Parkett är ett samlingsnamn för golvbeläggning med likarat utseende som skiljer sig från klinker, heltäckning, plast och linoleum. Precis som heltäckning kan vara olika, exempelvis nålfilt, skuren lugg eller öglor, finns det parkett av olika kvalitéer. Mycket logiskt och bra!
Thomas59
Byggveteran
· Stockholms län
· 3 248 inlägg
Thomas59
Byggveteran
- Stockholms län
- 3 248 inlägg
RIngde och kollade 
med polarna på SAOL och dom säger ordagrannt (se p 4 nedan):
PARKETT parkät⁴, r. l. m. (PALMSTEDT Res. 46 (1778) osv.) (() n. LEVERTIN Diktare 83 (1891, 1898)); best. -en; pl. -er. ( parkett (-quett(e)) 1778 osv. parquet 18221858)
[jfr t. parkett, n.; av fr. parquet, diminutivavledn. av parc (se PARK, sbst.²)]
A. om (urspr. avskrankat l. avbalkat) rum l. utrymme l. om personer som vistas i (dylikt) rum osv särsk.
[PARKETT 1]
1) () ifråga om franska förh., om allmän åklagares kontor. GEIJER I. 4: 110 (1822).
[PARKETT 2]
2)
[eg. om det för de auktoriserade mäklarna avsedda. avskrankade rummet på börsen]
(i fråga om utländska, i sht franska förh., handel.) sammanfattande, om de statligt auktoriserade o. privilegierade börsmäklarna; i sht i sg. best. AB 1897, nr 256, s. 4 (om fr. förh.). SvUppslB 21: 148 (1934).
[PARKETT 3]
3) den närmast orkestern befintliga, med sittplatser försedda (urspr. avskrankade) delen av en teatersalong; i fråga om nutida förh. allmännare, om den del av en teatersalong som (i motsättning till rader, loger o. d.) utgöres av salongens (vanl. framåt sluttande) golv med där anordnade, för åskådare avsedda sittplatser; äv. om (motsvarande) del av en biografsalong l. en cirkus o. d.; äv. i utvidgad anv., om den där sittande publiken. Sitta på parkett. Främre l. nedre (äv. första) parkett. Bortre l. övre (äv. andra) parkett. Så väl Parquetten (i teatern i Kassel) hvarest ei andre än Uniformer sitta som parterren har bänkar. PALMSTEDT Res. 46 (1778). DAHLGREN Theatr. 63 (1866; i motsats till "amfiteater"). Snart fnittrade hela bänken och till sist hela parkett (på operan i Sthm). AGRELL Sthm 53 (1892). Man proppade in lösa stolar på parkett i alla gångar (på Nya teatern i Sthm). HELLANDER Teat. 204 (1898). Två biljetter på parkett. WAHLENBERG SkymtAns. 117 (1902). 1:a och 2:a parkett. 2NF 27: 81 (1917). Succén var klappad och given, / parketten glad och förnöjd. FERLIN Goggl. 94 (1938; på cirkus; i bild). särsk. mer l. mindre bildl.; särsk. om ansedd l. förnäm(lig) ställning i samhället l. om (samhälls)ställning vari man (bekvämt) kan följa händelsernas gång o. d. (Hon) var .. predestinerad för samhällets första parkett. BERGQUIST MolandGrev. 40 (1919). STIERNSTEDT Bank. 298 (1947). B.
[efter motsv. anv. i fr.; eg. om avskrankat lösgolv l. avgränsad del av ett golv]
om golv o. d.
[PARKETT 4]
4) golv(beläggning) av intill varandra lagda rutor, vardera bestående av ett underlag av furubräder varpå stycken av tjockt faner av hårdare träslag (t. ex. ek) fastlimmats i ngt mönster; äv. om golv(beläggning) bestående av spontad trästav som lägges i mönster ovanpå ett blindgolv av bräder (stavparkett) l. bestående av längre, med stycken av faner l. trästav (i mönster) belagda bräder som läggas intill varandra o. spikas i syllarna l. reglarna; äv. i utvidgad anv., om golv(beläggning) av liknande utseende av korkplattor o. d.; äv. bildl. GYNTHER ConvHlex. 288 (1847). TT 1877, s. 4. Verklig "parkett", som består af på förhand färdiggjorda rutor af ekträ, limmadt på ett underlag af furu och hopsatt i mönster. 2UB 1: 441 (1898). 5-rumsvåning med .. parkett i alla rum. GHT 1933, nr 151, s. 11 (i annons). DN(B) 1950, nr 42, s. 12 (bildl., om bandybana). jfr EK-, FURU-, KORK-, RUT-, STAV-PARKETT.
Det är väl närmast punkten 4 ovan som är av intresse och där pratas det om "underlag av furubräder" (obs inte brädor) med tjockt faner på. Alltså raka motsatsen till de solida golv TS förfäktar.
Dock lämnas en öppning senare i förklaringen där det talas om "verklig" parkett men den dörren stängs i princip omgående då det avslöjas att dessa "rutor af ekträ" limmas på underlaf af furu.
