60 054 läst · 39 svar
60k läst
39 svar
Regler handikapp-anpassning?
Sida 1 av 3
Hej,
Har börjat planera för en tillbyggnad, innehållande entré samt gästtoa, till vårt 30-tals hus.
Var kan jag läsa in mig på vad som krävs gällande handikapp-anpassning av toa, dörrbredder osv?
Finns det överhuvudtaget regler som är tvingande, eller är det bara önskemål ifrån handläggarna på byggnadsnämnden?
/Håkan
Har börjat planera för en tillbyggnad, innehållande entré samt gästtoa, till vårt 30-tals hus.
Var kan jag läsa in mig på vad som krävs gällande handikapp-anpassning av toa, dörrbredder osv?
Finns det överhuvudtaget regler som är tvingande, eller är det bara önskemål ifrån handläggarna på byggnadsnämnden?
/Håkan
Kravet säger att kommunen i efterhand kan bli tvingade att bekosta en handikappanpassning, därför brukar dom inte godkänna bygglov för större ombyggnader som inte har det medtaget...-Hakan- skrev:Hej,
Har börjat planera för en tillbyggnad, innehållande entré samt gästtoa, till vårt 30-tals hus.
Var kan jag läsa in mig på vad som krävs gällande handikapp-anpassning av toa, dörrbredder osv?
Finns det överhuvudtaget regler som är tvingande, eller är det bara önskemål ifrån handläggarna på byggnadsnämnden?
/Håkan
/K
i BBR.-Hakan- skrev:
Här tror jag:
http://www.boverket.se/Global/Bygga...sregler/Allmänt om BBR/Lagar_forordningar.pdf
Står en del matnyttigt i denna tråd också:
http://www.byggahus.se/forum/bygglov/61942-handikappanpassning-lag-eller-riktlinje.html
/K
Ögna gärna igenom denna länk också! Klokt och konstruktivt resonemang om "tillgänglighet" lite varstans. http://www.bostadslaget.se/BoStad 02 PM.pdf
Det är tvingande regler ja. De återfinns i boverkets föreskrifter BBR och är gjorda för att byggnader skall uppfylla de tekniskka egenskapskrav som ställs i lagen om tekniska egenskapskrav.
Avsnittet om tillgänglighet och energihushållning gäller dock inte för fritidshus.
Avsnittet om tillgänglighet och energihushållning gäller dock inte för fritidshus.
Nej, det verkar som att Hakan har fått handikappanpassningen om bakfoten. Kravet är att minst en toalett (med dusch) på bottenvåningen ska vara handikappanpassad. Sen får man ha så många toaletter man vill som inte är handikappanpassade, Och nej, man kommer inte runt kravet genom att inte ha några toaletter på entréplanet överhuvud taget.Dispens skrev:
Och avsikten med kravet på handikappanpassningen är ju att vi skattebetalare ska slippa betala ombyggnad den dag någon hamnar i rullstol. Skatterna är väl tillräckligt höga, eller?
Vad är det för krav i bostadshus egentligen? Antar att "handikappanpassad" toalett bara betyder att den är viss storlek och vissa avstånd till väggarna från toan? Eller ska de även vara utan tröskel osv?
Nybyggen är ju en sak.. men var går gränsen då man måste anpassa vid renovering? Man kan ju inte gärna måsta börja flytta väggar bara för att få handikappanpassat?
Nybyggen är ju en sak.. men var går gränsen då man måste anpassa vid renovering? Man kan ju inte gärna måsta börja flytta väggar bara för att få handikappanpassat?
Visst kan man flytta väggar för att anpassa en bostad! Och enklast sker detta givetvis om väggen inte är bärande. I några fall är den enklaste lösningen att förvandla något mindre sovrum till våtrum med tvättmaskin, dusch och toa. När inte ens detta är en körbar väg kan man installera en "prefab-kub" med våtrum bredvid själva huset, och sammanbinda byggnaderna med en liten sluss. Snyggt? Nja, men det funkar, och kan betraktas som tillfällig lösning för den tid byggnaden måste anpassas till någon rörelsehindrad boende.
Gränsen för vad man "kan" renovera är vad fastighetsägaren tillåter, och vad som billigast krävs. Trösklar är lätta att demontera, och ett av de vanligaste ingreppen kommunerna bekostar för handikappanpassning. Breddning av dörröppningar är också vanligt. Dessa åtgärder är billiga, och därför låter sig byggnadsnämnderna nöja med traditionella tröskeldörrar. Breddkravet skrivs som ett minsta "karmyttermått" om 100 centimeter.
"Handikapp" är för övrigt ett knivigare begrepp än man kanske föreställer sig. Alla de formella kraven är på typiskt svenskt vis mätbara. Sannolikt just därför handlar nästan all svensk handikappanpassning om rörelsehinder. Exempelvis nedsatt hörsel och syn är däremot knappast alls beaktade i regelverket.
Gränsen för vad man "kan" renovera är vad fastighetsägaren tillåter, och vad som billigast krävs. Trösklar är lätta att demontera, och ett av de vanligaste ingreppen kommunerna bekostar för handikappanpassning. Breddning av dörröppningar är också vanligt. Dessa åtgärder är billiga, och därför låter sig byggnadsnämnderna nöja med traditionella tröskeldörrar. Breddkravet skrivs som ett minsta "karmyttermått" om 100 centimeter.
"Handikapp" är för övrigt ett knivigare begrepp än man kanske föreställer sig. Alla de formella kraven är på typiskt svenskt vis mätbara. Sannolikt just därför handlar nästan all svensk handikappanpassning om rörelsehinder. Exempelvis nedsatt hörsel och syn är däremot knappast alls beaktade i regelverket.