Vilken masonite?

[Ilam]

Fortsätter min vindsinredning/isolering.....

Vilken masonite (board) skall man använda som vindspärr, "vanlig" eller oljehärdad? Är ju en rejäl prisskillnad...

Sedan undrar jag var jag bäst lägger ångspärren: skall bara ha 20 cm isolering och väljer mellan att ta 2x95 mm eller 1x145 mm+1x45 mm isoleringsskiva, i det senare fallet skulle man kunna lägga ångspärren mellan isoleringsskikten, alltså ytterst 145 mm isolering och sen ångspärr och innanför 45 mm isolering. Men det kanske inte är tillrådligt, ur daggpunkt-synpunkt?

Finns det några andra för- eller nackdeler med att välja 2x95 jmf med en tjockare och en tunnare skiva? Prisskillnad även här...

Tacksam för tips!!!

 

[Maxen]

Obs, jag är ingen expert men jag ska göra ungefär samma sak som du. Jag ska isolera ett snedtak med ca 20cm isolering och med en 45mm luftspalt mellan isolering och råspånt..

1. Oljehärdad masonite tror jag är det som gäller. Jag tänker iaf. ta det. Bra om det skyddar lite mot fukt från luftspalten.
2. Jag tänker ta 2x95mm. Känns som om en 45mm skiva mineralull blir lite "sladdrig" att hantera.
3. Jag har fått lära mig att ångspärren ska ligga max 1/3 ut från den varma sidan (åtminstone på väggar lite mer osäker på tak men det borde väl vara samma sak där) så det borde fungera så som du beskriver det. En fördel med det sättet är väl att du då har 45mm att dra elledningar och annat i som inte riskerar att förstöra ångspärren.

/Maxen

 

[imported_Byggaren]

Maxens råd är det som gäller.

Sen heter det inte marsonit (eg. marsonite). Det är ett fabrikantnamn, ungefär som Höganäs står för lerkrus. Det heter hård träfiberskiva.
_______________
Byggaren

 

[Ilam]

Tack för svar!
Skall fundera på var jag lägger ångspärren, elen drar jag nog utanpåliggande eftersom jag redan gjort det i resten av huset o tycker inte det stör (rätt litet hus).

Jo, jag vet att masonite är ett produktnamn men begreppet "hård träfiberskiva" känns så luddigt, jmf mdf, hdf m.fl. skivmtrl. De flesta fattar ju direkt vad masonite är

Byggaren -får jag ställa min fukt-fråga till dig också? Kommer här:

Konstruktionen är helt diffusionsöppen idag, både neråt och uppåt (vinden är idag helt oisolerad). Huset har väggar av lersten och träbjälklag samt krypgrund. Fuktförhållandena i krypgrunden är inte helt idealiska (skall ses över så småningom), så på bv har jag bara trägolv utan lack eller något, vilket fungerar bra ur fuktsynpunkt.
Golvet på vinden består idag av ett svagt trägolv som måste förstärkas. Jag råkar ha tillgång till en ansenlig mängd 15 mm form-plywood och funderar nu på att lägga form-plywood som förstärkning över hela vindsgolvet och sedan lägga ett enklare tunnt trägolv ovanpå, vilket borde fungera bra ur hållbarhetssynpunkt.
MEN frågan är vad som händer fuktmässigt? Form-plywooden är ju tät, så ovanvåningens golv (läs bottenvåningens tak) får ett tätt skikt. Bägge utrymmena är ju tänkta att vara uppvärmda och någon direkt isolering finns inte i mellanbjälklaget, bara lite sand och kalk.

 

[imported_Byggaren]

Om både under- och översida kommer att hålla samma temperatur sker ingen fuktvandring. Den uppkommer bara där varmt går mot kallt. Jag ser därför inga problem att använda plastad formply som undergolv på Öv mer än att den kommer att stoppa den fukt som vill upp genom golvet vid olika temp. Dessutom tejpas inte skarvarna och då kan den lilla fuktmängd (vid lika temp. som det förutsätts) inte ställa till någon större skada. Den läcker helt enkelt ut genom skarvarna.
_______________
Byggaren

 

[Ilam]

Tack, då gör jag så med gott samvete!

 

[grunch]

Måste det verkligen vara masonite av den oljehärdade typen?

 

[imported_Byggaren]

Måste det verkligen vara masonite av den oljehärdade typen?

Det finns ingenting som heter måste, däremot bör.

Man kan använda vanlig hård träfiberskiva oxå, men man bör använda oljehärdad som bättre står emot fukt från t.ex. den drivsnö som kan sugas upp i luftspalten under ogynnsamma vindförhållanden. Den vanliga träfibern kommer att lösas upp i ytan och bli bucklig av väta och skyddar därför sämre.
_______________
Byggaren

 

[nihtila]

Hej!

Ifall man köper isoleringsskivor som har papper på båda sidor (vindskydd), kan man då hoppa över masoniten ni pratar om?

 

[jon_h]

Sen heter det inte marsonit (eg. marsonite).

Var får du r-et ifrån, det heter ju Masonit eller Masonite på engelska..? Uppfinnaren hette Mason.

Om både under- och översida kommer att hålla samma temperatur sker ingen fuktvandring. Den uppkommer bara där varmt går mot kallt.

Men det där stämmer ju inte, fuktvandring sker ju från ett fuktigare utrymme till ett mindre fuktigt. Annars skulle det ju till exempel inte ske fuktvandring genom ett tätskikt med för lågt ångmotstånd, det finns i princip ingen temperaturskillnad mellan tätskiktets båda sidor. Skillnad i RF är motorn i diffusion, och en viktig variabel då man mäter tätskikts ångmotstånd.

