Vems är bryggan !

[Puide]

Rätt så. Om jurister alltid kunde tolka lagen rätt behövdes inga domstolar. Var finns nu alla nödvändiga dokument?

 

[hempularen]

Nu har jag bara skummat igenom en del av tråden, ursäkta.

Men avtalet som finns, verkar i mina ögon vara formulerat så att det kan ses som ett avtalsservitut. Dvs. hade det gällt ex. att få ha en brunn tillsammans så hade det troligen gällt som servitut.

Men så har vi ett par problem/tveksamheter. Dels att det inte är registrerat, det är OK, så länge en säljare av den tjänanade fastigheten informerar köparen. Så att OM köparen kände till avtalet vid köpet, så är det giltigt. Om säljaren inte informerarf om servitutet, så gäller avtalet fortfarande för den härskande fastigheten, men eftersom den tjänande fastigheten inte behöver acceptera avtalet, som inte var känt. Så har den härskande fastigheten lidit skada, och kan begära skadestånd.

I praktiken fungerar det inte med att få skadestånd i det fallet, eftersom säljaren kan påstå att köparen informerades muntligen, vilket köparen kan blåneka till. Den härskande fastigheten får då inget skadestånd från säljaren, såvida man inte kan bevisa att informationen inte gavs. och kan bara nyttja sitt servitut om man kan bevisa att informationen gavs.

Nästa lite knepigare problem: kan man verkligen skapa ett servitut, där fastighet A ger fastighet B en rätt att nyttja något på fastighet C, där C inte är inblandad. Det skulle ju ex. kunna göra att man sätter igång med en ren uthyrningsverksamhet om man har tillgång till (men inte äger) en populär brygga. Jag tror inte att avtalet är giltigt av just den anledningen.

 

[Nötegårdsgubben]

Håller med om att det finns problem med avtalet, särskilt ur servitutssynpunkt. Dels på den grund du skriver, kan X ägare ge servitutsrätt åt Y för något som egentligen tillhör Z? Dels på grunden att avtalet ställer vissa krav på vad X ska göra. Det finns väldigt liten möjlighet att kräva att tjänande fastighets ägare gör något genom ett servitut.

Så det man gör är närmast att likna vid en gemensamhetsanläggning eller ett enkelt bolag utan att förstås uppfylla formkraven för det förra (och förmodligen inte ens det andra då det är fastigheterna och inte ägarna som ska vara avtalsparter).

Det vore intressant att veta hur de som skrev avtalet tänkte, lagmässigt. Hur de tänkte i sak är väl uppenbart (att både ägaren av X och Y skulle ha rätt till och ansvar för bryggan), men tänkte de att det skulle hålla för en domstolsprövning eller skrevs avtalet bara med moralen som rättesnöre.

 

[Stefan1972]

Det skrevs nog som jag har varit inne på själv att det skulle gälla dem emellan. Inte att det skulle hålla rättsligt för framtida ägare. Det var ändå betydligt vanligare för att man gjorde överenskommelser sinsimellan och var överens om saker men en del tog väl steget till att ha ett dokument också. Det kändes väl bättre antagligen.

 

[swirve]

Man får nog se det i kontexten att det var ett syskonpar som skrev ett internt avtal. Vad rör de andra punkterna kan man ju undra?
Hur som kan det inte vara att se som servitut!

 

[Nötegårdsgubben]

Det skrevs nog som jag har varit inne på själv att det skulle gälla dem emellan.

Det tror inte jag. Den del vi ser av texten är uppenbart skriven utifrån att fastigheten ska vara bunden, inte bara dåvarande ägare. Att dokumentet lämnats vidare vid försäljning talar för samma sak.

 

[Daniel 109]

Om avtalet var avsett att gälla mellan dem och inte kommande ägare skulle de använt namn, inte fastighetsbeteckningar.

 

[cpalm]

Nästa lite knepigare problem: kan man verkligen skapa ett servitut, där fastighet A ger fastighet B en rätt att nyttja något på fastighet C, där C inte är inblandad. Det skulle ju ex. kunna göra att man sätter igång med en ren uthyrningsverksamhet om man har tillgång till (men inte äger) en populär brygga. Jag tror inte att avtalet är giltigt av just den anledningen.

Det är ju precis det jag upprepar här som en papegoja, men ingen verkar läsa det jag skriver.
Nej, A och B kan inte sinsemellan upprätta ett servitut eller ett arrende som rör nyttjanderätt i C. Inte heller kan A åberopa hävd gentemot B om nyttjanderätt i C.
A kan vidareupplåta rätt i C till B i andra hand med C:s tillåtelse. Men det är då inte ett servitut eller ett arrende.

