Grubblerier om källargolv
Håller på att bygga om golvkonstruktionen i mitt suterränghus från 40-talet. Bila ur, isolera om, golvvärme, gjuta nytt etc. Jag har förstått att det huvudsakligen finns två skolor kring hur man ska göra:
1. Sluten konstruktion. Fukten hålles under golvet med hjälp av ångspärr. Exempelvis följande, nedifrån: Isodrän som kapillärbrytande, ångspärr, cellplast, betongplatta. Och på detta vilket ytgolv som helst, t.ex. parkett.
2. Öppen konstruktion. Man försöker hålla undan fukten med kapillärbrytande skikt, men tillåter den samtidigt att vandra upp och ventileras ut genom inomhusluftens ventilation. Exempelvis följande, nedifrån: Dubbel isodrän, fiberduk, betong. Och på detta ett icke-organiskt ytgolv som andas, dvs helst klinker eller möjligen syntetmatta med vävd undersida.
Jag har hittills varit övertygad om att variant 2 är den bästa, eftersom den är mest fuktsäker genom att det inte finns några som helst organiska material som kan påverkas. Men nu har jag börjat fundera på vad det egentligen är man gör när man låter en liten andel fukt/luft från husets undersida ventileras ut med inomhusventilationen. Påverkar man inomhusklimatet? Blir det mer "källarkänsla" i luften med denna konstruktion? I så fall kanske det ändå är säkrast att lägga en ångspärr, och därmed tydligare skilja på luften inne och utomhusluften under huset. Och då kan man ju lika gärna använda variant 1, som har billigare isoleringsmaterial.
Någon som har tankar eller erfarenheter kring detta?
1. Sluten konstruktion. Fukten hålles under golvet med hjälp av ångspärr. Exempelvis följande, nedifrån: Isodrän som kapillärbrytande, ångspärr, cellplast, betongplatta. Och på detta vilket ytgolv som helst, t.ex. parkett.
2. Öppen konstruktion. Man försöker hålla undan fukten med kapillärbrytande skikt, men tillåter den samtidigt att vandra upp och ventileras ut genom inomhusluftens ventilation. Exempelvis följande, nedifrån: Dubbel isodrän, fiberduk, betong. Och på detta ett icke-organiskt ytgolv som andas, dvs helst klinker eller möjligen syntetmatta med vävd undersida.
Jag har hittills varit övertygad om att variant 2 är den bästa, eftersom den är mest fuktsäker genom att det inte finns några som helst organiska material som kan påverkas. Men nu har jag börjat fundera på vad det egentligen är man gör när man låter en liten andel fukt/luft från husets undersida ventileras ut med inomhusventilationen. Påverkar man inomhusklimatet? Blir det mer "källarkänsla" i luften med denna konstruktion? I så fall kanske det ändå är säkrast att lägga en ångspärr, och därmed tydligare skilja på luften inne och utomhusluften under huset. Och då kan man ju lika gärna använda variant 1, som har billigare isoleringsmaterial.
Någon som har tankar eller erfarenheter kring detta?
Verkligen ingen som har en uppfattning om detta?
Oavsett ytskikt så lägger man ju idag oftast en ångspärr en bit ner (t.ex. under eller mellan ett par cellplastlager) för att hindra radon att tränga upp genom plattan. Att den läggs en bit ner beror på att man inte vill punktera den med kramporna som håller fast golvvärmeslangarna). Så har jag gjort när jag bilade ur min källare, och som ytskikt har jag lagt klinker, jag vill inte ha något organiskt mot golv eller ytterväggar i min källare.
Jag vet inte om jag håller med om att det finns två skolor.
Som påpekats kräver en radonsäkring att det är tätt och oavsett hur man gör kommer det vara 100% rf under betongplattan.
Jag kör tveklöst på #1. Vem förordar egentligen att det inte ska vara tätt?
Som påpekats kräver en radonsäkring att det är tätt och oavsett hur man gör kommer det vara 100% rf under betongplattan.
Jag kör tveklöst på #1. Vem förordar egentligen att det inte ska vara tätt?
Den öppna varianten har jag sett som ett alternativ när man renoverar gamla fuktskadade källare - det är oftast jäkligt svårt att ångspärra helt t.ex. under befintliga väggar som bär vikten från ett helt hus...
Jag har renoverat min 70-talskällare, men jag gick det enklare spåret och lät bli att bila ut och isolera. Jag rev bara ut allt murket trä (två-tum-tre som gick att bryta av med händerna på sina ställen), och kör den "öppna" varianten genom Nivell-reglar och en väggkonstruktion som luftar ut fukten i rummen. Jag har inte känt någon "källarlukt" ännu i alla fall.
