Vad motsvarar 18 cm spån i mineralull?

[imported_Byggaren]

Nej jag glömde ett positivt:

Ang spånets hygroskopiska egenskaper så är det inget som påverkar värmegenomgången "positivt"

Så hade jag tänkt skriva

/Patrik

Hm... Hur menar du nu?
____________________
Byggaren

 

[Kasch]

Själv har jag träffat på björknäver o. annat som fuktspärr i husgrunder (stenhus) från 1200-talet i Lund. Hur de tänkt är mig en gåta, vi fick i.a.f. hugga ut ett stycke ur fasaden vid sockeln och lägga in nytt träbjälklag sedan det bef. ruttnat upp i ändarna ovanpå nävern.

Intressant! Men varför tror du det var tänkt som fuktspärr? Jag tvivlar på att de ens tänkte i termer av duiffusionsspärrar på 1200-talet. I mina öron låter det som en äldre variant av vindpapp. Äldre golvkonstruktioner är ju tänkta att fungera med fuktvandring (precis som modern cellulosaisolering). Att du behövde byta träbjälklag efter 800 år låter väl f ö som ett ganska OK renoveringsintervall?

Men jag tycker du har en underliggande poäng i att allt inte nödvändigtvis var bättre/mer rejält förr. Jag har hittat många fina fusk/slarvkonstruktioner på vårt ställe som uppfördes för c:a 120 år sedan. En timmergubbe jag pratade med menade att torparbyggnader inte sällan byggdes med minimal budget - sen höll det så länge det höll och därefter brände man och byggde nytt (budget)bygge. Timmestommar är ju som bekant dock en ganska överdimensionerat byggnadskonstruktion som överlever lite fusk även om man tvngas byta lite syllar/bjälklag etc.

Vi kanske är vid sidan om ämnet nu... men intressant att höra om dina erfarenheter. Forska vidare vetja!