SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB (statens provningsanstalt) har PVC-fönster monterat och under uppsikt sedan 10 år tillbaka. Har inte hört något negativt därifrån ännu. (ok, 10 år är ingen ålder för ett fönster, men om man ska tro en del tyckare på formumet så kan man förvänta sig att fönstren faller ihop redan efter halva den tiden) (läs mer om SP testet http://www.pvcfonster.se/livslangd/livslangd_mer.htm)

( www.pvcfonster.se är för övrig en bra propagandasida för PVC-fönsters förträfflighet.)[/QUOTE]

Intressant läsning, jag kanske ändrar uppfattning, men efterlyser fortfarande testresultat på ett PVC-fönster med U-värde 0,6.
 
Kopierar in ett tidigare svar jag gett på samma fråga i en annan diskussion, som svar på Brors fråga om U-värden:

De värden jag fått är referens till en CE-märkning är för isolerglas 4mm+standardglas 4mm+isolerglas 4mm i glaskassetter fyllda med argon
U=0,9 vid 2 lika luftspalter 9 mm mellan glasen
U=0,8 vid luftspalter 9 mm resp 12 mm mellan glasen
U=0,7 vid 2 lika luftspalter 12 mm mellan glasen
U=0,6 vid 2 lika luftspalter 15 mm mellan glasen
U=0,5 vid 2 lika luftspalter 18 mm mellan glasen
Sedan finns det massor av andra kombinationer

Jag vet inte vilka värden Saint-Gobain och Pilkington har för sådana glaskassetter, men tabellerna stämmer väl för andra typer av fönster, dvs U= 3,3 - 2,8 för vanliga tvåglasfönstrer avstånd 9 -18 mm.

Håller dock med om att ibland undrar jag om inte detta är för bra för att vara sant, men detta är ju produkter som förmodligen tillverkas i Europas just nu nyaste och modernaste glasfabriker. Kanske även största? Efterfrågan på isolerglas är tydligen enorm i östra Europa.
Ovan är officiella testresultat enligt CE. Då själva PVC-karmarna har U-värden mellan 0,7 och 0,9 blir det totala U-värdet för hela fönstret ca 0,6 för glaskassetter med U= 0,5

PS. Håller med om att fönsterbranschen i Sverige inte verkar seriös ocfh full av lycksökare, där PVC-fönstersaäljarna kör en typ av varianter, medan träfönstersäljarna kör andra varianter
 
Jag tvivlar inte på de enskilda komponenternas värde, men att konstruktionen får ett snittvärde betvivlar jag. Skarven mellan karm och båge resp mellan båge och glas, där är det en eller två tätningslister, vad är U-värdet där? Fram med ett testresultat på hela konstruktionen som visar det verkliga U-värdet.
 
Du har rätt. U-värdet ökar från 0,6 till 0,7. Letade på internet och fann följande regler för PVC-fönster
The new way of calculating the heat transfer coefficient Ug was incorporated into the EN ISO 10077 norm in the following pattern:
Uw = (Af *Uf + Ug*Ag + Lg*Ψ)/(Af + Ag)
where
Uw=U coefficient of the window [W/m2K]
Af=surface of the frame
Uf=heat infiltration coefficient of the frame in [W/m2K
Ag=surface of glazing in [m2]
Ug=heat infiltration coefficient of the glass in [W/m2K]
Lg=perameters in metres (edges of glass)
Ψ=Linear heat infiltration in W/mK spacerbars (in glass unit)
Ett fönsterglas 0,7 x 1,5 m med 70 mm PVC karm ger Af=2x(0,7+1,5)x0.07 =0.3 kvm och Ag=0,7*1,5=1,05 kvm, samt Lg=4,4 m. Ψ är enligt tillverkarens uppgift 0.040 W/mK för de lösningar som används vid glaskassetter i PVC-karmar. Om glaskassetten har U=0,5 och en karm med U= 0,9 får hela fönstret ett U-värde på 0,7 W/m2K. Större fönster får ännu bättre U-värden på grund av läckaget i glaskasssetten minskar relativt sett, medan mindre får något högre värden. Bättre isolering i PVC-karmen ger ingen märkbar skillnad, då det är faktorn Lg*Ψ som ger försämringen i U-värde med 0,2 enheter. Det är alltså enbart utformningen av glaskassettens kanter, som ger denna försämring totalt sett, inte PVC-karmen, och samma fenomen finns därför för alla typer av fönster med glaskassetter
 
Fortfarande är det ett teoretiskt värde och ej testat, men är kanske sant eller nära sanningen. Hur som helst skulle det inte duga vid en ansökan om energibidrag.
 
Snailman
Energibidrag gäller väl bara dem som ska byta ut befintliga fönster?, så för oss som ska bygga nytt är detta helt betydelslöst antar jag...
 
Fortfarande är det ett teoretiskt värde och ej testat, men är kanske sant eller nära sanningen. Hur som helst skulle det inte duga vid en ansökan om energibidrag
Är du säker på detta?

EN-normer är ju gällande harmoniserad standard, gemensam för EU eller i överensstämmelse med grundläggande krav i EU. Att vägra bidrag därför att man ska mäta på annat sätt i Sverige, är kanske inte ovanligt när det gäller byggbranschen som bekant. Jag undrar dock om svenska staten kan vägra energibidrag om EUs villkor för produkten har följts, utan att samtidigt riskera att dras inför EUs domstolar för olovlig konkurrensbegränsning av utländska EU-företag.
 
