Utgrävd krypgrund som biarea?
Hej,
Kollar på ett hus byggt 1984 där man i annonsen och i uppmätningsdokument nämner en källare som biarea. Beställde hem ritningarna som visar att huset byggdes med krypgrund och det finns inget bygglov för en källare. Under visningen tyckte jag det var en lite udda källare, lågt i tak (190 kanske), väggar av betonghålsten som var lite skeva och såg hemmabyggt ut, avfuktare i flera rum samt bara en trappa ner från trädgården. Ringde upp mäklaren som förklarade att ägaren grävt ut krypgrunden själv.
Vad jag undrar är egentligen om jag bör vara orolig.
Kollar på ett hus byggt 1984 där man i annonsen och i uppmätningsdokument nämner en källare som biarea. Beställde hem ritningarna som visar att huset byggdes med krypgrund och det finns inget bygglov för en källare. Under visningen tyckte jag det var en lite udda källare, lågt i tak (190 kanske), väggar av betonghålsten som var lite skeva och såg hemmabyggt ut, avfuktare i flera rum samt bara en trappa ner från trädgården. Ringde upp mäklaren som förklarade att ägaren grävt ut krypgrunden själv.
Vad jag undrar är egentligen om jag bör vara orolig.
- Räknas det ens som biarea, det är ju inte en källare då källare kräver väll bygglov?
- Visste ägaren vad han höll på med, håller väggarna, antar att det inte är dränerat, fukt?
Mätregler i SverigeH hasnas skrev:
Mätreglerna följer svensk standard (SS 021053).
Huvudregel
Först mäter man byggnadens invändiga mått i varje våningsplan (källare, plan 1 osv). Alla utrymmen i en bostad kan inte utnyttjas lika bra. Därför delar man sedan upp den uppmätta ytan i boyta och biyta, i svensk standard betecknad boarea och biarea.
Alla typer av våningsplan, utom våning med snedtak, ska mätas mellan ytterväggarnas insidor strax ovanför golvsockeln. Allt som ligger innanför ytterväggarna – även innerväggar – ska räknas med. Man ska också räkna med skåp, fläktkanaler, öppen spis etc.
Undantag
Följande typer av utrymmen ska inte räknas med i totalytan:
- Utrymmen med en takhöjd som är lägre än 1,9 m (se även ”Specialregler”)
- Utrymmen som inte kan nås via antingen en dörröppning, trappa, permanent stege eller lucka med fällbar stege.
- förråd, garage, pannrum och soprum om de endast nås utifrån
- gemensamt trapphus mellan två lägenheter.
FIck svar av kvinnan som gjort uppmätningen att det räknas som biarea för att det är "Vidbyggt med bostaden och räknas då som samma huskropp." Vet inte om jag köper det men hon refererade bara till SVENSK STANDARD SS 21054:2020 och sa att så är det...Jonatan79 skrev:
Om det inte räknas som biarea kan man ju pruta lite för det är fel i annonsen men det ändrar inte att vi gillar huset. Om det sen finns risker för ägaren gjort det själv och kanske fel är oron. Svartbygge preskiberas väll efter 10 år vill jag minnas så det är vad det är med det.T TypRätt skrev:
Nya mätreglerna (SS21054:2020) är formulerade lite annorlunda. Med reservation för att jag bara kikat lite snabbt:
Fortfaranden gäller att utrymmen under 1,90 inte är mätvärda in i någon area. Är den över 1,90 så hittar jag inget om att det skulle vara undantaget.
Att det skulle vara preskriberat efter 10år är en ren myt. Det som händer är att kommunen inte kan utfärda ett krav på rivning/återställande. Problemet som kvarstår är att alla framtida bygglov på fastigheten kan villkoras med att det som skett utan bygglov först återställs innan något nytt bygglov ges. Ni kan även söka bygglov för källaren i efterhand för att få det ”vitt” så att säga.H hasnas skrev:
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 078 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 078 inlägg
Njae, visst preskriberas att man har utfört åtgärden. Man söker bygglov för att få utföra en åtgärd som är lovpliktig och det som det ligger en byggsanktionsavgift på är att man påbörjar en bygglovspliktig åtgärd utan startbesked. Byggsanktionsavgiften preskriberas efter 5 år och möjligheten för kommunen att begära återställning efter 10 år. Så själva byggnaden har inget bygglov, utan lovet gäller åtgärden.T TypRätt skrev:
Sen har du rätt i att om man har en planstridig byggnad så kan det bli problem om man söker fler bygglov. Men det är delvis en annan fråga.
Absolut men byggsanktionsavgiften är så vitt jag vet enbart något kommunen kan driva mot den som då ägde fastigheten och byggde utan lov och inget som berör en senare ägare så ser jag nog bara de sista, att få det rivet eller problem för framtida bygglov, som ett bekymmer för en blivande husägare. (Om jag inte har fel förstås)
