Så du menar att det inte kan ha ett samband, att önskan ökar när målet finns inom räckhåll?Nyfniken skrev:
Om det dessutom finns en tradition av att faktiskt betala av sitt lån är det väl inte så märkligt att fler inom samma område, samma grupp också påverkas och faktiskt VILL betala av sitt lån i större utsträckning än i det grupper där traditionen ser annorlunda ut.
Eller, du tror inte det alltså.
Nu tycker jag att diskussionen börjar bli så där svart-vit som den gärna blir när det här med att amortera eller inte kommer upp. Visst ser jag att det finns de som försöker nyansera sig någonstans mellan ytterligheterna men det dominerande intrycket av debatten blir ändå att antingen är det dumt att amortera överhuvud taget - eller åtminstone så länge skulden ligger under marknadsvärdet - eller så är det självklart att man ska sikta på att bli skuldfri en vacker dag.
Vi amorterar men siktar inte på att amortera av helt under vår livstid. Vi ser inget egenvärde i skuldfrihet. En skuld är inte farlig sig så länge man har tillgångar som balanserar den.
Men ändå, att inte amortera alls..? Om det är så smart borde ju fler och fler upptäcka det. Färre och färre amorterar. Hur länge skulle en sådan utveckling tillåtas fortgå, med tanke på att Riksbanken, Finansinspektionen och Bostadskreditnämnden för att nämna några redan nu tycker att det är ett problem att skuldsättningen växer som den gör..?
Men det är klart, man kan ju åtminstone köra på tills någon bestämmer sig för att göra något åt det.
Eller är det så att "vi som är smarta" ska låta bli att amortera medan "de andra som är dumma" ska fortsätta med det och se till att systemet som helhet fungerar..?
Vi amorterar men siktar inte på att amortera av helt under vår livstid. Vi ser inget egenvärde i skuldfrihet. En skuld är inte farlig sig så länge man har tillgångar som balanserar den.
Men ändå, att inte amortera alls..? Om det är så smart borde ju fler och fler upptäcka det. Färre och färre amorterar. Hur länge skulle en sådan utveckling tillåtas fortgå, med tanke på att Riksbanken, Finansinspektionen och Bostadskreditnämnden för att nämna några redan nu tycker att det är ett problem att skuldsättningen växer som den gör..?
Men det är klart, man kan ju åtminstone köra på tills någon bestämmer sig för att göra något åt det.
Eller är det så att "vi som är smarta" ska låta bli att amortera medan "de andra som är dumma" ska fortsätta med det och se till att systemet som helhet fungerar..?
Är det inte precis så det är, att fler och fler väljer att inte amortera? Smart och smart... Kanske har folks uppfattning om att göra sig skuldfri fått en annan betydelse?Farzan skrev:
Sen vet jag inte riktigt vad problemet för kollektivet är att det slutas amortera, alla betalar ju faktiskt vad pengarna kostar (räntan).
Vad stod det, att belåningen uppgår i snitt till 46% av bostädernas värde.
Men är det inte just det som är argumentet för icke-sidan?Farzan skrev:
Har man en belåning på huset till 50-60% av marknadsvärdet och behöver 40 år för att betala av resterande. Är det verkligen så osunt och konstigt att folk inte vill lägga 5000 tusen till i månaden för att bli av med lånet?
Har faktiskt svårt att ta dessa bubbelrapporter på speciellt stort allvar då jag inte tror att det är någon som tagit lån till dagens räntor som har räknat sin månadsutgift baserat på 1,5%. Vi har t.ex. precis tagit lån på 3,25 miljoner (+ 1 miljon förskott på arv som vi betalar samma ränta på som vi gör på bankens bottenlån). Vi har räknat på en normalränta där vi ska leva bra på 6% och en där vi får det lite kärvare men inte problem på 8% innan vi ansökte om det lånet.JanneL skrev:
Banken skulle ju heller aldrig göra en kalkyl på en ränta på 1,5% när de lånar ut. Så att priserna skulle sjunka med 20% när räntorna går upp känns väldigt långt borta då det inte finns någon som tagit lån som tror att månadskostnaden för 3 miljoner kommer att ligga runt 10 000. Man behöver ju bara gå tillbaka 1,5 år i tiden för att komma ihåg högre räntor.
