Säljarna bör ju kunna få lån hos Bluestep , de ger ju lån till de flesta, dock till höga räntor...men det vore väl det bästa i det här läget.
Nej, det är rä'tt viktiga skillnader mellan vad du påstår hände och vad som faktiskt har hänt.hempularen skrev:
Fast nu har ju mäklaren varken erkänt skadeståndsansvar eller blivit dömd, så jag förstår inte varför du påstår det. Och det har dessutom ingen bäring på detta fall.
Hej igen. Nu är det äntligen klart. Summa summarum kan man nog säga att mäklaren tabbade sig, men rättade till det. Säljarna hade varit väldigt tydliga med att de inte kunde gå minus på affären eftersom de inte hade några pengar att skjuta till. Eftersom vi blev de enda budgivarna så sänkte vi priset 100000. När besiktningen var klar så betalade mäklaren ut säljarnas andel av handpenningen till säljarna. Detta utan att kolla upp hur stora lån de hade, det gjorde han först dagen innan tillträdet. Säljarna trodde dessa pengarna var vinst och använde dem till flytt m.m. Mäklaren hade enl honom sagt att de inte skulle använda pengarna, så här har de missuppfattat varandra. När det var dags för likvidavräkning så fattades det pengar givetvis. Säljarna försökte då få ett lån på banken blanco men detta drog ut på tiden. Mäklaren sa att vi väntade på besked från bankens jurist om de kunde godkänna lånet. När dagarna gick så stötte vi på för att få besked, samtidigt som vi kände att det var mäklaren som gjort fel. Vi började med att åka till banken och fråga vad de höll på med, de förklarade då att de tyckte mäklaren tagit deras pengar och gett ut, dvs en del av huset som var panten för lånet. de ville att mäklaren skulle hjälpa till med finnansieringen, men de sa det inte rakt ut till mäklaren. Vi ringde mäklarens chef och frågade vilket ansvar de har i frågan, han ansåg då att de gjort helt rätt. De får inte lov att hålla inne med handpenningen enl mäklarlagen. Vi ringde mäklarnämnden för att höra vad de hade att säga, och de tyckte mäklaren skulle kollat upp lånen innan, samt haft ett möte med oss om hur handpenningen borde hanteras. Banken kontaktade sedan mäklarfirman. Efter det fick vi reda på att banken inte ger något lån. Jag frågade mäklaren varför men det visste han inte, när jag sa att jag varit på banken och att de tycker att han gjort fel blev han väldigt tyst. Sen menade han på att han inte kan ta ansvar för vuxna människors ekonomi...
Säljarna försökte nu få lån på andra kreditinstitut men det gick inte, inte heler släkt eller vänner kunde låna ut några större summor. Säljarnas första betalningsanmärkningar skulle ju försvinna någon gång i år... Jag kontaktade då en jurist, för nu kände jag att detta blir problem. Hon ansåg också att det var mäklaren som ställt till det. Mäklarfirman kontaktade banken och gjorde då någon deal, bla drog de ner på sitt arvode, och säljarna fick tillslut sitt blancolån. det drog ut ca en vecka för oss, och det var inte kul. Kollade lite med mäklaren med ersättning och han sa att vi kunde kräva säljarna på de pengarna det faktiskt kostade oss. Jag skulle säkert kunna driva på och kräva ut ersättning både från säljare och mäklare men jag nöjer mig med att det hela är över, att vi fick vårt hus tillslut och så är det skönt att inte ha mer pyssel med det hela utan vi kan koncenterea oss på att renovera. Tack för alla tips på vägen och allt stöd. Hoppas detta kan hjälpa andra att slippa hamna i problem. mvh MrKarlsson med fam.
Säljarna försökte nu få lån på andra kreditinstitut men det gick inte, inte heler släkt eller vänner kunde låna ut några större summor. Säljarnas första betalningsanmärkningar skulle ju försvinna någon gång i år... Jag kontaktade då en jurist, för nu kände jag att detta blir problem. Hon ansåg också att det var mäklaren som ställt till det. Mäklarfirman kontaktade banken och gjorde då någon deal, bla drog de ner på sitt arvode, och säljarna fick tillslut sitt blancolån. det drog ut ca en vecka för oss, och det var inte kul. Kollade lite med mäklaren med ersättning och han sa att vi kunde kräva säljarna på de pengarna det faktiskt kostade oss. Jag skulle säkert kunna driva på och kräva ut ersättning både från säljare och mäklare men jag nöjer mig med att det hela är över, att vi fick vårt hus tillslut och så är det skönt att inte ha mer pyssel med det hela utan vi kan koncenterea oss på att renovera. Tack för alla tips på vägen och allt stöd. Hoppas detta kan hjälpa andra att slippa hamna i problem. mvh MrKarlsson med fam.
Jo, men det tillkom ju lite information i det sista inlägget, som ingen hade fått veta tidigare... Som att köparen informerat mäklaren om att han absolut inte fick "gå minus" och att handpenningen betalades ut så sent som dagen före tillträdet, så att det kunde uppfattas som någon slags tidig slutavräkning.robbanh skrev:
Hej Robbanh: Ibland blir det just såhär på ett forum, ett sådant uttalande görs baserat på de uppgifter som inkommit och även då får man endast se en sida. Visst försöker man framställa så korrekta sakuppgifter som möjligt men utan att ha möjlighet att sätta sig in i ärendet fullt ut är det omöjligt att ge annat än vägledning och tips.
