Claes Sörmland
D Bubblebubb skrev:
Kompisen har ett servitut som även nya tomten skrivs in i, på en väg.

Men han har ändå inte rätt att tycka till?
Han borde kunna överklaga det beslutet om hans servitutsrätt förnärmas på något sätt. Men svårt att se hur det ska gå till, det är ju inget problem med flera härskande utfartsservitut på samma väg.
 
  • Gilla
TRJBerg och 1 till
  • Laddar…
Det enda jag möjligen skulle kunna se vore ifall den nya fastighetens form gör att servitutsvägen måste dras om på ett sätt som drabbar din kompis negativt , och att detta inte skulle ske ifall fastighetens form vore annorlunda.
 
  • Gilla
Urvik och 2 till
  • Laddar…
D
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Han borde kunna överklaga det beslutet om hans servitutsrätt förnärmas på något sätt. Men svårt att se hur det ska gå till, det är ju inget problem med flera härskande utfartsservitut på samma väg.
Servitutet påverkas eftersom vägen ska sänkas i samma veva som avstyckningen (enligt rykten). Kompisen kommer få svårt att ta sig upp på sin fastighet.

Får en tjänande fastighet göra så utan att snacka med kompisen? Eller får de alls göra det?

Nu kom vi bort från tomtpinnens placering men detta får väl bli en fråga 2.
 
Claes Sörmland
D Bubblebubb skrev:
Servitutet påverkas eftersom vägen ska sänkas i samma veva som avstyckningen (enligt rykten). Kompisen kommer få svårt att ta sig upp på sin fastighet.

Får en tjänande fastighet göra så utan att snacka med kompisen? Eller får de alls göra det?

Nu kom vi bort från tomtpinnens placering men detta får väl bli en fråga 2.
Om samma vägsträcka belastas med dels ett utfartsservitut som din kompis fastighet har och dels ett nytt utfartsservitut som hör till den nya fastigheten så förvaltar de ett gemensamt servitut. Detta regleras i samfällighetslagen. Då ska båda delägarna i det gemensamma servitutet vara överens om varje förvaltningsåtgärd innan de företas, t ex att ändra på vägens höjd med anslutning till din kompis tomt.
 
  • Gilla
TRJBerg och 2 till
  • Laddar…
D
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Om samma vägsträcka belastas med dels ett utfartsservitut som din kompis fastighet har och dels ett nytt utfartsservitut som hör till den nya fastigheten så förvaltar de ett gemensamt servitut. Detta regleras i samfällighetslagen. Då ska båda delägarna i det gemensamma servitutet vara överens om varje förvaltningsåtgärd innan de företas, t ex att ändra på vägens höjd med anslutning till din kompis tomt.
Men får tjänande fastigheten göra det i samband med avstyckning?

Sen är det ju ägaren till tjänande fastigheten som äger tomten innan den säljs. Då får de inte göra sådana saker utan kompisens godkännande?

Kompisen drabbas ju negativt men markägaren verkar köra sitt eget race.
 
Redigerat:
Claes Sörmland
D Bubblebubb skrev:
Men får tjänande fastigheten göra det i samband med avstyckning?

Sen är det ju ägaren till tjänande fastigheten som äger tomten innan den säljs. Då får de inte göra sådana saker utan kompisens godkännande?

Kompisen drabbas ju negativt men markägaren verkar köra sitt eget race.
Fastighetsägaren av den tjänande fastigheten får inte hindra nyttjandet av ett servitut för den härskande fastigheten. D v s att bygga om vägen får den tjänande fastigheten göra men inte om det hindrar den härskande fastighetens ufartsrätt. En annan situation uppstår om den härskande fastighetens ägare har byggt själva väganläggningen med servitutsrätt, då ägs den som ett fastighetstillbehör av den härskande fastighetens ägare. Då kan tjänande fastighet inte sätta grävskopan i den, den tillhör ju en annan fastighet och är fast egendom.

