Vill skjuta in lite i debatten:
1-rörsystem (serie)
Där kan man inte göra någon injustering via strypventiler utan man skall vid grundkonstruktionen beräkna elementytan så att elementen som sitter på slutet skall ha större yta (för att kunna avge samma effekt), och på så vis kompensera att vattentemperaturen sjunker efter varje element.
I praktiken så kan man se att man ofta struntat i att göra denna kompensation för det fungerar hyggligt ändå.
Fördel med 1-rörsystem skall vara billigare rördragning (1 rör) och att man inte gör någon injustering.
2-rörsystem (parallell)
Där får alla elementen samma varma vatten. Men här får man injusteringsproblem eftersom vattnet i en pumpkrets alltid tar närmsta vägen. Och närmsta vägen blir första elementet. Så första elementet får högre flöde än 2:a 3:e osv. Blir därför varmare och måste injusteras (strypas). Detta görs med strypventil på returen från elementet.
Om man tittar på äldre villor så brukar det ej finnas någon strypventil, i regel beroende på att man har grova rörsystem som har lägre flöde och då minskar problemet.
Men i större hyreshus är injustering helt nödvändigt.
3-rörssystem
Tar bort 2-rörsystemets nackdel med högre flöde i början på elementslingan. Vattnet har lika lång väg i slingan för varje element.
Nackdel är att man måste ha 3 rör om man inte kan göra slingan i en ring för då behövs bara två rör.
1-rörsystem (serie)
Där kan man inte göra någon injustering via strypventiler utan man skall vid grundkonstruktionen beräkna elementytan så att elementen som sitter på slutet skall ha större yta (för att kunna avge samma effekt), och på så vis kompensera att vattentemperaturen sjunker efter varje element.
I praktiken så kan man se att man ofta struntat i att göra denna kompensation för det fungerar hyggligt ändå.
Fördel med 1-rörsystem skall vara billigare rördragning (1 rör) och att man inte gör någon injustering.
2-rörsystem (parallell)
Där får alla elementen samma varma vatten. Men här får man injusteringsproblem eftersom vattnet i en pumpkrets alltid tar närmsta vägen. Och närmsta vägen blir första elementet. Så första elementet får högre flöde än 2:a 3:e osv. Blir därför varmare och måste injusteras (strypas). Detta görs med strypventil på returen från elementet.
Om man tittar på äldre villor så brukar det ej finnas någon strypventil, i regel beroende på att man har grova rörsystem som har lägre flöde och då minskar problemet.
Men i större hyreshus är injustering helt nödvändigt.
3-rörssystem
Tar bort 2-rörsystemets nackdel med högre flöde i början på elementslingan. Vattnet har lika lång väg i slingan för varje element.
Nackdel är att man måste ha 3 rör om man inte kan göra slingan i en ring för då behövs bara två rör.
Där ser man hur fel det blir när man frågar "gamla kloka gubbar". Under mitt radiatorbygge försökte jag förkovra mej om 1-krets och 2-kretssystem och de gubbar jag snackade med sågade 1-kretssystem med fotknölarna - just pga svårigheten att justera det med strypningar. Argumenten var "det blir alltid svinkallt i de sista rummen".
2-kretssystemet argumenterade man FÖR just pga enkelheten...
Förresten - när du säger strypventil på returen - funkar inte termostaten som en strypventil då....?
ps.
Jag lovar att ställa mej i skamvrån med min okunskap.
2-kretssystemet argumenterade man FÖR just pga enkelheten...
Förresten - när du säger strypventil på returen - funkar inte termostaten som en strypventil då....?
ps.
Jag lovar att ställa mej i skamvrån med min okunskap.
Fasting65. Du skall absolut inte ställa dig i någon skamvrå. För det du skriver är inte fel. Det jag skrev innhåller givertvis inte hela sanningen eller är komplett. Det här med att uttrycka sig är svårt så att man beskrivit det man tänkt sig särskilt i skriven form.
Mitt inlägg skall du se som ett underlag för hur de olika rörsystemen var tänkta att fungera, sedan kommer utvecklingen som förändrar saken.
Det jag skrev om strypventil bruka nog kallas returventil. Då blir det kanske enklare att förstå. Returventilen brukar normalt sitta i botten av radiatorn.
På nyare termostatventiler har man infört injusteringsfunktionen(strypventilen) i ventilhuset precis som du beskriver.
Som en följd därav så kan man med den typen av termostatventiler numera även injustera 1-rörssystem precis som du skrev.
Så där har utvecklingen gett att man numera kanske struntar att projektera olika stora element i 1-rörssystem och försöker lösa det via injustering av termostatventilen. Men jag tror att den metoden inte är den rätta och därför blir det svårt som du hört från dina "gubbar". Och jag tycker det säger sig självt att element som sitter på slutet (och enligt grundtanken med 1-rörsystem skall vara större) via strypning på tidigare element får kallare vatten, kan förväntas bli annat än kallt speciellt om man inte har projekterat in ett större element.
