Fast lite fånigt blir det ju ändå tycker jag. Själfallet skall tex rullstolsbundna människor kunna flytta till hus men jag förstår inte varför ALLA hus skall vara tillgänliga för dem. Nybyggnationer är väl en sak men renovering av ett gammalt hus är inte busenkelt i sig och skall man dessutom se till handikappsreglerna... Nja, skulle jag råka hamna i rullstol ett tag så får jag nog be någon bekant snällt om att få bo hos dem ett tag. Jag skulle inte ens ta mig fram till mitt hus i rullstol. Klart det går att jämna ut tomten, lägga plattor eller asfalt eller vad som nu kan behövas samt hyra en anställd snöskottare för den enskilda vägen men likförbaskat så hade det nog varit enklare att köpa ett hus utan dessa åtgärder.
Det verkar vara helt upp till kommunens handläggare vilka tilllgänglighetskrav som ställs. Jag har byggt ut huset cirka 30%, det är två våningar och källare. Tidigare fanns endast toalett i badrummet på övervåningen men i samband med utbyggnaden byggde vi en toa på bottenvåningen. Handläggaren ställde aldrig några krav på tillgänglighet och toan vi byggde är ganska liten. (Cirka 110*150 cm.)
Skulle det pga av detta krav vara omöjligt att bygga en lägenhet på andra plan utan att också bygga en toalett på bottenplan (garage/stall)? Hur fungerar det med enplanslägenheter som inte har hiss men ligger på andra våning (som väl inte har hisskrav?)?lurk12345 skrev:Nej, det verkar som att Hakan har fått handikappanpassningen om bakfoten.Kravet är att minst en toalett (med dusch) på bottenvåningen ska vara handikappanpassad. Sen får man ha så många toaletter man vill som inte är handikappanpassade, Och nej, man kommer inte runt kravet genom att inte ha några toaletter på entréplanet överhuvud taget.
Och avsikten med kravet på handikappanpassningen är ju att vi skattebetalare ska slippa betala ombyggnad den dag någon hamnar i rullstol. Skatterna är väl tillräckligt höga, eller?
Detta var något helt nytt för mig
Eftersom plan 1 då inte är avsett för boende så torde det inte vara ngt problem. Däremot kan det bli krav på handikappanpassning med tanke på tex hiss eller ramp (eller iaf förberedande för hiss) vid ombyggnad av ekonomibyggnad.fidelie skrev:Skulle det pga av detta krav vara omöjligt att bygga en lägenhet på andra plan utan att också bygga en toalett på bottenplan (garage/stall)? Hur fungerar det med enplanslägenheter som inte har hiss men ligger på andra våning (som väl inte har hisskrav?)?
Detta var något helt nytt för mig
Sen är ju frågan om man bygger en "gäststuga" ovanför stallet, eller en bostad...
Komplementbyggnader och fritidshus brukar ha mkt mildare regler bla vad gäller handikappanpassning och energikrav.
Flerbostadshus (tex lägenheter), till skillnad från en- och tvåfamiljshus, har lite andra krav, oftast hårdare, men jag är inte alls insatt i krav och undantag för dessa dock...
/K
Regler om detta finns finns i Förordning 1994:1215, 12§, I första hand gäller att flerbostadshus i flera plan ska ha hiss. Men lagrummet ger undantag för byggnader med färre än tre våningsplan. Om bostäderna inte nås från marken ska man lätt kunna installera hiss.eller "annan lyftanordning".
Du ansöker om handikapsanpassning hos tekniska kontoret. Då utför de nödvändig bostadsanpassning åt dig på de andra skatebetalarnas bekostnad. Finns inte plats för hiss och ett handikpasanpassat våtrum så kan de helt enkelt bygga ut huset åt er för att få in hiss och badrum.b8q skrev:
Jag her sett utbyggnationer för ca 500 000 göras på villor. För en liten kommun så är det mycket pengar.. Speciellt när vägen och vittrar sönder..
Bostadsanpassningsbidrag finansieras av kommunerna, och handlägges av valfri förvaltning. Brukar hamna på antingen byggnadsnämnd, tekniska kontoret eller omsorgsförvaltning.
De flesta bidrag rör små ingrepp. Den typiska "anpassningen" kostar belopp med troligare tre än fem nollor. Det vanligaste är att man måste ta bort trösklar och bredda dörrar eller bygga rullstolsramp i entrén. Bland de dyrare är anpassade kök och badrum vanligaste inreppen. Lyftar och hissar installeras mera sällan. De kan kosta miljonbelopp.
Bostadsanpassningen är frivillig, och fastighetsägaren kan vägra att medverka om den boende inte själv äger sin bostad (har lagfart).
