Här kommer några kommentarer från en som är inne på samma stig som du själv, även om jag hunnit komma lite längre på vägen (jag har redan köpt på mig MYCKET mer verktyg än jag behöver).
Eftersom det här ämnet fascinerar mig blev inlägget alldeles för långt och till viss del fyllt av irrationellt svammel och allmänt tyckande. You have been warned!
Jag betraktar mig själv som nybörjare. Jag klarar att sinka en liten låda (typ pennskrin) men sinkarna blir inte symmetriska eller lika stora på alla sidor (inte ens gliporna blir lika stora...). Möbler har jag inte vågat mig på ännu, men nuvarande projektet är att bygga lådor till det lilla verktygsskåp som är inbyggt i snickarbänken och som ursprungligen bara är ett tomt skåp.
De verktyg som jag använder oftast är (utan inbördes ordning):
Fogsvans för att kapa trä: Nå'n Bahco eller Sandvik från byggmarknaden, inte särskilt kritiskt vilken modell. Jag använder den inte så mycket och finjusterar efteråt så om jag skulle köpa en ny skulle det nog bli en billigare från Jula eller liknande.
Fogsvans för att klyva trä: En gammal 50-talare som jag ropade in på Tradera och som jag filade om tänderna till klyvtandning istället för den ursprungliga kaptandningen. Att fila om tänder var mycket enklare än jag trodde, och trots min amatörmässiga filning klyver den virke betydligt bättre än fogsvansen från byggmarknaden. Innan köp: kolla på bilderna att tänderna inte är tandspetshärdade (syns genom att tänderna då är blåsvarta mot resten av sågens silvergrå färg) för då går de inte att fila. Paul Sellers (min personliga favorit-youtubare) har en film om hur man filar sågtänder.
Ryggsåg: Jag använder en enkel såg från bygghandeln, typ den här [länk]
Eftersom mina sågsnitt aldrig blir raka så sågar jag alltid med lite marginal och justerar med hyveln i min "shooting board". Det i sin tur gör ju att kraven på sågen är minimala.
Sinksåg: Jag har ännu inte hittat någon i min prisklass som funkar bra (eller så är det jag som inte är tillräckligt bra på att använda dem jag provat
).
Putshyvel Stanley nr 4: En nyproducerad Stanley som jag fått i julklapp någon gång för länge sedan. Antingen har jag fått ett måndagsexemplar där de missat att införa alla fel som andra talar om, eller så är jag bara för okunnig för att märka dem för den fungerar (tillräckligt) bra för mig.
Skrubbhyvel Stanley nr 4: Ett Traderafynd som blev billigt för att den var i ganska dåligt skick. Handtaget är lite löst, färgen flagnar, den var kopiöst smutsig och stålet var slött. Förutom att tvätta av den och skärpa stålet till "skrubbform" (eggen får en båge så att den gör ett långt "dike" i träet istället för en horisontell yta) har jag inte gjort något mer åt den. Jag använder den ganska ofta för att avverka mycket material när jag vill förändra tjockleken på en träbit, eller då jag försöker mig på att rikthyvla för hand (det brukar bli förvånansvärt rakt, men oftast långt efter att träbiten blivit alldeles för tunn för att kunna användas till det den var avsedd för...). Notera att till skrubbhyvel duger nästan vilken sk-thyvel som helst, så om det första försöket till putshyvel visar sig vara dåligt, gör om den till skrubbhyvel och köp en ny putshyvel. De flesta snickeriyoutubare har en film om hur man gör om en putshyvel till skrubbhyvel, min egen favorit är (naturligtvis) Paul Sellers.
Stanley nr 5: Använder ganska ofta, mest för att jag har den, för att den är lite längre, tyngre och "känns bra", men skulle klara mig utmärkt utan. Sätts på listan "bra att ha men inte nödvändig".
Falshyvel: Jag har (naturligtvis) köpt på mig flera, samtliga begagnade från Tradera, men det visar sig att den enda jag använder är en äldre i trä med snedställt hyvelstål. Eftersom jag inte har samma yrkesskicklighet som de gamla mästarna klarar jag inte att köra den frihand, så jag har monterat två träribbor som sido- och djupanhåll. Eftersom mina laxstjärtar mer påminner om hajfenor använder jag ofta falsfogar till de enkla lådor som är toppen av min nuvarande snickeriförmåga.
Rubank: En ny nr6 kostar (oavsett fabrikat) 1500kr och uppåt, en begagnad kostar typ 800kr och uppåt, men man får en trärubank för någon enstaka hundralapp på Tradera. Den jag använder mest är ungefär en halvmeter (har inte mätt) och har någon form av hårdträbotten (lignum vitae?) och kostade 220kr på Tradera. Visst, det tar ett tag att lära sig ställa in en trähyvel, men just rubankarna ändrar jag sällan inställning på så där tycker jag absolut det är värt den extra mödan.
Andra hyvlar: Jodå, jag har samlat på mig några andra, både i trä och metall, och jag använder dem eftersom jag har dem, men de är inte nödvändiga i början. Fast KÄNSLAN när man (för en gångs skull) lyckats skärpa hyvelstålet RIKTIGT vasst, och fått till inställningen RIKTIGT fint,i en trähyvel och känner den glida fram över träet och hyvla tunna, jämna, hyvelspån, den är närmast sensuell. I ärlighetens namn händer det ganska sällan och jag råkar istället ofta ut för att en felinställd trähyvel lämnar fula spår i ytan, men ändå är det något med trähyvlarna som gör att jag återkommer till dem med förhoppningen att den HÄR gången, nu så...
