@Marlene
Om vi pratar vanliga radiatorsystem så sköts normalt regleringen av radiatorvattnet av shuntstyrningen emedan radiatortermostaternas uppgift är att begränsa rumstemperaturen om det tillkommer extravärme (anledningen till att termostaterna normalt sett inte kan/ska styra temperaturen är för att de har för stor hysteres, i storleksordningen 2,5C)
Detta har alltid funkat för mig:
Vi pratar normalt 2 st begrepp här
-reglerkurva/kurvlutning, en funktion som gör att vi skickar varmare vatten till radiatorerna när det blir kallare utomhus och omvänt.
-parallellförskjutning, en funktion som justerar nivån på temperaturen vid en viss given utetemp.
Förutsättning är:
- varierande ute temp typ nu (hösten när värmebehov börjar komma), gärna både över & under 0
-tålamod samt lite tid, minst 2 veckor
- Öppna samtliga radiatorventiler & termostater för fullt
- skit i att det blir för varmt i vissa utrymmen (om det inte blir olidligt)
- notera temperatur i normerande (det rum som är kallast och där du vill ha xC) rum (typ vardagsrum) & utomhus (helst den vägg där utegivaren sitter) 2ggr dag (samma tid morgon & kväll varje dag) i 1vecka
Nu har en vecka gått.
- Har du samma rumstemperatur i rummet trots varierande utetemp (bry dig inte om om det är för varmt eller kallt)?
Då är kurvan rätt inställd
-Blir det kallare inomhus när det blir kallare utomhus?
Då är kurvan inte tillräckligt brant, öka lutningen.
-Blir det varmare inomhus när det blir kallare utomhus?
Då är kurvan för brant, minska lutningen.
När kurvan är rätt inställd (vänta minst 1 gärna 2 dygn mellan varje justering och fortsätt notera temperaturer) så justerar du rumstempen med "parallellförskjutningen". Är det för varmt så sänker du parallellförskjutningen, är det för kallt så höjer du den.
När du nu fått xC i vardagsrummet (eller vad du utgick ifrån) så stryper du radiatorventilerna/termostaterna i de rum som du vill ha svalare än vardagsrummet, i övriga rum så ställer du tillbaka termostaterna på "normalinställningen" så får du en temp-begränsning som träder in om det blir för varmt t.ex. i köket.
Du kommer alltid att ha problem med varierande temp i början av hösten då luftfuktigheten ställer till det tills du "torkat ut" huset. Det finns styrningar som hanterar sånt också men det är lite överkurs.
Om vi pratar vanliga radiatorsystem så sköts normalt regleringen av radiatorvattnet av shuntstyrningen emedan radiatortermostaternas uppgift är att begränsa rumstemperaturen om det tillkommer extravärme (anledningen till att termostaterna normalt sett inte kan/ska styra temperaturen är för att de har för stor hysteres, i storleksordningen 2,5C)
Detta har alltid funkat för mig:
Vi pratar normalt 2 st begrepp här
-reglerkurva/kurvlutning, en funktion som gör att vi skickar varmare vatten till radiatorerna när det blir kallare utomhus och omvänt.
-parallellförskjutning, en funktion som justerar nivån på temperaturen vid en viss given utetemp.
Förutsättning är:
- varierande ute temp typ nu (hösten när värmebehov börjar komma), gärna både över & under 0
-tålamod samt lite tid, minst 2 veckor
- Öppna samtliga radiatorventiler & termostater för fullt
- skit i att det blir för varmt i vissa utrymmen (om det inte blir olidligt)
- notera temperatur i normerande (det rum som är kallast och där du vill ha xC) rum (typ vardagsrum) & utomhus (helst den vägg där utegivaren sitter) 2ggr dag (samma tid morgon & kväll varje dag) i 1vecka
Nu har en vecka gått.
- Har du samma rumstemperatur i rummet trots varierande utetemp (bry dig inte om om det är för varmt eller kallt)?
Då är kurvan rätt inställd
-Blir det kallare inomhus när det blir kallare utomhus?
Då är kurvan inte tillräckligt brant, öka lutningen.
-Blir det varmare inomhus när det blir kallare utomhus?
