Jag har liksom fått för mig att linoljefärg är färgens Rolls Royce; bäst helt enkelt. Men nu hamnade jag i diskussion om val av färgtyp (gällde snickerier inomhus, bl.a. en badrumsdörr) och jag upptäckte att jag hade faktiskt inga argument. Jag visste helt enkelt inte. Hur är det - ÄR linoljefärg bättre, och isåfall varför?
 
Nej, den är ju inte bättre på snickerier inomhus om man ser det rent tekniskt. Tvärtom, tar längre tid att måla och den kan gulna lite om man har den på ljusfattiga ställen.

Men jag använder ändå bara linoljefärg inomhus i mitt torp, av principiella skäl. Mysig att jobba med och det känns nästan som ett statement att använda sig av en så långsamjobbad färg. Passar lite ihop med att vända ryggen mot civilisationen och låta livet gå lite långsammare. Och så luktar den gott. :)
 
Ägaren till den lokala färgaffären är irriterad på både linolja och linoljefärger. Han skyller på Äntligen hemma och liknande program för att de alltid propagerar för dessa ålderdomliga produkter. Det finns "massor" av andra bättre produkter att välja på istället, var hans åsikt.

mvh Manor
 
  • Gilla
Blomcol
  • Laddar…
Inomhus tycker jag att det finns ett bra argumnet, och det är estetiken.

Har man, som vi, 200 år gamla snickerier - lister, dörrar o.s.v. - så är de enormt vackert gjorda. Det är såna fantastiska profiler, jag kan inte riktigt vokabulären men det är så välarbetat och detaljerat med kant på kant, välvda ytor och konkava ytor i mängder, alltihop handgjort. Och nästan varenda del är olik dom andra.

När vi köpte huset var alltihop övermålat med någon modern, tjock färg, som effektivt geggade igen profilerna, så dom knappt syntes. Vi har lagt åtskilliga timmar på att skrapa bort den, och ska nu börja måla med linoljefärgen igen.

Vi väljer den på nytt för att den blir så tunn, det blir ju inget tjockt lager utan nästan bara en infärgning av träet (lite överdrivet, men ändå). Och då syns fortfarande alla detaljer från hantverkaren, t.o.m. träpluggarna. Och så tycker vi att den slits snyggt också, inget flagande utan den nöts långsamt bort, försvinner liksom. Och då är det bara att dra på ett nytt lager.

Måla nya grejer med linoljefärg kan man väl också göra, om man vill att det ska smälta in i en gammal miljö.
 
Linoljan i linoljefärgen kryper in i träet och det gör att färgen fäster bra. I takt med att oljan kryper in i träet tunnas färgen ut och kritar sig. Då är det bara att måla om igen och man behöver inte skrapa! Det är en sak som är bra med linoljefärg.
För övrigt så tycker jag att linoljefärg har en mycket vackrare yta än andra färgtyper.
 
Sara och Harrieth har naturligtvis rätt i att den är vackrare än en tjockare modern färg. Den följer ju snickerierna och dess ojämnheter jättefint. Ville bara säga att jag håller med.. :)
 
En annan apekt är ju miljön, en äkta linoljefärg inehåller ju bara kallpressad linolja och pigment.
Från moderna färger avdunstar en massa otäcka lösningsmedel mm.
 
Kan ju knappast vara Äntligen hemma just som alltid använder linoljefärg...det har jag nog aldrig sett i det programmet. Där går ju allt så fort...Däremot Ernst vurmar ju otroligt mycket för traditionella färger som linoljefärg och limfärg tillexempel...men han jobbar ju i de programmen med gamla hus där det verkligen pasar in.

Nu tycker jag visserligen linoljefärg passar i alla hus men jag menar att ingen annan färgtyp hör hemma i gamla hus. Vi använder enbart linoljefärg och precis som skrivits ovan så beror det på känslan. estetiken och traditionen...
 