 

[Stefan1972]

Jo men vi vet fortfarande inte intentionen till varför det skrevs och om det överhuvudtaget var nå rättsliga tankar bakom det överhuvudtaget. Det kan lika gärna ha varit två individer som ville ha nåt de emellan utan nån som helst tanke på kommande ägare och att det skrevs som det gjordes kan ju vara en slump. Det är ju inget ovanligt att man vill att det ska se officiellt ut när det ändå är ett avtal och då låter det ju bra med fastighetsbeteckningar
.
Ingen aning, jag bara gissar.

 

[Olaf3]

Jo men vi vet fortfarande inte intentionen till varför det skrevs och om det överhuvudtaget var nå rättsliga tankar bakom det överhuvudtaget. Det kan lika gärna ha varit två individer som ville ha nåt de emellan utan nån som helst tanke på kommande ägare och att det skrevs som det gjordes kan ju vara en slump. Det är ju inget ovanligt att man vill att det ska se officiellt ut när det ändå är ett avtal och då låter det ju bra med fastighetsbeteckningar
.
Ingen aning, jag bara gissar.

Och vad spelar det för roll i den här frågan? Det har ingen som helst betydelse för hur den skriftliga överenskommelsen ska tolkas och följas.

 

[swirve]

Jag är inne på Stefans linje... Därav intressant vad det står i de andra punkterna. Det kanske rör kattpassning?!
En tanke som slog mig. Det känns troligt att arrendet inte är för en brygga utan det står arrende för strandremsa/markområde/badplats etc. där arrendatorn äger rätten att uppföra brygga/trädäck/bastu eller dyl.
_Om_ avtalet skulle vara giltigt ser inte jag hur det skulle ge TS samma rättigheter till arrendet som grannen, bara rätten att sköta om bryggan och kanske indirekt använda bryggan. Det bör inte ge rätten att uppföra andra saker på arrendet!?

 

[Stefan1972]

Och vad spelar det för roll i den här frågan? Det har ingen som helst betydelse för hur den skriftliga överenskommelsen ska tolkas och följas.

Jo men återigen, grundtanken var kanske ett avtal dem emellan, helt privat, att de skulle ha nåt att visa om den andre började bråka. Det kanske inte var menat att det skulle leva vidare till andra ägare..........vi vet ju inte.

 

[mickef]

Grannen har garanterat kollat upp detta med en fastighetsjurist och har såklart helt rätt. Släpp det och gå vidare.

Jag skulle gå till markägaren och fråga om situationen som uppstått är i linje med förutsättningen för arrendet.

 

[civilingenjören]

Nästa lite knepigare problem: kan man verkligen skapa ett servitut, där fastighet A ger fastighet B en rätt att nyttja något på fastighet C, där C inte är inblandad.

Inte så knepigt egentligen. Ett servitut är rätt för ägaren av annan fastighet (den härskande fastigheten) att i visst hänseende nyttja eller på annat sätt taga i anspråk den tjänande fastigheten eller byggnad eller annan anläggning som hör till denna eller att råda över den tjänande fastigheten i fråga om dess användning i visst hänseende.
I ditt exempel är:

• fastighet A den tjänande fastigheten
• fastighet B den härskande fastigheten
• något på fastighet C en anläggning (bryggan) som hör till den tjänande fastigheten (fastighet A)

Så för att det avtal som vi har sett ska kunna vara ett servitut måste alltså bryggan höra till fastighet A, det vill säga vara fastighetstillbehör. Eftersom bryggan ligger utanför fastighet A kan det bara vara fastighetstillbehör till fastighet A om den ligger där den ligger med stöd av servitut. Så det är bara möjligt om det så kallade arrendekontraktet, som vi inte har sett, i själva verket är ett servitutsavtal mellan A och C.

 

[Marcus_L]

Jag tycker en stor fråga är om TS's fastighet har levt upp till sina skyldigheter, annars kan avtalet hävas.

Ett hypotetiskt exempel.

Fastighet A och B skrivet ett avtal om att A får använda B's brygga 1980.
A och B skall underhålla bryggan gemensamt.
De första åren (1980 -1990) underhåller A och B bryggan gemensamt.
B underhåller bryggan själv 1990-2015 då A tappat intresset för bryggan.
B säljer sin fastighet 2015 till C
A säljer sin fastighet 2018 till D
År 2020 vill D använda C's brygga enligt ett avtal från 1980.

Gäller verkligen avtalet då A inte har uppfyllt sina åtaganden under en längre period. Om varken A eller D har fullföljt sina skyldigheter när det kommer till skötsel av bryggan så kan avtalet hävas.