position.
Ska flera hål borras slipper du lossa detaljen mellan borningarna.
Jag tror dessutom inte att en u2508 tar mycket mer plats än en GL modell
Det kan vara så att den maskin jag kört var en större modell, tror att skåpet under var mer kvadratiskt och alltså mycket bredare.Gabbe1 skrev:
50% är nog den minsta värdeminskningen man kan räkna med på en sån maskin dessutom. Svårt att säga iofs hur den står sig över tid, Arbogans prisuteckling är nog ganska förutsägbar.mattiasp skrev:
En fråga kring det: I tråden om sliptrissa till borrmaskiner skrevs det nyligen om att morsekonor inte är lämpliga för belastning i sidled, utan då tenderar att lossna. Samtidigt verkar ju utrustningen till den här maskinen tyda på att den är gjord för fräsning, har den andra lager?Gabbe1 skrev:
Problemet med lossnande morsekona löses med dragstång genom spindeln. MK har då gänga, typ M8 i toppen och en dragstång monteras genom hela spindeln och drar då MK på plats. Jag har en ER32-chuck till min gamla maskin samt ett genomgående hål i spindeln. Dock är hålet mindre än gängan på chucken men det går nog att lösa med en gängstång och lite kreativitet. Sedan tror jag iofs inte jag borde fräsa annat än maximalt trä eller lätt plast med min Vimmerby.
Arboga u2508 har ingen dragstång utan har löst problemet på ett annat sätt.
Maskinen levereras original med en mutter och uppslitsade brickor, med hjälp av muttern och en bricka så låses fräschuchen på plats i spindeln (spindeln har en utvändig M62x1.25 gänga för detta).
Det är denna mutter som jag tidigare i tråden skrev att den ofta fattas då man köper en begagnad maskin och utan låsmutter/bricka så går det ej att fräsa.
Maskinen levereras original med en mutter och uppslitsade brickor, med hjälp av muttern och en bricka så låses fräschuchen på plats i spindeln (spindeln har en utvändig M62x1.25 gänga för detta).
Det är denna mutter som jag tidigare i tråden skrev att den ofta fattas då man köper en begagnad maskin och utan låsmutter/bricka så går det ej att fräsa.
De här gamla fina maskinerna kastade man ut i skrothögen, i början av 60-talet, när man la om strömmen från lik till växelström på bl a Nordiska Armaturfabriken i Lund. Farsan som höll i elbiten, tog hem en hel del av dessa Arbogamaskiner, fixade till en liten kisellikriktare, så gick maskinerna igen. Har själv kvar en bänkslipmaskin från denna epok.
Var hade man likström innan? På fabriken, till Arbogamaskinerna eller till elnätet?