Då är kurvan för brant, minska lutningen.
När kurvan är rätt inställd (vänta minst 1 gärna 2 dygn mellan varje justering och fortsätt notera temperaturer) så justerar du rumstempen med "parallellförskjutningen". Är det för varmt så sänker du parallellförskjutningen, är det för kallt så höjer du den.
När du nu fått xC i vardagsrummet (eller vad du utgick ifrån) så stryper du radiatorventilerna/termostaterna i de rum som du vill ha svalare än vardagsrummet, i övriga rum så ställer du tillbaka termostaterna på "normalinställningen" så får du en temp-begränsning som träder in om det blir för varmt t.ex. i köket.
Du kommer alltid att ha problem med varierande temp i början av hösten då luftfuktigheten ställer till det tills du "torkat ut" huset. Det finns styrningar som hanterar sånt också men det är lite överkurs.
Pannans temperatur påverkar ju vilken maximal temperatur som finns tillgänglig i bakgrunden.
Shuntens roll är ju att se till att det (med utegivare) alltid finns tillräcklig effekt till elementen. Vattnet cirkulerar i radiatorkretsen och späds på med "hett" vatten från pannan så temperaturen hålls på den önskade.
Det går ju att jämföra med ett elelement som kan regleras i olika effektsteg 300-600 900W skulle kanske kunna motsvara 30-40-50 graders framledningstemperatur till ett vattenburet element.
300W räcker ju ett tag på hösten när temperaturen är+10 men inte när det går ner mot 0 grader då behöver man varmare vatten till radiatorn = öka effekten på elementet.
I mitt reglersystem så kan jag ställa in vilken "tröghet" som jag vill ha (beroende på hustyp och isolering) för att systemet inte ska behöva börja skicka ut mycket hetare vatten för att det några timmar en natt går ner från 0 till -10 grader. Så snabbt kyls ju inte huset normalt ner. Ett stenhus är nog ännu trögare än ett trähus då det finns mycket värme lagrad i väggarna.
Även varmvattnet går normalt genom en blandningsventil (termostatventil) som reglerar värmen till inställd nivå även om pannan i sig har en högre temperatur.
//Amatör, inte röris
Shuntens roll är ju att se till att det (med utegivare) alltid finns tillräcklig effekt till elementen. Vattnet cirkulerar i radiatorkretsen och späds på med "hett" vatten från pannan så temperaturen hålls på den önskade.
Det går ju att jämföra med ett elelement som kan regleras i olika effektsteg 300-600 900W skulle kanske kunna motsvara 30-40-50 graders framledningstemperatur till ett vattenburet element.
300W räcker ju ett tag på hösten när temperaturen är+10 men inte när det går ner mot 0 grader då behöver man varmare vatten till radiatorn = öka effekten på elementet.
I mitt reglersystem så kan jag ställa in vilken "tröghet" som jag vill ha (beroende på hustyp och isolering) för att systemet inte ska behöva börja skicka ut mycket hetare vatten för att det några timmar en natt går ner från 0 till -10 grader. Så snabbt kyls ju inte huset normalt ner. Ett stenhus är nog ännu trögare än ett trähus då det finns mycket värme lagrad i väggarna.
Även varmvattnet går normalt genom en blandningsventil (termostatventil) som reglerar värmen till inställd nivå även om pannan i sig har en högre temperatur.
//Amatör, inte röris
Tyvärr tar inte utegivaren med i beräkningen hur mycket vinden kyler ner huset.
Blåser det rejält känns det kallare i 0 grader än när det är vindstilla och 10 minus som alla vet.
Det tycker även huset, men inte utegivaren.
Blåser det rejält känns det kallare i 0 grader än när det är vindstilla och 10 minus som alla vet.
Det tycker även huset, men inte utegivaren.
@blindnit
det finns de system som tar hänsyn till det också, men i de flesta fall så är det overkill (om inte huset ligger i ett väldigt vindutsatt läge, eller är väldigt otät).
Själv har jag ett Ouman EH-201/L system med kompletterande rumsgivare, men du kan även komplettera detta system med vindgivare.