Jag tror att det är mögel och förruttnelse som luktar "källare", inte fukt i sig. Fukt är ju trots allt bara vatten.
Jag har renoverat min 70-talskällare, men jag gick det enklare spåret och lät bli att bila ut och isolera. Jag rev bara ut allt murket trä (två-tum-tre som gick att bryta av med händerna på sina ställen), och kör den "öppna" varianten genom Nivell-reglar och en väggkonstruktion som luftar ut fukten i rummen. Jag har inte känt någon "källarlukt" ännu i alla fall.
Jag tror att det är mögel och förruttnelse som luktar "källare", inte fukt i sig. Fukt är ju trots allt bara vatten.
Har du golvvärme kommer det pressa fukten neråt i alla fall. Men som viktordt skriver så kan den gå upp i kallare befintliga väggar eller delar va källaren som inte har golvvärme och på sommaren när golvvärmen är avstängd.
Tror man ska köra 1. om man har trägolv eller radonrisk. annars spelar det ingen roll.
/Abbe
Tror man ska köra 1. om man har trägolv eller radonrisk. annars spelar det ingen roll.
/Abbe
Under befintliga väggar är det ju i praktiken knepigt att täta, när man renoverar får man ju göra så gott man kan..... Jag har lagt plast under plattan och sedan tätar jag med mjukfog mellan platta och gamla väggar. Då blir det så tätt det kan bli.
Alt 1 för du kommer att få in fukt via väggarna. Se bara till att ha minst 150mm kapillärbrytande skikt under isoleringen. Sedan isolerar du så mycket du kan, för att hålla marken så kall som möjligt. Detta för att kall luft kan innehålla mindre fukt än varm. Det är inte RF i luften som avgör vilket håll fukten kommer att röra sig det är hur mycket fukt som luften kan bära med sig. Jag menar så klart ALTERNATIV 2 inget annat.
Redigerat:
Jag lånar tråden lite. Jag är i tagen att fräscha upp vår tvättstuga i källaren och samtidigt sätta in ett badkar. Jag kan väldigt lite men utifrån det jag läst och som jag har trott så tänkte jag göra enligt alternativ 2 fast utan att gräva upp golvet och isolera just för att vattnet ska kunna leta sig ut genom golvet, är inte det ett bra alternativ?
Jag kommer att klinker på golvet och väggarna kaklade eller målade. Jag har lite färg/putssläpp på en yttervägg idag, men jag tror att det är gammalt(har endast haft huset i ca 4månader). Golven känns varma och sen jag slängde in en avfuktare för ett par veckor sedan så känns luften nästan för torr. Behöver jag fuktspärr vid badkaret(kommer endast att användas sporadiskt av dottern)? Ska jag tänka om och göra enligt alternativ 1 ovan? övriga tips? Jag har inget eget behov av golvvärme utan vill ha det så enkelt som möjligt men fräscht.
Jag kommer att klinker på golvet och väggarna kaklade eller målade. Jag har lite färg/putssläpp på en yttervägg idag, men jag tror att det är gammalt(har endast haft huset i ca 4månader). Golven känns varma och sen jag slängde in en avfuktare för ett par veckor sedan så känns luften nästan för torr. Behöver jag fuktspärr vid badkaret(kommer endast att användas sporadiskt av dottern)? Ska jag tänka om och göra enligt alternativ 1 ovan? övriga tips? Jag har inget eget behov av golvvärme utan vill ha det så enkelt som möjligt men fräscht.
Tack för era kloka tankar!
Ett skäl till att jag funderar på alternativ 2, det "öppna" alternativet, är just det som Matti75 beskriver, dvs att fukten annars tar sig upp i väggarna.
Tolkar den samlade diskussionen som att man inte ska vara orolig för att fuktgenomsläppligheten påverkar inomhusklimatet, men att man bör kolla om det finns väsentligt markradon innan man satsar på den öppna lösningen.
Ett skäl till att jag funderar på alternativ 2, det "öppna" alternativet, är just det som Matti75 beskriver, dvs att fukten annars tar sig upp i väggarna.
Tolkar den samlade diskussionen som att man inte ska vara orolig för att fuktgenomsläppligheten påverkar inomhusklimatet, men att man bör kolla om det finns väsentligt markradon innan man satsar på den öppna lösningen.
Detta med att fukt skulle klättra i väggarna. Hur ser teorierna ut för det egentligen? Oavsett vad du gör med golvet kommer det vara 100 % RF i jorden under huset (Om du inte bor i en öken).