Nåja, limfärg och äggoljetempera duger nog allt till gamla hus också... I övrigt så håller jag med om allt det ovanstående. Känslan av ta på en yta målad med linoljefärg är helt oslagbar, och detaljer kommer fram på ett sätt som moderna färger inte klarar av.

Men färgtyp hänger för mig ihop med stilen i övrigt. Om du gör en extremt modern inredning med helt oprofilerade lister och trädetaljer så tycker jag att linoljefärg tom kan bli helt fel. Där kanske du eftersträva ett helt slätt, högblankt resultat, och då tycker jag att moderna färger är lättare att handskas med.
 
Intressanta svar. Om jag förstår rätt så handlar linoljefärg inomhus om:

1. helt enkelt känsla och tradition, doft o.s.v.

2. tunnare färglager än vad moderna färger ger, vilket bättre framhäver profilerade lister

För övrigt undrar jag om det verkligen är sant att línoljefärg aldrig flagar utan bara smular sig. Jag har ofta sett jättegamla byggnadsdetaljer där färgen släpper i stora hårda flagor. Tex trappräckesstolparna som jag håller på att skrapa just nu. De kommer från ett hus som byggdes för ca 100 år sen, slutade användas på 1970-talet, och revs ca 1980. Sen dess har stolparna stått inomhus i ett kallt men torrt förråd. De är bara målade med ett lager färg (plus möjligen någon tunn grundfärg) så den färg som sitter på dem borde rimligen vara linoljefärg?

Och jag minns för några år sen när vi besökte ett känt kulturbygge som var målat med linoljefärg bara något år tidigare enligt informationstexten, men färgen runt fönstren (utomhus) flagade förfärligt.

Nu är det här inte menat som någon sorts "hata-linoljefärg-kampanj" för jag använder själv linoljefärg nästan jämt. Men jag är nyfiken.
 
Jag har också samma fundering.
Vårt hus håller på att tappa färg i stora flagor på ytterpanelen. I och för sig har vi tänkt skarapa det och måla det så det gör inget....
Men varför? har vi frågat oss.
Vårt hus har aldrig tidigare varit uppvärmt under vintern.
 
Vad gäller just trappräckesstolparna så var det väl i den vevan, runt 1900, som det började bli modernt med blankare, tjockare målade ytor? Det fanns väl linoljelackfärger också, om jag inte missminner mig? Men jag vet inte vilka egenskaper den färgen hade.

Men det finns garanterat andra som kan detta bättre! Fyll på med information, ni som vet!
 
som Pelle_Fransson skrev: Nåja, limfärg och äggoljetempera duger nog allt till gamla hus också...

Ja jag märker att jag skrev otydligt...Jag menade framförallt på snickerier...annars finns det naturligtvis fler traditionella färger som passar i gamla hus :)
 
Linoljefärgen ger en helt outstanding yta som jag inte tycker att någon annan färg ger. Min erfarenhet är att de flesta, för att inte säga alla, nyare färger känns mer eller mindre plastiga. Ytor målade med linoljefärg har en sån otroligt vacker sidenmatt yta och ser helt enkelt mycket elegantare och mer välarbetade ut. Sen är det ju såklart ett ett aber att det tar mycket längre tid att måla, men jag tycker verkligen det är värt det. Börjar dock bli riktigt trött på alla "proffs" i färgbutiker och liknande som mer eller mindre hånar mig för att jag "gått på myten om linoljefärgen".
 
Håller med. Vi har oxå blivit "hånade" när vi frågat om linoljefärg. Gällde speciellt när vi ville veta vilken förg vi skulle ha till panelen utvändigt. Men och andra sidan tyckte färghandlaren oxå att vi var tokiga som skulle ha pärlspont utvändigt för det kunde man ju inte...!

man ska nog inte bry sig för mycket om vad färghandlare säger i detta läget...visst är de kanske kunniga men inte om treditionella färger och material...de säger ju vad färgtillverkarna vill att de säger i många fall.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.