dumle
"Som skrivits tidigare, de som lånar ut till staten är inte mindre sluga än att de summerar ihop statens förmodade framtida åtaganden, och där ingår bolånestocken, i synnerhet om den är hög, ökar"
Ja?
Anser då de som lånar pengar till Sverige att skuldsättningen är för hög? Alltså lånar Sverige till låg ränta(låg risk) eller hög ränta(hög risk).
Såvitt jag vet så lånar Sverige till väldigt låg ränta, alltså anser långivarna att det är låg risk att låna ut till Sverige pga att vi har låg skuldsättning, eller?
Och återigen, varför tas inte hushållens sparande upp? Borde väl vara ganska relevant.
"Som skrivits tidigare, de som lånar ut till staten är inte mindre sluga än att de summerar ihop statens förmodade framtida åtaganden, och där ingår bolånestocken, i synnerhet om den är hög, ökar"
Ja?
Anser då de som lånar pengar till Sverige att skuldsättningen är för hög? Alltså lånar Sverige till låg ränta(låg risk) eller hög ränta(hög risk).
Såvitt jag vet så lånar Sverige till väldigt låg ränta, alltså anser långivarna att det är låg risk att låna ut till Sverige pga att vi har låg skuldsättning, eller?
Och återigen, varför tas inte hushållens sparande upp? Borde väl vara ganska relevant.
Att ange referens till en referens som är känd av (tror jag) alla som har ett intresse för området känns onödigt. Att ange referens till referens generellt på ett forum känns också lite tveksamt, det är ju ändå i detta fall jag som skulle ge den vidare referensen så relevansen kanske inte är så hög. Om en annan skribent här skulle lista upp några länkar skulle det vara annorlunda. Eller rätta min procentsiffra som är från minnet.-MH- skrev:
Bättre att köpa boken och/eller titta på de massa träffarna på google om man faktiskt är intresserad. Det finns både gott och ont om boken. Naturligtvis en massa politik med i bilden.
Bopriserna på Irland har gått ner 45 procent sedan 2007.
http://www.expressen.se/ekonomi/1.2628669/irlands-bopriser-ned-45-procent
Fast dom har ju fler problem än vad Sverige har med tex produktion, arbetslöshet.
http://www.expressen.se/ekonomi/1.2628669/irlands-bopriser-ned-45-procent
Fast dom har ju fler problem än vad Sverige har med tex produktion, arbetslöshet.
Delvis men inte helt sant ang Spanien. Jag har skaplig koll på just spanska fastighetsmarknaden genom mitt yrke. Har både sålt och köpt fastigheter där senaster 3 åren. Visst är utländskt ägande mycket större än i Sverige, men marknaden är till övervägande del inhemsk och lånen inhemska. Det är främst vissa delar av landet som är "utländskt", solkusten exempelvis. Om man vill veta mer och inte vill köpa analyser är www.globalpropertyguide.com ett förvisso ganska dåligt men ändå i stort fungerande alternativ.ParkaKungen skrev:
Låt oss snegla på bilismen! Vill vi att bilarna ska bli billigare eller dyrare? Som alla vet är bilen ingen evighetsmaskin. Vi sliter ut den och köper en ny. Ingen väntar sig att priset på nästa nya Standardvolvo ska vara lägre än det man får betalt för den begagnade Standardvolvo som man byter bort. Eftersom priset på begagnade bilar är avhängigt priset på de nya skulle bilisten visserligen kunna jubla om den begagnade inbytesbilen ökar en slant i värde. Men i praktiken är det en klen tröst när det beror på att den nya bilen blivit många gånger dyrare.
På samma vis är det med bostäder. De är inte heller några evighetsmaskiner. Inflationen borträknat förändras huspriset till största delen därför att nya hus blivit så mycket dyrare att bygga. Detta drabbar nödvändigtvis den som använder bostaden. Oavsett om man äger egen villa eller hyr lägenhet får man - i en eller annan ända - vara med och betala notan för att byggbranschens priser ökar snabbare än det mesta. Byggindustrins produktivitet har de senaste femtio åren ökat bara mycket långsamt.
Att bilismen belastar ekonomin mindre vållar jubel i busken. Rakt motsatt reagerar publiken på ökade villapriser. Och ändå är mekanismerna desamma. Visst är det lite fascinerande!