Stämjärn: Jag har samlat på mig allehanda traderafynd så jag har ett femtontal i olika bredder. Fast ordet "fynd" kan diskuteras. Flera av dem kan nog sägas ha fått en fristad hos mig efter att ha levt ett synnerligen hårt liv hos sina tidigare ägare, vilket visar sig i att skaften, bladen (eller båda) är böjda, något som är svårt att se på en bild (och helt omöjligt att upptäcka efter att man intalat sig själv att man villhöver just det stämjärnet
). Det visar sig emellertid att för de enkla snickerier jag gör så skulle en smal (6-10mm), en bred (typ 14-18mm) och en riktig spade (25-35mm) räcka alldeles utmärkt. I höstas gav jag mig själv fabriksnya stämjärn i present. Jag valde CI Fall, delvis för att jag tror (eller åtminstone hoppas) att de är prisvärda, delvis av nostalgiska skäl, fabriken låg en gång i tiden inte så långt från min uppväxtort (fast numera är CI Fall tydligen europaimport). Jag har inte använt dem så mycket att jag kan ge något omdöme, men det gick i alla fall på någon enstaka minut att slipa baksidan plan på dem.
Vinkelhake: Jag började med vanlig vinkelhake från bygghandeln och det funkade bra. Lite senare blev den ersatt av två stycken "kombination square" från Bahco, en 15cm som jag använder mest (jag gör mest ganska små saker, misstagen blir billigast då...) och en 30cm. Youtubern Joshua Farnsworth (Wood and Shop) rekommenderade Bahco som prisvärd. Jag har inget att jämföra med så jag håller bara med.
Ritsmått: (heter det så i snickeri? jag menar "marking gauge"). Jag började med att göra en enligt Rex Kruegers video ([media]). Den fungerade bra, men efter ett tag märkte jag att jag borrat lite snett så jag fick inkonsistenta mått. Jag gjorde en ny som fungerar riktigt bra, särskilt efter att jag tittat på Paul Sellers film där han rekommenderar att man ska fila spetsen till en egg istället för en spets. Men sen blev det som vanligt, när jag besökte Workshop Heaven för att köpa en liten burk vax upptäckte jag saker som jag inte visste att jag behövde förrän jag såg bilderna, bland annat två ritsmått:
[länk]
[länk]
Jag använder dem båda två, gillar dem båda och har svårt att utse en favorit.
Diamantbryne: Jag är en stolt och lycklig ägare av en Tormek T3 men använder den sällan till snickeriverktyg. Undantagen är framförallt när mina traderafynd visat sig vara rena rosthögar med eggar som mer påmint om raspar. Tormeken avverkar fort och är betydligt bättre än mig på att få eggarna vinkelräta men jag har inte utrymme att ha den framme så den står oftast undanplockad. Däremot försöker jag anamma principen att bryna ofta och lite på diamantbryne för att hålla eggarna ständigt vassa. Ni noterade väl ordet "försöker"? Tyvärr är jag av naturen lat så det är en ständig intern kamp mellan föresatsen och latheten. Mitt diamantbryne är ett noname som rekommenderades av någon på nätet för flera år sedan, nästa bryne blir nog det som någon annan i den här tråden rekommenderade (tack för tipset).
Fil och rasp: En av varje. Jag köpte billigast tänkbara från bygghandeln (eller om det var Jula, kommer inte ihåg).
Stållinjal: har flera i olika längder, 15cm, 30cm, 50cm, 80cm. Olika inköpsställen, minst en av dem kommer från Biltema.
Markeringskniv: Jag började med att göra en enligt Paul Sellers video fast min blev inte lika bra som hans. Trots det tyckte jag att den funkade bra. Ända till jag köpte en bra! På Bauhaus (men inte på deras hemsida
) finns "två körsbär" stämjärn och snidesjärn. En av deras snidesknivar (Code C335200 halvvägs ned på den här sidan: [länk]) tycker jag funkar jättebra, åtminstone till det jag använder den till.
Borrsväng: Att borra med borrsväng är bland det roligaste jag vet. Det är något extremt tillfredsställande med att verkligen kunna känna hur borren skär av träfibrerna innan den hyvlar bort dem med den flata delen av skäret. Faktum är att jag ofta letar efter användningsområden för att få anledning att använda den. Förvaringslådor funkar bra att dra ut med hjälp av ett litet hål i fronten istället för en knopp...
Övrigt: Min personliga favorit på ytbehandling just nu är Alfie Shine Hard Wax Polish. Den kan inte med bästa vilja i världen kallas för praktisk (den tar en god stund att applicera och man rekommenderas vänta flera dagar mellan strykningarna) men den sidenmjuka känsla som man får fram på en hyvlad träyta är underbar att ta på. Fantastisk till de små lådor och boxar jag lyckas åstadkomma, men förmodligen alldeles för arbetskrävande på en större möbel.
[länk]
Frustrator skrev:
Mina barn sover numera rakt igenom att man drar igång hyvel+spånsug 2vån rakt under dem
