Tv programmen drar säkert in så mycket i reklamintäkter att själva renoveringarna betalar sig själva. Sen betalar tv kanalen produktionsbolaget. Och Paus reklamen betalar till Tv kanalen. Allt sänds på bästa tv tid. Win win situation
Här kan man se lite vad det kostar att göra reklam, men för mig som inte är insatt är det mest massa siffror och bokstäver.
http://www.tv4.se/1.829873/2009/01/29/prislistor_for_annonsering_hos_tv4_gruppen
Oj lite trött..
http://www.tv4.se/1.829873/2009/01/29/prislistor_for_annonsering_hos_tv4_gruppen
Oj lite trött..
Redigerat:
Hmm, ja, det kan ju vara lite kryptiskt så där.raveper skrev:
För det första är de där priserna i CPP (Cost Per Point) där en Rating Point = 1% av Sveriges TV-tittare, d v s om
tittandet blir 10% så blir priset tio gånger det som står i listan.
För det andra finns det i princip två sätt att köpa reklam.
Det första, specific, innebär att kunden själv bestämmer placeringen: Jag vill att min spot visas här, här och här (där ett 'här' t ex kan vara 'i första reklamavbrottet i Äntligen Hemma den 29/10'). Då gäller priserna i det översta röda fältet.
Det andra, RBS (Run By Station) innebär att kunden säger t ex 'Den här spoten ska ha 40 rating points i målgruppen Kvinnor 20-44, off prime (utanför bästa sändningstid, d v s före kl 18 och efter 23:30) från 1/10 till 14/10'. Då gäller priserna i något av de nedre röda fälten (i exemplet det mellersta eftersom vi sa off prime). Men då är det TV-stationen som bestämmer när spoten sänds och åtar sig att se till att den sammanlagt kommer att nå upp till den summa av rating points som kunden har köpt.
För det tredje beror priset på reklamfilmens längd. Priserna som anges är för en trettiosekundersfilm. Sedan finns ett indexsystem som bestämmer priset om längden är något annat än trettion sekunder (det är inte rakt proportionellt utan stafflat så att en kortare spot är relativt dyrare och en längre relativt billigare).
Så funkar det i grova drag...att beskriva det exakt skulle bli fett OT...
Att jämföra med Extreme home ... är ju lite fel också eftersom Äntligen hemma eller andra program i Sverige har typ några hundratusen tittare med en maxpotential av 6 miljoner.
I US of A är dom ju miljontals tittare så deras reklam når ju fler.
Sen är ju amerikanska samhället uppbyggt annorlunda och bygger ju på sub-prime med en omättlig konsumtion. Vem som helst som har någon form av jobb kan köpa ny bil och bygga hus fullbelånat. Detta gör ju att reklamen kan kostas på mer eftersom amerikanen är mer impulsiv i sina köp.
Dom skrattar ju åt vårat Vem vill bli miljonär då dom nivåerna i deras program innehåller frågor som vi har på under 5000kr typ.
Så i USA kan man nog mycket väl få ett helt hus skänk av NBC.
I US of A är dom ju miljontals tittare så deras reklam når ju fler.
Sen är ju amerikanska samhället uppbyggt annorlunda och bygger ju på sub-prime med en omättlig konsumtion. Vem som helst som har någon form av jobb kan köpa ny bil och bygga hus fullbelånat. Detta gör ju att reklamen kan kostas på mer eftersom amerikanen är mer impulsiv i sina köp.
Dom skrattar ju åt vårat Vem vill bli miljonär då dom nivåerna i deras program innehåller frågor som vi har på under 5000kr typ.
Så i USA kan man nog mycket väl få ett helt hus skänk av NBC.
Betalar verkligen husägarna för prylarna som Timell monterar? Jag skulle tro att de företag som fick sina produkter uppsatta gladerligen sponsrar med dom helt gratis.. eller i vissa fall säkert betalar för att få sina produkter med i bild!!
I USA sponsrar nog SEARS hela tjaffset, de har nog inte de kontraproduktiva skatteregler som Sverige har heller utan är nog mer bara pang på och kan dras som "välgörenhet" eller nåt liknande. På köpet har nog Sears skattejurister slipade x5 gentemot IRS (RSV:s motsvarighet).
Man ska skilja på sponsring och reklam. Sponsring baseras på idén att programproducent och sponsor skapar "plusvärde" genom att tillsammans utveckla ett programfönster innan det presenteras för publik. Alltså: Sponsorn tillför programmet något MER än pengar. Däremot reklamtid är något man kränger först när ett program redan skaffat dokumenterad publik.
Vill man vara noga med begreppen är det dessutom skillnad mellan "sponsring" och "produktplacering". Men på den nivån är skillnaden mest akademisk.
Skattetekniskt är sponsring (också i Sverige) en fullt bokföringsbar post. Men man ska förstås vara medveten om att sponsorns bidrag inte nödvändtigtvis faller ut till "medverkande artister"...
Vill man vara noga med begreppen är det dessutom skillnad mellan "sponsring" och "produktplacering". Men på den nivån är skillnaden mest akademisk.
Skattetekniskt är sponsring (också i Sverige) en fullt bokföringsbar post. Men man ska förstås vara medveten om att sponsorns bidrag inte nödvändtigtvis faller ut till "medverkande artister"...