På samma vis är det med bostäder. De är inte heller några evighetsmaskiner. Inflationen borträknat förändras huspriset till största delen därför att nya hus blivit så mycket dyrare att bygga. Detta drabbar nödvändigtvis den som använder bostaden. Oavsett om man äger egen villa eller hyr lägenhet får man - i en eller annan ända - vara med och betala notan för att byggbranschens priser ökar snabbare än det mesta. Byggindustrins produktivitet har de senaste femtio åren ökat bara mycket långsamt.
Att bilismen belastar ekonomin mindre vållar jubel i busken. Rakt motsatt reagerar publiken på ökade villapriser. Och ändå är mekanismerna desamma. Visst är det lite fascinerande!
Medlem
· Stockholm
· 1 391 inlägg
Vilket kvalificerat ****snack...
Har du föresten testat att bygga ett hus utan massivgolv, spottar, golvvärme och ismaskin i frysen?
Det räcker med att backa 10-15 år för att som standard i nyproducerade bostadsrätter/hus hitta spånluckor i köket, plastmatta i badrummet och parkett endast i vardagsrummet. I dag är det en mycket, mycket, mycket högre standard i nyproducerade lägenheter och hus, klart att det driver på priserna.
Absolut, men har du funderat på varför? Att bygga kräver en stor kostnad i form av arbete och en lite kostnad i form av teknik. Nu är det ju så att teknik har gått från att vara dyrt i början av 1900-talet till att vara billigt nu, medans priset för arbete har gått i motsatt riktning. Som du kanske vet används inte ABB-robotar till att bygga hus.
Har du föresten testat att bygga ett hus utan massivgolv, spottar, golvvärme och ismaskin i frysen?
Det räcker med att backa 10-15 år för att som standard i nyproducerade bostadsrätter/hus hitta spånluckor i köket, plastmatta i badrummet och parkett endast i vardagsrummet. I dag är det en mycket, mycket, mycket högre standard i nyproducerade lägenheter och hus, klart att det driver på priserna.
Stringfellow Hawke skrev:
Standardhöjning och kvalitetskrav har inget samband med produktivitet. Givet allt annat oförändrat är uppförandet av en identisk betongmur 1961 och 2011 bara obetydligt billigare, inflationen borträknad. Och visst går det att automatisera! En stor del av branschens faktiska produktivitetshöjning hittar du just i prefabrikat. Jämför vi dagens teknik med en byggplats 1911 är skillnaden revolutionerande. Men långsamt går det.
Medlem
· Stockholm
· 1 391 inlägg
Produktivitet och standardhöjning har inte med varandra att göra, men du hävdade att det blivit dyrare att bygga pga dålig produktivitet, jag hävdar att en mycket stor anledning är extrema regler och lagar samt en STOR standardhöjning.billy_baver skrev:
Alltså, jag är produktionschef och jobbar varje dag med att bygga stora hus i betong. Prefabricerat innebär bara att det är tillverkat av människor på en annan plats. Det är mycket lite robotar och maskiner inblandat, bortsett från vissa standardprodukter som plattbärlag och HDF.
Vi köper idag prefabricerade plattbärlag, innerväggar i betong, ytterväggar och helt färdiga våtrum, men som sagt, jag har varit i fabriker och det är fortfarande människor som gör jobbet...
Det är - som sagt - "fortfarande människor som gör jobbet". Och det är kanske där skon klämmer.
Hur som helst tror jag vi är ense om fördelen med ökad produktivitet OCH lägre bostadpriser.
Hur som helst tror jag vi är ense om fördelen med ökad produktivitet OCH lägre bostadpriser.
Administrator
· Skåne
· 7 768 inlägg
Du kan knappast jämföra ett hus med en bil. Ett hus är mer komplicerat än så, för det står på en tomt och många gånger är det läget som definierar husets värde. Ett nybyggt hus kan i många fall vara mindre värt än ett gammalt hus pga att många äldre fastigheter har en uppvuxen trädgård på ett attraktivt läge OCH det gamla sekelskifteshuset är en raritet som är svår att få tag på. Lika väl som att det är dyrt att bygga ett hus är det dyrt att rusta upp ett gammalt.billy_baver skrev:
Ett hus sjunker heller inte i värde den dag du sätter nyckeln i dörren, som en bil gör.
Husets värde definieras mycket mer av tillgång och efterfrågan och hur mycket pengar folk har att lägga på sitt boende. Eftersom vi har brist på hus i Sverige kommer husens värde att stiga, i första hand i takt med att lönerna stiger, men också tills utbud och efterfrågan ligger på samma nivå.