Att man skulle torka ur marken under huset/väggarna så mycket genom golvet i en öppen lösning att väggarna står märkbart torrare, det känns inte rätt. Det finns hinkvis, kubikvis med vatten i jorden under huset och det som årligen avfuktas genom en öppen golvkonstruktion är minimalt i jämförelse? Vore det signifikanta mängder skulle klimatet i källaren vara tropiskt.
Att man skulle torka ur marken under huset/väggarna så mycket genom golvet i en öppen lösning att väggarna står märkbart torrare, det känns inte rätt. Det finns hinkvis, kubikvis med vatten i jorden under huset och det som årligen avfuktas genom en öppen golvkonstruktion är minimalt i jämförelse? Vore det signifikanta mängder skulle klimatet i källaren vara tropiskt.
Intressant fråga. Är inte säker på hur teorin ser ut, men har fått höra flera gånger att "Tänk på att om man tätar på ett ställe under kåken där man har haft fuktgenomslag så kommer den fukten söka sig andra vägar". Och jag vill inte att den nya vägen ska bli upp i väggarna.
Och det är ju skillnad mellan 100% RF i jorden och mer eller mindre forsande vatten genom berget efter jätteregn; jag vill ju att konstruktionen ska klara det senare också.
I det första utrymmet jag golvrenoverar, som jag nu håller på att avsluta, har jag lagt dräneringsrör längs väggarna, som sedan (med rätt lutning) kopplas till dräneringen på utsidan av huset. Borde vara viktigare än avfuktning genom golvkonstruktionen, men samtidigt känns det dumt att täppa till om jag inte måste. Tänker inte ha trägolv, och har mycket låga värden på markradon.
Och det är ju skillnad mellan 100% RF i jorden och mer eller mindre forsande vatten genom berget efter jätteregn; jag vill ju att konstruktionen ska klara det senare också.
I det första utrymmet jag golvrenoverar, som jag nu håller på att avsluta, har jag lagt dräneringsrör längs väggarna, som sedan (med rätt lutning) kopplas till dräneringen på utsidan av huset. Borde vara viktigare än avfuktning genom golvkonstruktionen, men samtidigt känns det dumt att täppa till om jag inte måste. Tänker inte ha trägolv, och har mycket låga värden på markradon.
Hittade lite bra info.
http://www.dexor.se/lathund_fukt.htm
Titta på bilden under rubriken "Fuktvandring". Öppen platta, 100% rf i anslutning mellan golv och vägg. Därefter blir det mindre eftersom en avdunstning sker mot luften runt väggen.
Eftersom det inte gärna kan bli MER än 100% rf så har jag inte helt lätt att förstå varför en tät platta skulle förvärra problemet i väggen.
Man kunna hävda att om det är inte är så fuktigt under plattan, hur nu det skulle gå till, så skulle en tätad platta vara det som får upp fukthalten så mycket att kapilärkrafternas fuktbidrag blir signifikant. Jag undrar dock om detta ger något bidrag i verkligheten, helt enkelt pga att det redan är så fuktigt direkt under plattan.
http://www.dexor.se/lathund_fukt.htm
Titta på bilden under rubriken "Fuktvandring". Öppen platta, 100% rf i anslutning mellan golv och vägg. Därefter blir det mindre eftersom en avdunstning sker mot luften runt väggen.
Eftersom det inte gärna kan bli MER än 100% rf så har jag inte helt lätt att förstå varför en tät platta skulle förvärra problemet i väggen.
Man kunna hävda att om det är inte är så fuktigt under plattan, hur nu det skulle gå till, så skulle en tätad platta vara det som får upp fukthalten så mycket att kapilärkrafternas fuktbidrag blir signifikant. Jag undrar dock om detta ger något bidrag i verkligheten, helt enkelt pga att det redan är så fuktigt direkt under plattan.
Redigerat:
Intressant läsning hos Dexor, tack för tipset!
Jag tror att det så att säga kan bli värre än 100% rf. Under mitt källargolv finns sprängsten och berg. Mellan dem finns sprickor och håligheter. Om det i håligheterna är 100% rf betyder det att det finns så mycket vattenånga som luften kan bära - men det är fortfarande luft. Om det regnar kraftigt kommer denna luft delvis ersättas med vatten i flytande form, antingen genom att det bokstavligen rinner in vatten via berget eller genom att det fälls ut flytande vatten då luften inte kan bära mer ånga.