Redigerat:
I teorin är idén med sponsring ungefär som du säger men i praktiken behöver det inte handla om något annat än pengar.billy_baver skrev:
Reklamtid säljs inte först sedan "ett program redan skaffat dokumenterad publik" - då skulle ju alla seriepremiärer vara reklamfria...kanalerna prognosticerar tittande och säljer på det. Men visst ligger sponsringssäljet tidigare i processen än reklamsäljet.
Nja, hur sponsring får gå till är rätt väl definierat. Enligt Granskningsnämnden för radio och TV, som är kontrollinstans för dylikt:billy_baver skrev:
"Alla typer av program utom nyhetsprogram och barnprogram får sponsras. Ett meddelande om att ett program är sponsrat ska lämnas på lämpligt sätt i början och/eller i slutet av programmet. Sponsringsmeddelandena får inte ha en reklamliknande utformning."
Det handlar alltså om de där "programmet presenteras av..."-meddelandena som brukar ligga före och efter programmet samt kring reklamavbrotten. De får inte se ut hur som helst. Nämnden har fällt program för att sponsormeddelanden har nämnt eller visat sponsorers produkter, innehållit filmsekvenser ur sponsorns verksamhet, innehållit 'sloganliknande tillägg' till företagsnamnet och annat reklamliknande.
Sponsring får inte blandas in i själva programinnehållet, för det skulle strida mot bestämmelsen mot otillbörligt gynnande:
"Det är förbjudet att otillbörligt gynna kommersiella intressen inne i programmen. Bestämmelsen ska bland annat förhindra så kallad smygreklam. Ett gynnande av ett kommersiellt intresse accepteras om det är motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse. När sändningarna sker under förhållanden som programföretaget helt råder över ställs särskilda krav på restriktivitet med fokusering på varumärken eller företagsnamn."
Det är alltså inte helt förbjudet att låta en viss produkt, en logga etc synas i ett program utan det beror på hur, hur mycket och varför. 'Otillbörligt' och 'motiverat av ett informations- eller underhållningsintresse' är förstås öppet för tolkning men det är Granskningsnämnden som har tolkningsföreträde, inte tevekanalerna. I sin praxis gör nämnden en avvägning mellan allmänintresse och exponering: Ju större allmänintresse, desto mer exponering tolereras. Om t ex ett företag har lanserat en ny sorts revolutionerande byggskiva som bedöms som intressant för allmänheten att känna till, så kan nämnden tolerera att det görs ett inslag där det pratas om produktens egenskaper och både produkt- och företagsnamnet nämns. Men om man därvid exponerar företagets logo väldigt mycket, eller om programledaren fäller omotiverat positiva kommentarer, eller om företaget är ett av programmets sponsorer, eller om ett annat företag har en direkt motsvarande produkt som inte omnämns - sådana omständigheter kan få nämnden att tycka att inslaget har gått över gränsen till otillbörligt.
Som sista meningen i citatet säger görs en hårdare bedömning av program som kanalen har full kontroll över, t ex Äntligen Hemma som produceras på direkt uppdrag av TV4. Men det betyder inte att det är helt fritt fram när det gäller inköpta program - TV4 har t ex blivit fällda för att ha visat särskilt säljiga episoder av Oprah och Dr Phil.
Med "produktplacering" brukar vanligen menas att någon betalar för att få sin produkt uppvisad i en film, ett teveprogram etc. Sådant nämns inte uttryckligen i citatet ovan, "otillbörligt gynnande" är förbjudet oavsett om producenten/programmet får betalt för det eller inte, men Granskningsnämnden brukar i sin praxis se extra allvarligt på sådana fall.
Vi ska kanske tillägga att Granskningsnämnden endast tar upp anmälningar mot inslag från svenska programföretag.
Stämmer. Men just sponsringsreglerna är ganska likartade i Storbritannien, som bl a Kanal 5, TV3, TV6 och ZTV formellt sänds ifrån, och man kan anmäla inslag i dessa kanaler till den brittiska kontrollmyndigheten Ofcom.
Så? När senast fälldes någon av dessa kanaler av Ofcom. Och vad blev konsekvensen av det?
Det orkar jag inte snoka reda på - Ofcom verkar inte ha någon sådan enkel sökfunktion för tidigare beslut på sin hemsida som den svenska granskningsnämnden har. Men det finns några länkar till tidigare fällningar här:
http://www.grn.se/grn/pages/Page____4754.aspx
Där kan man bl a se att TV6 har fällts två gånger i år.
Fällningarna mot 'svenska' kanaler handlar betecknande nog ofta om grovt språk, sex, nakenhet och annat som betraktas som dåliga influenser för barn, vilket de brittiska reglerna är hårdare mot än de svenska. I annat är de mer tillåtande, t ex när det gäller reklam som riktar sig till barn.
Påföljderna verkar inte särskilt avskräckande, oftast bara att Ofcom publicerar sitt beslut och framför kritiken till kanalen. Böter förefaller vara mycket mer sällsynt än i Sverige.
http://www.grn.se/grn/pages/Page____4754.aspx
Där kan man bl a se att TV6 har fällts två gånger i år.
Fällningarna mot 'svenska' kanaler handlar betecknande nog ofta om grovt språk, sex, nakenhet och annat som betraktas som dåliga influenser för barn, vilket de brittiska reglerna är hårdare mot än de svenska. I annat är de mer tillåtande, t ex när det gäller reklam som riktar sig till barn.
Påföljderna verkar inte särskilt avskräckande, oftast bara att Ofcom publicerar sitt beslut och framför kritiken till kanalen. Böter förefaller vara mycket mer sällsynt än i Sverige.