Inget av detta har direkt att göra med avstyckning eller inte. Det gäller oavsett.

Om Lantmäteriet beslutar om ett utfartsservitut för den nyavstyckande fastigheten och väganläggningen är ett fastighetstillbehör för grannfastigheten så gäller det nya härskande servitutet både mot markägaren och ägaren av väganläggningen.
 
  • Gilla
Miter och 2 till
  • Laddar…
D
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Fastighetsägaren av den tjänande fastigheten får inte hindra nyttjandet av ett servitut för den härskande fastigheten. D v s att bygga om vägen får den tjänande fastigheten göra men inte om det hindrar den härskande fastighetens ufartsrätt. En annan situation uppstår om den härskande fastighetens ägare har byggt själva väganläggningen med servitutsrätt, då ägs den som ett fastighetstillbehör av den härskande fastighetens ägare. Då kan tjänande fastighet inte sätta grävskopan i den, den tillhör ju en annan fastighet och är fast egendom.
Sen kommer ju frågan om att hindra möjligheten att nyttja. Beror ju på hur vägen ändras och vem ska avgöra om den ändras så väsentligt att den inte kan användas om så blir fallet.
 
Claes Sörmland
D Bubblebubb skrev:
Sen kommer ju frågan om att hindra möjligheten att nyttja. Beror ju på hur vägen ändras och vem ska avgöra om den ändras så väsentligt att den inte kan användas om så blir fallet.
Det är ju civilrättsligt så det finns ingen snabb myndighet som löser dylika konflikter. Ibland dyker ju rådet upp på detta forum om att "ringa kommunen" men kommunen har noll och intet med detta att göra. Vid konflikt så är det ofta kronofogde och tingsrätt som gäller. Vid förvaltningsfrågor för gemensamma servitut (t ex två fastigheter som har utfartsservitut på överlappande vägträcka) så finns en process i samfällighetslagen om hur man ska kalla till möte för att fatta beslut och sen finns möjlighet att väcka talan i mark- och miljödomstolen inom fyra veckor från att beslutet fattades på mötet. Sen avgör domstolen.
 
  • Gilla
TRJBerg och 1 till
  • Laddar…
Jag har egentligen ingen annan uppfattning än dem som redan kommit fram i tråden, men hoppar in ändå.

För det första regleras det av 4 kap. 11 § fastighetsbildningslagen. Där kan man se att det är Lantmäteriet som bedömer vilka som är berörda. Är man då som i TS fall orolig att en väg man har servitut på blir påverkad av avstyckningen så är det rimligt att ta upp det med Lantmäteriet, även om det bara är rykten. Att man skulle kunna få igenom att en viss gränspunkt ändras utan att man har mer än estetiska skäl för det känns osannolikt, påverkar punkten anslutningen till servitutsvägen är det en annan sak.
 
  • Gilla
Claes Sörmland och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Det är inte fråga för grannen att tycka till om för det gäller ett allmänt intresse. Den som bevakar den frågan är andra myndigheter som företräder det allmänna intresset. De har överklagandemöjlighet.
 
D Bubblebubb skrev:
Servitutet påverkas eftersom vägen ska sänkas i samma veva som avstyckningen (enligt rykten). Kompisen kommer få svårt att ta sig upp på sin fastighet.

Får en tjänande fastighet göra så utan att snacka med kompisen? Eller får de alls göra det?

Nu kom vi bort från tomtpinnens placering men detta får väl bli en fråga 2.
Exakt vad står det i kompisens servitut om vägen?
Det har stor betydelse.
 