Dessutom så tror jag inte att ett tvårörssytem är så svårt att injustera speciellt med nya termostatventiler.
Har själv ett enrörssystem.
Skulle jag välja att bygga nytt så skulle det bli ett 2-rörsystem eller ett 3-rörssystem om det gick att klara med 2-rör.
Mitt inlägg skall du se som ett underlag för hur de olika rörsystemen var tänkta att fungera, sedan kommer utvecklingen som förändrar saken.
Det jag skrev om strypventil bruka nog kallas returventil. Då blir det kanske enklare att förstå. Returventilen brukar normalt sitta i botten av radiatorn.
På nyare termostatventiler har man infört injusteringsfunktionen(strypventilen) i ventilhuset precis som du beskriver.
Som en följd därav så kan man med den typen av termostatventiler numera även injustera 1-rörssystem precis som du skrev.
Så där har utvecklingen gett att man numera kanske struntar att projektera olika stora element i 1-rörssystem och försöker lösa det via injustering av termostatventilen. Men jag tror att den metoden inte är den rätta och därför blir det svårt som du hört från dina "gubbar". Och jag tycker det säger sig självt att element som sitter på slutet (och enligt grundtanken med 1-rörsystem skall vara större) via strypning på tidigare element får kallare vatten, kan förväntas bli annat än kallt speciellt om man inte har projekterat in ett större element.
Dessutom så tror jag inte att ett tvårörssytem är så svårt att injustera speciellt med nya termostatventiler.
Har själv ett enrörssystem.
Skulle jag välja att bygga nytt så skulle det bli ett 2-rörsystem eller ett 3-rörssystem om det gick att klara med 2-rör.
Jag bor i en bostadsrätt och vill koppla in ett handdukselement.
Min brf Styrelse tillåter ej detta, utan att ge några klara besked. Efter att ha läst denna tråden förstår jag att det KAN finnas problem. Men får man inte höra om dem är det ju svårt att acceptera dem!
Jag vet inte ens om jag har 1- eller 2-rörssystem.
Den nya handduksradiatorn har (delta t 50) = 540 om det nu säger er något. Elementet skall kopplas in med en ventil som är ställbar mellan ett- till tvårörssystem, samt att den kan förinställas. (Reglera effektuttaget om jag förstått rätt?)
Totalt är vi drygt 250 lägenheter, och styrelsen är rädd för att det skall bli "kallt på slutet" det köper jag, och det vill jag själv inte skall hända. Jag vet att huset har olika stammar, och man kan stänga av olika uppgångar för sig, om det kan hjälpa.
Är jag helt ute och cyklar som vill ersätta den gamla radiatorn (som jag ej vet effektuttaget på) med en ny? Är det ens möjligt oavsätt vilket system huset nu har? Jag TROR att vi har 1-rörssystem.
Är det en komplicerad/dyr procedur att koppla in (ställa in ventilen) och sen mäta effektuttaget och se ifall min radiator gör det "kallt på slutet".
Enormt tacksam för hjälp! Har haft min handduksradiator oinkopplad i ett drygt år nu! Fråga gärna om jag glömt ge någon information!
Mvh Krille
Min brf Styrelse tillåter ej detta, utan att ge några klara besked. Efter att ha läst denna tråden förstår jag att det KAN finnas problem. Men får man inte höra om dem är det ju svårt att acceptera dem!
Jag vet inte ens om jag har 1- eller 2-rörssystem.
Den nya handduksradiatorn har (delta t 50) = 540 om det nu säger er något. Elementet skall kopplas in med en ventil som är ställbar mellan ett- till tvårörssystem, samt att den kan förinställas. (Reglera effektuttaget om jag förstått rätt?)
Totalt är vi drygt 250 lägenheter, och styrelsen är rädd för att det skall bli "kallt på slutet" det köper jag, och det vill jag själv inte skall hända. Jag vet att huset har olika stammar, och man kan stänga av olika uppgångar för sig, om det kan hjälpa.
Är jag helt ute och cyklar som vill ersätta den gamla radiatorn (som jag ej vet effektuttaget på) med en ny? Är det ens möjligt oavsätt vilket system huset nu har? Jag TROR att vi har 1-rörssystem.
Är det en komplicerad/dyr procedur att koppla in (ställa in ventilen) och sen mäta effektuttaget och se ifall min radiator gör det "kallt på slutet".
Enormt tacksam för hjälp! Har haft min handduksradiator oinkopplad i ett drygt år nu! Fråga gärna om jag glömt ge någon information!
Mvh Krille