Detta vatten har tidigare kunnat "bäras" av den sprängsten som jag nu transporterat ut och ersatt med isodrän. Isodrän är kapillärbrytande, och kommer därför att bära väsentligt mindre vatten än vad samma volym sprängsten gjorde. Vart tar då vattnet vägen istället? Tja, förhoppningsvis i mina dräneringsrör. I värsta fall upp i väggarna. Så för säkerhets skull vill jag låta det vara öppet uppåt för att kunna "vädra" ut en liten andel den vägen också, med den mekaniska ventilation som jag har för avsikt att bygga så småningom - om det inte finns någon viktig anledning att göra annorlunda (radon, trägolv). Är det en väsentlig mängd som vädras ut den vägen, så mycket att det spelar någon roll? Vet inte.
Jag tror att det så att säga kan bli värre än 100% rf. Under mitt källargolv finns sprängsten och berg. Mellan dem finns sprickor och håligheter. Om det i håligheterna är 100% rf betyder det att det finns så mycket vattenånga som luften kan bära - men det är fortfarande luft. Om det regnar kraftigt kommer denna luft delvis ersättas med vatten i flytande form, antingen genom att det bokstavligen rinner in vatten via berget eller genom att det fälls ut flytande vatten då luften inte kan bära mer ånga.
Detta vatten har tidigare kunnat "bäras" av den sprängsten som jag nu transporterat ut och ersatt med isodrän. Isodrän är kapillärbrytande, och kommer därför att bära väsentligt mindre vatten än vad samma volym sprängsten gjorde. Vart tar då vattnet vägen istället? Tja, förhoppningsvis i mina dräneringsrör. I värsta fall upp i väggarna. Så för säkerhets skull vill jag låta det vara öppet uppåt för att kunna "vädra" ut en liten andel den vägen också, med den mekaniska ventilation som jag har för avsikt att bygga så småningom - om det inte finns någon viktig anledning att göra annorlunda (radon, trägolv). Är det en väsentlig mängd som vädras ut den vägen, så mycket att det spelar någon roll? Vet inte.
Det kan ju inte bli högre luftfuktighet än 100% men det kan ju som du säger bli "värre" om det står vatten i konstruktionen. Frågan är om det är relevant i detta sammanhang eftersom du då har problem av sådan proportion att ev fukttransport genom plattan är minimal i jämförelse. Detta kan bara lösas med dränering.
Sprängsten med luft mellan och isodrän har ju iprincip samma kapilärbrytande funktion, med skillnaden att isodränen isolerar "lite" bättre. Om du tänker dig att luften runt stenarna bär fukt så sker ju detsamma i isodränskivan som också innehåller luft. Oavsett konstruktion så handlar det ju om minimala mängder vatten som luften bär i jämförelse med vattenmängderna om finn i marken några centimeter längre ner. Jag tror alltså inte att en luftig sprängtenskonstruktion bär mer vatten än isodrän och även om den gjorde det så handlar det återigen om 100% rf, fuktmättad luft. Resten av vattnet kommer falla ut och ligga på marken...
Nåja, svårt att veta exakt.
Ser jag till erfarenheterna från källaren här i huset så har jag här för flera år sedan isolerat halva källaren och byggt tätt. Jag kan inte säg att jag märker någon skillnad alls på kringliggande väggar eller oisolerade golv, men jag har ju heller inte mätt med instrument. Däremot är dom positiva effekterna i den halva av huset som är åtgärdat mycket stora - torr och trevlig luft i det som tidigare var en rå källare - trots väggar som står direkt på backen utan isolering under.
Sprängsten med luft mellan och isodrän har ju iprincip samma kapilärbrytande funktion, med skillnaden att isodränen isolerar "lite" bättre. Om du tänker dig att luften runt stenarna bär fukt så sker ju detsamma i isodränskivan som också innehåller luft. Oavsett konstruktion så handlar det ju om minimala mängder vatten som luften bär i jämförelse med vattenmängderna om finn i marken några centimeter längre ner. Jag tror alltså inte att en luftig sprängtenskonstruktion bär mer vatten än isodrän och även om den gjorde det så handlar det återigen om 100% rf, fuktmättad luft. Resten av vattnet kommer falla ut och ligga på marken...
Nåja, svårt att veta exakt.
Ser jag till erfarenheterna från källaren här i huset så har jag här för flera år sedan isolerat halva källaren och byggt tätt. Jag kan inte säg att jag märker någon skillnad alls på kringliggande väggar eller oisolerade golv, men jag har ju heller inte mätt med instrument. Däremot är dom positiva effekterna i den halva av huset som är åtgärdat mycket stora - torr och trevlig luft i det som tidigare var en rå källare - trots väggar som står direkt på backen utan isolering under.