D
D Dilato skrev:
Exakt vad står det i kompisens servitut om vägen?
Det har stor betydelse.
Officialservitut, rätt till utfart
 
D Bubblebubb skrev:
Officialservitut, rätt till utfart
Nej din kompis har givetvis ingen som helst möjlighet att ha åsikter om vilka typer av rättigheter markägaren upplåter till andra, det samma gäller utformningen på den fastighet som lantmäteriet bildat genom beslut om avstyckning. Din kompis är inte att betrakta som sakägare och har därför ingen som helst möjlighet att yttra sig i förrättningen eller överklaga den samma. Lantmäteriförrättningar är INTE som när en kommun ska anta exempelvis en detaljplan, där en lite löst definierad allmänhet kan överklaga lite vad som egentligen.

Vad gäller officialservitutet specifikt så innebär att det att det bildats av lantmäteriet genom ett beslut, mest troligt ett beslut med stöd av reglerna i 5:e och 7:e kapitlen i fastighetsbidlnignslagen (FBL). Den text du citerar nu tycks vara hämtad från fastighetsregistret, du behöver titta i akten där servitutet bildades för att få mer detaljer om dess omfattning och utformning. Men servitutet innebär kortfattat att din kompis (även om jag av dina svar att döma misstänker att kompisen i själva verket är du) har rätt att nyttja befintlig väg som utfart. Den ger inte din kompis någon som helst rätt att ha åsikter (som någon behöver bry sig i) om vilka som i övrigt nyttjar vägen, hur vägen underhålls eller om vägen ska sänkas eller inte. Så länge din kompis har möjlighet att nyttja sin utfart är denne i övrigt irrelevant. Just det faktum att din kompis är irrelevant tror jag är viktigt att du/ni tar till er. Av dina frågor i tråden att döma verkar du och din kompis utgått från att kompisen i fråga har en rätt att yttra sig och en teoretisk möjlighet att påverka förrättningen, så är inte fallet och din kompis bör snarast vänja sig vid tanken att denne, juridiskt sett, är fullständigt irrelevant och ointressant i den förrättning som lantmäteriet avslutat. Endast i det fall din kompis är att betrakta som sakägare har denne något ens teoretiskt intresse av förrättningen. I ditt fall verkar din kompis helt enkelt lägga sig i saker som denne inte (enligt lagen alltså) har med att göra.
 
Redigerat:
  • Gilla
polaris78 och 3 till
  • Laddar…
Det som väl möjligen är relevant är vem som äger väganläggningen.

Om det är din kompis som låtit bygga vägen på servitutet, så har som sagt den tjänande fastigheten inte rätt att göra ingrepp som försämrar vägen.
 
  • Gilla
vcx och 1 till
  • Laddar…
H hempularen skrev:
Det som väl möjligen är relevant är vem som äger väganläggningen.

Om det är din kompis som låtit bygga vägen på servitutet, så har som sagt den tjänande fastigheten inte rätt att göra ingrepp som försämrar vägen.
Ja förvisso, men dock inte ur ett förrättningsperspektiv, vilket var vad TS frågade efter. När det kommer till sakrätt eller liknande spelar det roll om vägen är att betrakta som fastighetstillbehör eller lösöre. Men i det sammanhang TS frågar efter är det faktiskt inte ens relevant vem som äger vägen, det enda som är relevant är att TSs kompis inte är ett intresse lantmäteriet behöver ta hänsyn till när myndigheten prövar om det är lämpligt at bilda ytterligare ett vägservitut på en väg som redan belastas av tidigare vägservitut. Om det däremot är så att TSs kompis äger vägen som lösöre är det väl förvisso en omständighet som talar emot själva vägsänkningen, men det ligger utanför lantmäteriets beslut och det TS frågade om var efter olika (långsökta) anledningar till varför dennes polare skulle få överklaga en lantmäteriförrättning.

Visst är det så att om TSs kompis äger vägen så får inte ingrepp göras på den. Men det förändrar ingenting vad gäller TS kompis icke-existerande möjligheter att överklaga en lantmäteriförrättningen i egenskap av missnöjd granne, konstig utformning på fastigheten eller befarad (eller till och med faktiska och bekräftade) ingrepp på vägen till trots.
 
  • Gilla
TRJBerg och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.