Fortsätter söka info, blev lite så att jag kan inte sluta nu, måste få detta utrett... Kom fram till att SCR är bara ett annat ord för Tyristorer.
Enligt svenska källor kan en tyristorstyrd svets anses inte vara en sann inverter utan mer som en transformator med tyristorstyrning, pseudo-inverter kanske. Eftersom jag har faktiska fysiska transformatorer i svetsen (borde väl inte finnas öht i en modern IGBT eller MOSFET baserad inverter) så låter det som det är en tyristorstyrd 3-fas transformator svets jag har, och det är vad alla SCR svetsar egentligen är också.
Enligt svenska källor kan en tyristorstyrd svets anses inte vara en sann inverter utan mer som en transformator med tyristorstyrning, pseudo-inverter kanske. Eftersom jag har faktiska fysiska transformatorer i svetsen (borde väl inte finnas öht i en modern IGBT eller MOSFET baserad inverter) så låter det som det är en tyristorstyrd 3-fas transformator svets jag har, och det är vad alla SCR svetsar egentligen är också.
Jag vet inte vart min tillhör eller hur man bestämmer vilken svets som hör till vilken generation. Invertersvetsar har utvecklas sedan 70 talet så sannolikt är den inte generation 1. Och då det finns tre distinkta teknikträd (tyristor, mosfet och igbt) så vet jag inte om den sortens indelning är så användbar. Den här svetsen verkar vara en "tyristorinverter" gjord på 90 talet.
Arcon gör tyristorinvertrar idag också och utvecklar den tekniken vidare (jag skickade och frågade dom och dom anser det är en sann tyristor, så det är väl mest en tolkningsfråga). Iaf. verkar det som den här typen är den mest hållbara, IGBT är den som är mest avancerad med den bästa kontrollen och miniatyriseringen. Och MOSFET är det som används av diverse kina / budget maskiner som Stahlwerk.
Arcon gör tyristorinvertrar idag också och utvecklar den tekniken vidare (jag skickade och frågade dom och dom anser det är en sann tyristor, så det är väl mest en tolkningsfråga). Iaf. verkar det som den här typen är den mest hållbara, IGBT är den som är mest avancerad med den bästa kontrollen och miniatyriseringen. Och MOSFET är det som används av diverse kina / budget maskiner som Stahlwerk.
Intressant att läsa om Dennis. Jag har själv dålig koll på de tekniska skillnanderna. Men vill ju dels komma med samma gamla tråkiga brasklapp som vanligt...dvs det är mycket viktigare vem som håller i spakarna än vilket verktyg det är, stämmer utmärkt när det gäller svetsning. Dels vill jag flika in att skillnaden mellan en transformatorsvets och en likriktare är otroligt mycket större än skillnaden mellan en likriktare och en inverter. Dels avseende vilka pinnar som funkar men framförallt angående svetsresultatet.
Trots ovanstående beslutade jag mig tidigare idag (pga denna tråd) att sälja min likriktare, jag klarar mig så långt med invertern ändå.
Trots ovanstående beslutade jag mig tidigare idag (pga denna tråd) att sälja min likriktare, jag klarar mig så långt med invertern ändå.
Jag har inga planer att byta heller, jag tycker den här gamla svetsen är en dröm att svetsa med. Mest motiverad av nyfikenhet. Och kanske det jag hittar hjälper mig ifall det blir dags att reparera/hitta reservdelar för den i framtiden.
Arcon var väldigt samarbetsvilliga och en anställd relaterade invertersvetsens historia som han förstod den:
Arcon var väldigt samarbetsvilliga och en anställd relaterade invertersvetsens historia som han förstod den:
Sen skrev han dock om Kemppi:
Här ser man också en kemppi med powcon logo:
Medlem
· Västerbottens län
· 17 856 inlägg
Jag har hållit på med elektronik i typ 45 år och svetsat ung lika länge. Har väl lite pejl på läget.
Svetsar med tunga transformatorer kan endera vara enfas eller trefas, någon tvåfas finns nog inte.
Enfas finns både som 230 och 400 volt. Att transformatorn kopplas mellan 2 faser gör inte svetsen till en trefas, den är fortfarande enfas.