Rumsgivare gör att system blir själv-adaptivt, men den använder fortfarande utegivaren för att reglera.
det finns de system som tar hänsyn till det också, men i de flesta fall så är det overkill (om inte huset ligger i ett väldigt vindutsatt läge, eller är väldigt otät).
Själv har jag ett Ouman EH-201/L system med kompletterande rumsgivare, men du kan även komplettera detta system med vindgivare.
Rumsgivare gör att system blir själv-adaptivt, men den använder fortfarande utegivaren för att reglera.
Precis som lat säger så är det för de flesta hus inte särskilt viktigt att kompensera för vind, det är marginellt. Jämförelsen med hur kallt det känns för en människa om det blåser ute eller ej är inte särskilt rättvisande; huset har ett isolerat och vindtätt skal, jämför istället med hur kallt det blir om händerna med tjocka skinnhandskar i vindstilla jämfört med när det blåser...
Jag har nåt äldre system.
Minns inte namn nu.
Men är ju bra det finns bättre numera
Hade problem innan när det blåste men nu med nya termostater som är ställda så dom både kan öka och sänka temperaturen så fungerar allt bra.
Kostade till och med på två termostater med extern givare i två rum där solen kan värma rätt ordentligt vissa dagar.
Ifall dom fungerar bättre eller sämre än vanliga vet jag egentligen inte men dom fungerar bra tycker jag.
Sen kan det klart bli för varmt ändå korta stunder när solen kommer på hastig visit men har inte sett det som något större problem denna vintern
Det är kanske inte en optimal lösning jag har men den fungerar i ett dåligt isolerat tegelhus från femtiotalet.
Minns inte namn nu.
Men är ju bra det finns bättre numera
Hade problem innan när det blåste men nu med nya termostater som är ställda så dom både kan öka och sänka temperaturen så fungerar allt bra.
Kostade till och med på två termostater med extern givare i två rum där solen kan värma rätt ordentligt vissa dagar.
Ifall dom fungerar bättre eller sämre än vanliga vet jag egentligen inte men dom fungerar bra tycker jag.
Sen kan det klart bli för varmt ändå korta stunder när solen kommer på hastig visit men har inte sett det som något större problem denna vintern
Det är kanske inte en optimal lösning jag har men den fungerar i ett dåligt isolerat tegelhus från femtiotalet.
En bättre jämförelse borde va en jacka knäppt enbart med knappar samt en mössa med hål i.injonil skrev:
Typ som luftspalt på vissa fasader samt kallvindar i en eller annan form.
Men det är ingen vetenskaplig jämförelse så vi säger väl att jag har fel då
Vet bara hur det är hemma hos mig.
Jag har mina givare inomhus. 1 till golvvärmen och en till radiatorerna.
Fungerar fint och någon stor fördröjning vid snabba omställningar i väderlek blir det inte.
Loggar alla temperaturer
Jag har naturligtvis en shuntautomatik som är anpassad för en innegivare.Det går inte att bara flytta in utegivaren
Fungerar fint och någon stor fördröjning vid snabba omställningar i väderlek blir det inte.
Loggar alla temperaturer
Jag har naturligtvis en shuntautomatik som är anpassad för en innegivare.Det går inte att bara flytta in utegivaren
Redigerat:
Administrator
· Skåne
· 7 774 inlägg
Pannan som tillhör CTC Ecoheat, förmodligen EcoEl.lordi skrev:
Administrator
· Skåne
· 7 774 inlägg
Den här instruktionen ska jag skriva ut och testa. Tack!lat skrev:
Administrator
· Skåne
· 7 774 inlägg
Och sedan ska jag undersöka om inte vi kan flytta in vår utegivare inomhus istället. Det verkar mycket vettigare att ha den där.
Tack för alla tips!
Tack för alla tips!
Ok, du kan inte flytta utegivaren inomhus. Det kommer inte att fungera. Har du en Eco El så finns det en inomhusgivare att komplettera med (följer med i leveransen med pannan). Du måste alltså ha kvar utegivaren.Marlene Eskilsson skrev:
Innegivaren monteras på en central plats i huset, och en kabel dras till pannan. Sen är det en enkel inställning man behöver göra för att aktivera givaren.