Nej, det är det inte. Men som du själv skrev i inlägget innan verkar det vara fler och fler som tänker så, inklusive en hel del med betydligt högre belåningsgrad. Och det är alls inte konstigt att folk attraheras av att slippa den där månatliga utgiften.HusByggarTomten skrev:
Men är det sunt ur ett större perspektiv? Om fler och fler skippar amorteringarna i sin boendekalkyl betyder det att totalsumman som svenskarna har att köpa hus för blir större och större. Alltså får vi en prisökning finansierad av en ökad belåningsgrad (vilket den förmodligen redan är till en del). Men detta kan teoretiskt bara fortgå tills alla har 100% belåningsgrad. I verkligheten kommer någon att trampa på bromsen långt innan - myndigheterna eller kreditmarknaden, vem som nu hinner först.
Nu är du inne på just det här svart-vita som jag argumenterar mot. Bara för att jag håller med icke-sidan om en sak behöver jag inte hålla med dem om allt. Vi (jag och hustrun alltså) vill inte amortera av 100%, vi vill inte amortera av 0%, utan bara såpass mycket att vi håller en belåningsgrad som känns långsiktigt hållbar för oss. Och vad det är är ju en högst personlig bedömning.HusByggarTomten skrev:
Nä, det var inget svartvitt. Jag menade bara att det är ju själva huvudpoängen i argumentet att avstå eller åtminstone minska sin amortering.Farzan skrev:
Troligen kan man räkna med 7-7.5 även om räntan ligger på 5 - det beror nog helt på hur räntebanan är förutspådd osvNyfniken skrev:
Dvs om man anser att man vid ca 5% har närmat sig toppen och förutspår en utplaning/säkning av räntorna framöver - så kan jag nog tänka mig det.
Tyvärr verkar inte alla vara lika förnuftiga som byggankan - och jag har hört om folk som fortfarande får låna över 100% för bygge/köp - och känner till flera fall både i omgivningen och längre "bort" där folk belånar sig alldeles för mycket - i mitt tycke iaf
/K
Jag har igen aning om var eller hur jag vill bo om 30 år, lika lite som det jag vill nu var samma jag ville för 30 år sedan.JanneL skrev:Ja, jag har då tänkt bo där, om hälsan tillåter. Sedan får man ta i beaktande att pensionen sjunker när man uppnått 70 års ålder. Skönt att inte betala räntor då. Bär benen och huvudet är intakt finns det mycket roligt man kan företa sig på ålderns höst och det behöver inte vara gratis!
Hur länge bor genomsnittshusägaren i samma hus? 10-15 år?
Nej, skillnaden är att jag är lånefri OCH har sparat fyra miljoner i räntor.HusByggarTomten skrev:
Tänker ni som inte vill armortera ge upp livet vid pensionen? Den som har levt till 65 års ålder kan i genomsnitt se fram emot ca 30 år till.
Jag tänker personligen bo kvar hemma (jo, gården är betald!) och njuta av livet, inte tvingas sälja för att pensionen inte räcker till att betala 25 000 i ränta i månaden.
Hamnar jag på hemmet så skall det tamej f-n vara det bästa som finns att uppbringa på den här jorden. Kommunala pensionärshem är faktiskt ingen höjdare.
- MH - undrar om banksystemet. Med hänvisning till hans eget inlägg 22 februari 11:23 försöker jag bara - lugnt och pedagogiskt - förklara att "sparräntan ligger över låneräntan" ytterst sällan. Och aldrig i det långa loppet.
Då ber jag Billy - lugnt och sansat - beakta följande innan han drar fler felaktiga slutsatser.
* Jag sparar och lånar inte i samma bank(er).
* Sparräntan (för mig) har legat över låneräntan (för mig) konstant i 5 år, möjligen med undantag för någon månad. Inte helt hundra där.
Du förstår väl att olika banker har olika inlåningsräntor och olika ultåningsräntor?
Så, ditt påstående om att sparräntan "ytterst sällan" ligger över låneräntan är felaktigt. Hadet det varit sant - och det kna mycket väl bli så - så börjar jag nog amortera igen. Till dess låter jag de stekta sparvarna komma flygande.
* Jag sparar och lånar inte i samma bank(er).
* Sparräntan (för mig) har legat över låneräntan (för mig) konstant i 5 år, möjligen med undantag för någon månad. Inte helt hundra där.
Du förstår väl att olika banker har olika inlåningsräntor och olika ultåningsräntor?
Så, ditt påstående om att sparräntan "ytterst sällan" ligger över låneräntan är felaktigt. Hadet det varit sant - och det kna mycket väl bli så - så börjar jag nog amortera igen. Till dess låter jag de stekta sparvarna komma flygande.