För att reglera strömmen kopplar man endera om lindningarna, ändrar på järnkärnan (läckkärna går bara på enfas vad jag vet.)
Nu vill vi ha likström och sätter en likriktare efter transformatorn, med riktig trefas har vi 6 st dioder och då varierar likspänningen mellan som minst 86% till 100%.
Har vi enfas så varierar spänningen från 0 till 100 %. I nollgenomgångarna finns ingen spänning att likrikta.
Likriktaren går att göra med tyristorer (SCR) och kan då sköta regleringen så behöver man inte koppla om i transformatorn. Med tyristorlikriktare går det göra fjärrstyrning, hotstart, fastbränningsavstängning (kortslutningsskydd) mm.
Nu kan man sätta en kondensator för att jämna ut spänningen men det är nog praktiskt omöjligt.
En drossel är lättare att tillverka som håller för livet i en svets.
Med enfas behöver man en stor drossel, med trefas klarar man sig med en mindre och det är alltid så att med jämnare ström in så blir det bättre ut oavsett drossel.
Nu verkar Hemilaga ha en med dubbla transformatorer och det kan vara att den ena är Y kopplad och den andra D kopplad och med 12 dioder får man en 12 pulskoppling som ger än renare spänning än vanlig trefaslikriktning med6 dioder. Var rädd om den du.
Inverter, är samma teknik som i alla switchade nätdelar, från mobilladdare till stor industriella strömkällor.
Man likriktar nätspänningen hackar upp den till växelström igen men med mycket högre frekvens och då behövs en mycket mindre transformator och sedan likriktar man igen.
Invertern går mata med trefas och då finns det alltid energi (kom ihåg 86-100%), med enfas så är spänningen noll 100 ggr i sekunden men med nätspänning har man lite bättre förutsättning med en glättningskondensator och om man kostar på med en drossel också.
Pratar man om inverter så är det endera IGBT eller MOS transistorer som hackar upp likströmmen till högfrekvent växelström.
Protte
Svetsar med tunga transformatorer kan endera vara enfas eller trefas, någon tvåfas finns nog inte.
Enfas finns både som 230 och 400 volt. Att transformatorn kopplas mellan 2 faser gör inte svetsen till en trefas, den är fortfarande enfas.
För att reglera strömmen kopplar man endera om lindningarna, ändrar på järnkärnan (läckkärna går bara på enfas vad jag vet.)
Nu vill vi ha likström och sätter en likriktare efter transformatorn, med riktig trefas har vi 6 st dioder och då varierar likspänningen mellan som minst 86% till 100%.
Har vi enfas så varierar spänningen från 0 till 100 %. I nollgenomgångarna finns ingen spänning att likrikta.
Likriktaren går att göra med tyristorer (SCR) och kan då sköta regleringen så behöver man inte koppla om i transformatorn. Med tyristorlikriktare går det göra fjärrstyrning, hotstart, fastbränningsavstängning (kortslutningsskydd) mm.
Nu kan man sätta en kondensator för att jämna ut spänningen men det är nog praktiskt omöjligt.
En drossel är lättare att tillverka som håller för livet i en svets.
Med enfas behöver man en stor drossel, med trefas klarar man sig med en mindre och det är alltid så att med jämnare ström in så blir det bättre ut oavsett drossel.
Nu verkar Hemilaga ha en med dubbla transformatorer och det kan vara att den ena är Y kopplad och den andra D kopplad och med 12 dioder får man en 12 pulskoppling som ger än renare spänning än vanlig trefaslikriktning med6 dioder. Var rädd om den du.
Inverter, är samma teknik som i alla switchade nätdelar, från mobilladdare till stor industriella strömkällor.
Man likriktar nätspänningen hackar upp den till växelström igen men med mycket högre frekvens och då behövs en mycket mindre transformator och sedan likriktar man igen.
Invertern går mata med trefas och då finns det alltid energi (kom ihåg 86-100%), med enfas så är spänningen noll 100 ggr i sekunden men med nätspänning har man lite bättre förutsättning med en glättningskondensator och om man kostar på med en drossel också.
Pratar man om inverter så är det endera IGBT eller MOS transistorer som hackar upp likströmmen till högfrekvent växelström.