Dessutom får vi inte glömma att vi fortfarande idag inte vet huruvida mäklaren skulle kunna tilldömas någon skyldighet. Bara för att mäklarsamfundet allmänt uttalar sig betyder inte att de per automatik dömt mäklaren och för att en jurist anser fel kan ha begåtts är inte rättsläget utrett. Jag är själv jurist men skulle aldrig våga garantera en utgång utan man uttalar sig i huruvida det kan finnas grund för vidare åtgärder
MVH Lorant
Dessutom får vi inte glömma att vi fortfarande idag inte vet huruvida mäklaren skulle kunna tilldömas någon skyldighet. Bara för att mäklarsamfundet allmänt uttalar sig betyder inte att de per automatik dömt mäklaren och för att en jurist anser fel kan ha begåtts är inte rättsläget utrett. Jag är själv jurist men skulle aldrig våga garantera en utgång utan man uttalar sig i huruvida det kan finnas grund för vidare åtgärder
MVH Lorant
Jo, jag förstår vad du menar. Och mina ord var inte menade som kritik och jag vill inte göra mig lustig över nån annan. Jag tycker att det skrivits väldigt mycket läsvärt av er som deltagit i diskussionen. Jag ville bara visa att läget inte alltid är så nattsvart som det kan kännas.kinglolle skrev:
Hoppas att ingen tog illa upp.
Kram
Samtidigt så måste man ju fundera på vad det var för några kufar som sålde. Om ekonomin är så pass att man står på randen till konkurs, då sätter man ju inte sprätt på pengar bara för att de dyker upp på kontot. Låter ju helt absurt.
När jag läst om det här fallet, men även om Erik Olsson fallet så inser jag vilken tur vi har haft.
När vi köpte vårt första hus 1991 (innan allmäna kraschen) så hade säljaren uppenbart dålig ekonomi. De hade köpt ett nytt hus som redan hade stått och tickat pengar i ett halvår. Tittade man på lånebilden på huset vi köpte så var det belånat nästan upp till vad vi gav för det. Deras original belåning låg på ca. 1/3 av köpesumman.
De högsta pantbreven var uttagna i småslattar, 150 000, 70 000 osv tom ett på 30 000. Man riktigt såg att den soffan var det pantbrevet, den bilen var det pantbrevet osv.
När vi vid kontraktskrivningen diskuterade vilken dag vi skulle betala in handpenningen, så framgick det att aäljaren skulle använda den till att betala en räntebetalning som redan var förfallen. Dessutom hos SE- banken, alla lån som fanns på huset låg i stadshypotek och Nordea. Kommer ihåg att jag blev lite orolig, men tänkte att huset finns ju ialla fall som säkerhet.
Det var först i efterhand som det gick upp för mig att huset var ju i princip redan belånat till över nocken.
Men affären gick bra.
Hörde senare att det tyvärr gick ännu sämre för säljarna ekonomiskt, de tvingades sälja sitt andra hus mitt i den djupaste krisen något år senare.
När vi köpte vårt första hus 1991 (innan allmäna kraschen) så hade säljaren uppenbart dålig ekonomi. De hade köpt ett nytt hus som redan hade stått och tickat pengar i ett halvår. Tittade man på lånebilden på huset vi köpte så var det belånat nästan upp till vad vi gav för det. Deras original belåning låg på ca. 1/3 av köpesumman.
De högsta pantbreven var uttagna i småslattar, 150 000, 70 000 osv tom ett på 30 000. Man riktigt såg att den soffan var det pantbrevet, den bilen var det pantbrevet osv.
När vi vid kontraktskrivningen diskuterade vilken dag vi skulle betala in handpenningen, så framgick det att aäljaren skulle använda den till att betala en räntebetalning som redan var förfallen. Dessutom hos SE- banken, alla lån som fanns på huset låg i stadshypotek och Nordea. Kommer ihåg att jag blev lite orolig, men tänkte att huset finns ju ialla fall som säkerhet.
Det var först i efterhand som det gick upp för mig att huset var ju i princip redan belånat till över nocken.
Men affären gick bra.
Hörde senare att det tyvärr gick ännu sämre för säljarna ekonomiskt, de tvingades sälja sitt andra hus mitt i den djupaste krisen något år senare.
Handpenningen betalades inte ut dagen före tillträdet, den betalades ut i början av januari, mäklaren kollade upp lånen dagen före tillträdet. (sluter av februari)ridax skrev:
Jag har delvis medvetet låtit bli att lämnat ut information under tiden. Rätt eller fel men det är sådant jag har vetat men som mäklaren inte visste att jag visste. Man vet aldrig vem som läser...
Tycker spontant att som säljare och ägare till en fastighet så vet man hur mycket lån man har. Inte så svårt att dra bort försäljningssumman från lånet samt mäklararvodet. Tycker knappast att mäklaren gjort fel utan säljarna.