 

[imported_Byggaren]

Var får du r-et ifrån, det heter ju Masonit eller Masonite på engelska..? Uppfinnaren hette Mason.



Men det där stämmer ju inte, fuktvandring sker ju från ett fuktigare utrymme till ett mindre fuktigt. Annars skulle det ju till exempel inte ske fuktvandring genom ett tätskikt med för lågt ångmotstånd, det finns i princip ingen temperaturskillnad mellan tätskiktets båda sidor. Skillnad i RF är motorn i diffusion, och en viktig variabel då man mäter tätskikts ångmotstånd.

Min felskrivning. Masonite.


Om det är lika varmt över som under bjälklaget och luften i båda utrymmena står i direkt kontakt med varandra, sker ingen fuktvandring genom bjälklaget, eftersom naturen (lixom mycket annat när det gäller naturlagarna) strävar efter utjämning efter minsta motståndets lag. Fukten går därför inte genom bjälklaget. Den går förbi och runt genom trappöppningen istället. Värmen är den termodynamik som driver processen.

Men om vi för skojs skull antar att det finns ett duschrum med hög fukthalt i utrymmet på Bv. så skulle den fukten teoretiskt kunna pressas genom taket när dörren är stängd om frånluftsventilationen är ur funktion. Men innan dess ska den fukten passera de tätskikt som ska finnas i ett bad-/duschrum, men då är vi inne på något annat än frågan och fackmannamässigt utförande, dvs. fuskbygge.

Förmodligen reagerar oxå den duschande/husägaren på att det blir så varmt och disigt i duschutrymmet att h*n öppnar frånluftsventilen och vädrar ut den fuktiga luften, även om tilluften fortfarande kanske saknas. Vädras den fuktiga luften ut via dörren till övriga huset träder naturlagarna åter in och utjämnar fuktigheten i hela luftvolymen innan den hinner göra någon skada i huset på Öv. Förhoppningsvis är inte heller all frånluftsventilation i huset ur funktion. Köksfläkten drar ut ganska mycket luft dagligdax.

Så risken att använda plastad formply som undergolv på Öv bedömer jag som ganska liten ur fuktsynpunkt. Flanktransmissionen vid skarvar och runt kanter släpper genom fukten lättare än skivorna, som eventuellt kan tränga upp mot undersida skivor.

Men du gör kanske en annan bedömning utifrån din erfarenhet?

Tillägg:
I övrigt har du delvis rätt. Det är naturlagarana som styr var fukten tar vägen. Dvs. fuktig luft blandas med torrare luft tills fuktighetshalten är lika i båda volymerna. Dvs lika Relativa Fuktighet. Men... ur farlighetssynpunkt är temperaturen en större faktor eftersom fukten tranporteras med den från varmt till kallt. Du kan t.ex. ha lägre temperatur på utsidan med högre RF än inomhus och ändå få kondens i väggen. Dvs. den varma rumsluften söker sig mot kallare eftersom naturen strävar efter att utjämna temepraturskillnaderna.
_______________
Byggaren

 

[jon_h]

Vi är överens. Jag tolkade ditt inlägg som att det var en generell regel att det är temperaturen som styr fuktvandringen utan inverkan av den relativa fuktigheten på de båda sidorna, men jag förstår nu vad du menar.

Temperaturen är en viktig faktor i det du beskriver. Om man tänker sig att en plastfolie (eller egentligen vilket skikt som helst) avdelar två volymer luft, där den ena volymen har en temperatur på säg fem grader, och en fuktighet på 90% RF, medan den andra har 20 grader och 50% RF, så kommer egentligen fukten vilja gå från kallare mot varmt, det vill säga från fuktigare till mindre fuktigt. Men det som händer är att kondens kommer uppstå på den varma sidan av plasten, och på ytan av folien bilda en fuktighet på 100% RF, så i praktiken går fukten ändå från varmare till kallare, precis som du beskriver. När det gäller vanlig diffusionsspärr i yttervägg så är dock temperaturskillnaden på ömse sidor av plasten försumbar, så där vill jag nog tro att det är skillnaden i RF som nästan helt styr åt vilket håll diffusionen vill ske. Luften i sig strävar dock inte efter att röra sig från varmare till kallare, vilket jag tolkar det som att du skriver, men fukten kan i praktiken göra det.

Och jag bedömer det också som riskfritt att använda plastad plyfa där det nu diskuteras.

 

[imported_Byggaren]

----
Luften i sig strävar dock inte efter att röra sig från varmare till kallare, vilket jag tolkar det som att du skriver, men fukten kan i praktiken göra det.
----

Inte luften, utan temperaturskillnaden i luften, strävar moder Natur efter att utjämna. Det för med sig (eftersom varm luft är lättare än kall och i regel har ett högre fuktinnehåll) att termodynamiken driver med sig fukt till kall sida.


Skönt att vi är överens någon gång
__________________
Byggaren

 

[jon_h]

Skönt att vi är överens någon gång

Hehe, ja.. Fast jag tror nog att vi nästan alltid är det, det är ju ganska sällan vi diskuterar med varandra i olika trådar. Det har väl bara varit någon gång som vi inte varit överens.

 

[perkele]

Angående oljehärdad eller inte. Jag fick rådet från att inte använda oljehärdad då den var onödigt tät. Rent av för tät då ev fukt som kommer innifrån inte tar sig ut tillräckligt snabbt. Har bandplåt ytterst så det bör inte driva in snö utifrån. Kan ju vara andra rekommendationer ifall man har pannor.

Edit. Glömde att skriva att det rör sig om snedtak, öppet upp till nock. Kan ju ha viss betydelse.