Protte
Så kortfattat, du anser inte att en SCR är en inverter? Men är detta då något annat än en tolkningsfråga? Manualen till min kemppi anser det vara en inverter och engelsk literatur talar om inverterkretsar baserade på tyristorer.
Båda kan ju inte vara rätt, så antingen måste det vara en tolkningsfråga eller språkfråga så det finns en viss mängd subjektivitet bakad in i frågan. Eller så är en stor mängd människor och literatur fel. Eller så finns det något annat som jag missar.
Jag har väldigt svårt med situationer där man får olikartade svar beroende på vem man frågar så för min OCDs skull måste jag leta upp ett svar som förklarar allt.
Båda kan ju inte vara rätt, så antingen måste det vara en tolkningsfråga eller språkfråga så det finns en viss mängd subjektivitet bakad in i frågan. Eller så är en stor mängd människor och literatur fel. Eller så finns det något annat som jag missar.
Jag har väldigt svårt med situationer där man får olikartade svar beroende på vem man frågar så för min OCDs skull måste jag leta upp ett svar som förklarar allt.
Medlem
· Västerbottens län
· 17 856 inlägg
Jodå det går att göra inverter med SCR och så gjordes nog förr innan MOS transistorerna uppfanns.
SCR/ tyristor går inte "stänga av" annat än att strömmen genom blir noll.
Det får man då göra med en tyristor till och en kondensator som bildar en släck-krets.
Lite bökigare men görbart.
Nu finns det GTO, gate turn off tyristorer som går att stänga av men IGBT och MOS är helt förhärskande idag.
Protte
SCR/ tyristor går inte "stänga av" annat än att strömmen genom blir noll.
Det får man då göra med en tyristor till och en kondensator som bildar en släck-krets.
Lite bökigare men görbart.
Nu finns det GTO, gate turn off tyristorer som går att stänga av men IGBT och MOS är helt förhärskande idag.
Protte
Medlem
· Västerbottens län
· 17 856 inlägg
DennisCA skrev:
Jo jag vet, har så svårt att skriva långa haranger
Protte
Nä jag gillar långa detaljerade svar, ville bara ha det på klart om det med tyristorer om dom gick att använda i inverterkretsar, att det går så förklarar ju alla oklarheter jag hade i frågan så tack för det!
Det är väl endast Arcon som idag kör på med detta koncept, med orsaken att hållbarhet är prio #1. Intressanta grejer med saker som alternativ till HF start och "Constant Power" istället för "Constant Voltage" eller "Constant Current". Priserna får Kemppi att se billiga ut!
https://arconweld.com/Products/Auto-Start-TIG-Welders
Det är väl endast Arcon som idag kör på med detta koncept, med orsaken att hållbarhet är prio #1. Intressanta grejer med saker som alternativ till HF start och "Constant Power" istället för "Constant Voltage" eller "Constant Current". Priserna får Kemppi att se billiga ut!
https://arconweld.com/Products/Auto-Start-TIG-Welders
Det sitter ju farligt feta glättningskondensatorer i moderna invertrar så nån nollspänning på enfas blir det väl knappast? Hade varit spännande att blindprova på samma maskin och exakt samma förutsättningar och se om en svetsare kan tala om när det är trefas eller enfas.prototypen skrev:
Jo, det finns en fysisk transformator i moderna invertrar med.DennisCA skrev:
Yes jag fick det utrett senare igår kväll, skillnaden är att dom är mkt mindre i storlek p.g.a. invertern drar upp frekvensen och det innebär visst att transformatorn kan vara mkt mindre av någon orsak. Man kan se på den här tråden hur jag gradvis famlar mig framåt i mörkret...
Medlem
· Västerbottens län
· 17 856 inlägg
Sitter det alltför feta glättningskondensatorer så minskar den uttagbara effekten då kondensatorn bara laddas i spänningstoppen.fsn skrev:
Men då kan man fläska på med än mer elektronik, en PFC krets ytterligare ett switchat steg som så lång det går höjer spänningen till 325 volt även om den är lägre efter likriktaren som sedan matas in i den egentliga switchkretsen.
Mer prylar, mer som kan gå sönder.
Protte