Det är nog helt enkelt så att TS tes att ett "äkta" parkettgolv är solitt kan anses BUSTED! Upprördheten har således inget fog och lär endast orsaka högt blodtryck och i förlängningen möjligen hjärtbesvär. Äkta hjärtbesvär och DET är ju upprörande.
med polarna på SAOL och dom säger ordagrannt (se p 4 nedan):PARKETT parkät⁴, r. l. m. (PALMSTEDT Res. 46 (1778) osv.) (() n. LEVERTIN Diktare 83 (1891, 1898)); best. -en; pl. -er. ( parkett (-quett(e)) 1778 osv. parquet 18221858)
[jfr t. parkett, n.; av fr. parquet, diminutivavledn. av parc (se PARK, sbst.²)]
A. om (urspr. avskrankat l. avbalkat) rum l. utrymme l. om personer som vistas i (dylikt) rum osv särsk.
[PARKETT 1]
1) () ifråga om franska förh., om allmän åklagares kontor. GEIJER I. 4: 110 (1822).
[PARKETT 2]
2)
[eg. om det för de auktoriserade mäklarna avsedda. avskrankade rummet på börsen]
(i fråga om utländska, i sht franska förh., handel.) sammanfattande, om de statligt auktoriserade o. privilegierade börsmäklarna; i sht i sg. best. AB 1897, nr 256, s. 4 (om fr. förh.). SvUppslB 21: 148 (1934).
[PARKETT 3]
3) den närmast orkestern befintliga, med sittplatser försedda (urspr. avskrankade) delen av en teatersalong; i fråga om nutida förh. allmännare, om den del av en teatersalong som (i motsättning till rader, loger o. d.) utgöres av salongens (vanl. framåt sluttande) golv med där anordnade, för åskådare avsedda sittplatser; äv. om (motsvarande) del av en biografsalong l. en cirkus o. d.; äv. i utvidgad anv., om den där sittande publiken. Sitta på parkett. Främre l. nedre (äv. första) parkett. Bortre l. övre (äv. andra) parkett. Så väl Parquetten (i teatern i Kassel) hvarest ei andre än Uniformer sitta som parterren har bänkar. PALMSTEDT Res. 46 (1778). DAHLGREN Theatr. 63 (1866; i motsats till "amfiteater"). Snart fnittrade hela bänken och till sist hela parkett (på operan i Sthm). AGRELL Sthm 53 (1892). Man proppade in lösa stolar på parkett i alla gångar (på Nya teatern i Sthm). HELLANDER Teat. 204 (1898). Två biljetter på parkett. WAHLENBERG SkymtAns. 117 (1902). 1:a och 2:a parkett. 2NF 27: 81 (1917). Succén var klappad och given, / parketten glad och förnöjd. FERLIN Goggl. 94 (1938; på cirkus; i bild). särsk. mer l. mindre bildl.; särsk. om ansedd l. förnäm(lig) ställning i samhället l. om (samhälls)ställning vari man (bekvämt) kan följa händelsernas gång o. d. (Hon) var .. predestinerad för samhällets första parkett. BERGQUIST MolandGrev. 40 (1919). STIERNSTEDT Bank. 298 (1947). B.
[efter motsv. anv. i fr.; eg. om avskrankat lösgolv l. avgränsad del av ett golv]
om golv o. d.
[PARKETT 4]
4) golv(beläggning) av intill varandra lagda rutor, vardera bestående av ett underlag av furubräder varpå stycken av tjockt faner av hårdare träslag (t. ex. ek) fastlimmats i ngt mönster; äv. om golv(beläggning) bestående av spontad trästav som lägges i mönster ovanpå ett blindgolv av bräder (stavparkett) l. bestående av längre, med stycken av faner l. trästav (i mönster) belagda bräder som läggas intill varandra o. spikas i syllarna l. reglarna; äv. i utvidgad anv., om golv(beläggning) av liknande utseende av korkplattor o. d.; äv. bildl. GYNTHER ConvHlex. 288 (1847). TT 1877, s. 4. Verklig "parkett", som består af på förhand färdiggjorda rutor af ekträ, limmadt på ett underlag af furu och hopsatt i mönster. 2UB 1: 441 (1898). 5-rumsvåning med .. parkett i alla rum. GHT 1933, nr 151, s. 11 (i annons). DN(B) 1950, nr 42, s. 12 (bildl., om bandybana). jfr EK-, FURU-, KORK-, RUT-, STAV-PARKETT.
Det är väl närmast punkten 4 ovan som är av intresse och där pratas det om "underlag av furubräder" (obs inte brädor) med tjockt faner på. Alltså raka motsatsen till de solida golv TS förfäktar.
Dock lämnas en öppning senare i förklaringen där det talas om "verklig" parkett men den dörren stängs i princip omgående då det avslöjas att dessa "rutor af ekträ" limmas på underlaf af furu.
Det är nog helt enkelt så att TS tes att ett "äkta" parkettgolv är solitt kan anses BUSTED! Upprördheten har således inget fog och lär endast orsaka högt blodtryck och i förlängningen möjligen hjärtbesvär. Äkta hjärtbesvär och DET är ju upprörande.