Vad som krävs är att det skall vara ett testat värde, var testet är gjort spelar nog ingen roll. Men jag kan ha fel.
Så här står det på ansökningsblanketten:

"Du ska fylla i vilken typ av fönster du byter ifrån, det antal fönster som byts ut och arean på de
fönster som ersätts. Du måste också fylla i värmegenomgångskoefficienten (U-värdet) på dina nya
fönster. Tillverkaren av fönstret ska kunna lämna uppgift om vilket U-värde fönstret har med båge
och karm. På energimyndighetens webbplats, www.stem.se och konsumentverkets webbplats,
www.konsumentverket. kan du läsa mer om energieffektiva fönster"

För att kunna ange ett korrekt U-värde måste ett test utförts.
 
OK. Jag skulle tro att man måste ha testprotokoll för hur de olika parametrarna i formeln ovan testats och beräknats, dvs

Uf=heat infiltration coefficient of the frame in [W/m2K
Ug=heat infiltration coefficient of the glass in [W/m2K]
Ψ=Linear heat infiltration in W/mK spacerbars (in glass unit)

Dessa värden tycks också gå att få fram från tillverkarna. I annat fall blir ju konsekvensen att varenda tänkbar fönsterstorlek i Sverige måste testas separat, såväl för trä-, aluminium- och PVC-fönster, då formeln ovan ger olika resultat, styrda av fönstrets storlek vid användning av glaskassetter. (Jag funderar på att söka energibidrag, så frågan är högst relevant för mig, och jag ska kolla vidare. Jag vet i alla fall nu att man ska kräva dessa uppgifter från säljaren enligt EUs normer EN ISO 10077 )
 
Kollade om mina minsta fönster skulle klara energibidragsgränsen. Det är några små fönster 0,6 x 0,4 m med 70 mm PVC karm ger Af=2x(0,6+0,4)x0.07 =0,14 kvm och Ag=0,6*0,4=0,24 kvm, samt Lg=2,0 m. Ψ är enligt tillverkarens uppgift 0.040 W/mK för nuvarande lösningar. Ug = 0,5 och Uf= 0,9 W/m2K

Uw för hela dessa små fönster blir då enligt beräkningsmetoden ovan = 0.85.

Man ska alltså ha så stora fönster som möjligt för att få lägsta U-värden för hela fönstret vid glaskassetter, oavsett vilket material man har i karmen. Sedan är det givetvis svårt att hantera alltför stora fönsterbredder, men var går gränsen?. Ett PVC-fönster med H= 2,0 m, B= 1,2 m med 70 mm PVC karm ger Af=2x(2,0+1,2)x0.07 =0,48kvm och Ag=2,0*1,2=2,4 kvm, samt Lg=6,4 m. Ψ är enligt tillverkarens uppgift 0.040 W/mK för nuvarande lösningar. Ug = 0,5 och Uf= 0,9 W/m2K ger då ett

Uw för hela detta stora fönster hamnar på låga 0,65 W/m2K, dvs 25% lägre än för det lilla fönstret (om jag räknat rätt)
 
När man anger U-värdet för ett fönster, alltså hela fönstret, använder man sig alltid av storleken 12 x 12. Det är även den storleken som används när tester utförs.
 
Med andra ord:

De av svenska fönsterförsäljare angivna U-värdena har således inget med verkligheten att göra enligt gällande europeiska normer EN ISO10077.

Svensk fönsterindistri verkar vara en riktig skojarbransch, med statliga myndigheter i spetsen. Vem tar tillvara konsumenternas intressen av korrekt information? Vart är vi på väg?
 
Jag tycker att det är ganska självklart att man använder sig av en viss storlek när man anger U-värdet, hur skall man annars kunna göra en jämnförelse? Det är ju av samma anledning som man anger kilopris på t.ex. köttfärs.
 
Jag tycker att det är ganska självklart att man använder sig av en viss storlek när man anger U-värdet, hur skall man annars kunna göra en jämförelse?
Svaret på frågan är självklart den europeiska normen EN ISO10077. Kan man lite värmelära inser man att den i normen föreskrivna metoden måste ligga betydligt närmare sanningen än den grova svenska schablonen. Den svenska schablonenen ger ju uppenbart felaktiga U-värden för samtliga glaskassettfönster, utom de som är fyrkantiga 12 x 12 dm, vilket mina beräkningsexempel utifrån EN ISO 10077 ovan visat. Den svenska schablonen är därför bara ett sätt, som tillåter att fönstertillverkarna får ge sina kunder uppenbart felaktiga uppgifter om sina fönsters U-värden i strid med gällande EN-normer, och detta verkar till råga på allt ske med statsmaktens tysta medgivande och stöd. En EN ISO-norm är ju inget branschen gissat sig till, utan det sätt som man funnit vara det bästa att just testa och jämföra olika fönster vad avser hela fönstrets värmeläckage ,uppdelat på karmens värmeläckage, glasets värmeläckage via rutan plus glasets läckage vid kontakten och infästningen i karmen. Något ytterligare värmeläckage kan knappast förekomma.

Om detta är ett handelshinder enligt EU-s regler, får väl komma fram i samband med min ev ansökan om energibidrag. Kan bli riktigt spännande att kanske få chansen att driva ett eget mål till EU-domstolen (i bästa fall!). För det här verkar stinka svensk rättsröta lång väg. :)
 
Nu kan jag inte den norm som du hänvisar till, men om ett fönster från t.ex Elitfönster har U-värdet 1,0 i storleken 12 x 12 och ett PVC-fönster har samma värde vid samma storlek så lär de ha likadana eller i alla fall nästan vid andra storlekar, så jag förstår inte din upprördhet.

Att du skulle få något gehör i EU-domstolen betvivlar jag, det är ju på inget sätt förbjudet att importera fönster från andra länder och det är absolut inte förbjudet för den svenska importören att testa den typ av fönster som han avser att importera.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.