De flesta bidrag rör små ingrepp. Den typiska "anpassningen" kostar belopp med troligare tre än fem nollor. Det vanligaste är att man måste ta bort trösklar och bredda dörrar eller bygga rullstolsramp i entrén. Bland de dyrare är anpassade kök och badrum vanligaste inreppen. Lyftar och hissar installeras mera sällan. De kan kosta miljonbelopp.
Bostadsanpassningen är frivillig, och fastighetsägaren kan vägra att medverka om den boende inte själv äger sin bostad (har lagfart).
Jag kapar tråden lite.
En kompis bygger ut sitt hus, tillbyggnaden hamnar en halvtrappa ned.
Finns det någon lagparagraf eller regel som kräver att man verkligen köper och låter installera en hiss/trappklättrare när man bygger ut? Eller räcker det att förbereda (göra plats, dra fram el etc)?
De billigaste kostar 150 000, och de behöver ju ingen. Om den behövs om 30 år så lär den ha rostat ihop ändå...
En kompis bygger ut sitt hus, tillbyggnaden hamnar en halvtrappa ned.
Finns det någon lagparagraf eller regel som kräver att man verkligen köper och låter installera en hiss/trappklättrare när man bygger ut? Eller räcker det att förbereda (göra plats, dra fram el etc)?
De billigaste kostar 150 000, och de behöver ju ingen. Om den behövs om 30 år så lär den ha rostat ihop ändå...
Sedan tråden startade har vi fått ny PBL, och i samband med det har bestämmelserna om tillgänglighet flyttats till nya lagrum - SFS 2011:338, Kap 3, §§ 4 och 5. Men i praktiken verkar tillgänglighetskraven vara desamma som innan.
Bostaden "ska vara tillgänglig och användbar" för "personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga". Det är det hela. Detta ska inte tolkas så att en rullstolsbunden person måste kunna nå varenda skrymsle. Det räcker att man kommer in och ut ur huset på egen hand, och att man utan hjälp kan sköta hygien, matlagning och allt annat vardagligt på den yta som finns "tillgänglig".
Bostaden "ska vara tillgänglig och användbar" för "personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga". Det är det hela. Detta ska inte tolkas så att en rullstolsbunden person måste kunna nå varenda skrymsle. Det räcker att man kommer in och ut ur huset på egen hand, och att man utan hjälp kan sköta hygien, matlagning och allt annat vardagligt på den yta som finns "tillgänglig".
Det är väl även så att bostaden skall kunna anpassas för detta. Alla med trappor behöver inte köpa hiss. Men om man till exempel har toalett och kök på olika våningar så måste man ha möjlighet att anpassa boendet för att ta sig mellan de olika våningarna.
Lagstiftarens avsikt är att utnyttja tillfället när en bostad ändå genomgår förändring, att tvinga fram ökad tillgänglighet. Egentligen utnyttjar kommunen sitt planmonopol för att vältra över kravet på bostadsanpassning på fastighetsägarna.
Det finns en stor skillnad mellan äldre pbl och den nya och det är att enligt den nya ska tillgängligheten granskas i bygglovet. Så uppfylls inte kravet så ska lov nekas.
En viktig sak att notera är att "hela entréplanet" ska vara tillgängligt enligt bbr. Är hela entréplanet tillgängligt om ett rum nås via halvtrapp? Nej.
Entren en anses dock tillgänglig om det på ett enkelt sett går att anordna tillgänglighet i efterhand. Den här skrivningen kan också inkludera hallen. Men då ska hallen med halvtrapp vara så pass tilltagen att en ramp/hiss går att anordna i efterhand.
En viktig sak att notera är att "hela entréplanet" ska vara tillgängligt enligt bbr. Är hela entréplanet tillgängligt om ett rum nås via halvtrapp? Nej.
Entren en anses dock tillgänglig om det på ett enkelt sett går att anordna tillgänglighet i efterhand. Den här skrivningen kan också inkludera hallen. Men då ska hallen med halvtrapp vara så pass tilltagen att en ramp/hiss går att anordna i efterhand.
Den nuvarande lagen är ekonomiskt vansinne. Det skulle rimligen vara mycket billigare för både de som bygger och skattebetalarna om man istället för att kräva anpassning av samtliga nya och utbyggda bostäder använde en mindre del av dessa skattepengar till att hjälpa de som behöver anpassad bostad att byta till en bostad som är anpassad eller till en bostad som är enkel att anpassa.
Tvinga de som behöver anpassning att flytta och ge ekonomiskt stöd till detta istället för att lägga miljarder på helt onödiga anpassningar som dessutom sänker trivsel och användbarhet för de flesta som bor i dessa anpassade bostäder.
Tvinga de som behöver anpassning att flytta och ge ekonomiskt stöd till detta istället för att lägga miljarder på helt onödiga anpassningar som dessutom sänker trivsel och användbarhet för de flesta som bor i dessa anpassade bostäder.