Måla takpannor?!:surprised: Har jag aldrig hört förr. I sanning originellt. Hoppas du inte skämtade. Tack, men jag tror jag avstår, utan tar nog fram högtryckssprutan istället och ger de gamla pannorna en omgång. Det ser f ö ut att behövas.
 
K
Hade inte sett det förut heller förrän de satte upp stora reklamskyltar om det kring ett 70-talshus i grannkvarteret. Det ser faktiskt riktigt bra ut ännu (typ två år sen).

Jag tycker att det är ett vettigt alternativ till att riva ner ett fungerande men fult betongpannetak
 
Jag skrev några inlägg i den här trådens början, bl.a. om stolparnas utförande, men påpekade också behovet av hanbjälkar alternativt dragstag i takkonstruktionen. När jag ser bilden på takstolarna i inlägg # 73 tycker jag det är angeläget att upprepa detta påpekande. En sådan knutpunkt med två takbjälkar kan vid ett maximalt snöläge bli utsatt för en vertikal kraft på ca 1600 kg som sedan skall leta sig ner via normalkrafter och böjande krafter i reglarna. Den nu utförda lösningen bedömer jag som helt otillräcklig.

Jag tycker ändå att TS ambitioner är kreativa och lovvärda på många sätt. Det är inte deras fel att bygg- och konsultmarknaden är dysfunktionell för mindre privata projekt. Jag brukar skylla lite på Martin Timell och kompani som gärna pratar om snickare och behöriga elektriker men aldrig nämner elkonsulter eller arkitekter och andra projektörer.
 
  • Gilla
erkka och 1 till
  • Laddar…
J justusandersson skrev:
Jag skrev några inlägg i den här trådens början, bl.a. om stolparnas utförande, men påpekade också behovet av hanbjälkar alternativt dragstag i takkonstruktionen. När jag ser bilden på takstolarna i inlägg # 73 tycker jag det är angeläget att upprepa detta påpekande. En sådan knutpunkt med två takbjälkar kan vid ett maximalt snöläge bli utsatt för en vertikal kraft på ca 1600 kg som sedan skall leta sig ner via normalkrafter och böjande krafter i reglarna. Den nu utförda lösningen bedömer jag som helt otillräcklig.
TS med bihang (dvs jag:geek: tar till oss det, och ska definitivt ta upp det med byggingenjören som förhoppningsvis snart dyker upp och studerar bygger. Faktum är ju - som jag ser det - att ett par dragstänger (på mitten och längst ut?) skulle kunna eftermonteras utan alltför stora ingrepp i det färdiga taket. Kanske räcker att ta ner några av bräderna runt infästningspunkterna. Något som kanske kan stöka till det är 300 mm lösull (iCell) i taket.
Blir inte lika rent utseende som förut, men man står nog ut.
 
Vill bara säga att jag uppskattar församlingens engagemang, råd, tips och varningar och skrämselrop (hmmpff) synnerligen mycket. Byggahus-forumen är helt enkelt en veritabel, ovärderlig skattkammare av engagerade och kunniga människor! Helt otroligt vad mycket kunskap det finns här.
 
  • Gilla
Appendix
  • Laddar…
K
Nu tycker jag fortfarande att ni bör lita på den byggingenjör som ni har anlitat. Men är ni det minsta oroliga så skulle ni kunna montera dragstag i stål från mitten på de två mittersta takstolarna. Det skulle nog kunna bli rätt snyggt.

Ska försöka hitta en bild på hur jag menar före midnatt :)

Den yttre takstolen dragstagas av balken över fönstren och den innersta av kupans takstolar som säkert har en hanbjälke!

Sen köper jag inte justus 1600 kg. Är det snözon 2 i stockholm? I så fall blir det dryga 600 kg per takstolsmitt. Visst det är rätt mycket men trä är starkt och segt
 
C cosmic skrev:
Jo, Appendix, hon lyssnar riktigt bra. Jag är hennes man så jag vet, och du kan slå på mig lika mycket som på henne när det gäller det här bygget. Det är lätt att komma med kritik och slå ner TS i skoskaften när mycket redan är ett faktum. Alla åsikter är mycket värdefulla, men jag skulle välkomna mer konstruktiv kritik istället för att få oss att känna oss som enbart idioter. Vi inser nog vid det här laget själva de flesta misstag vi har begått.

Vi är som med all tydlighet framkommit *definitivt* inga byggproffs, men tyckte att med 40 års villaboende bakom oss och ett hyfsat praktiskt sinnelag hade vi gjort hyfsad research och tänkt en hel del. I backspegeln ser vi att vi skulle ha tänkt ännu mer och vi hade gjort en hel del annorlunda, det är bara att konstatera. T ex kostat på en konstruktionsritning och låtit en byggingenjör studera projektet.

Vilken byggfirma man anlitar verkar däremot vara rysk roulette, oavsett etnicitet.
Men nog står det rätt klart nu efter 6 veckor, inkl 3 veckors försening, att risken är större med baltiska byggare än med svenska. I just det här fallet är det en svensk firma, inte alltför liten, med en chef som pratar bra svenska och var väldigt kommunikativ, vettig och sympatisk, och avtalet (standardformulär) var helt OK. Men vilka jobbare som sedan kommer har man ju liten koll på. Vi insåg riskerna men försökte styra upp det hela (vi kunde ha uppsikt genom att vi båda jobbar hemifrån huset), med mer eller mindre bra resultat. Och det har blivit många fel, några allvarliga, många smärre. Det mesta har vi fått åtgärdat på ett acceptabelt sätt, men inte allt. Nu anlitar vi i första hand en byggingenjör som får titta på balkongen - infästning, vattenavrinning och undertak. Sedan har vi bokat en BRP-besiktningsman för slutbesiktning. Listan med åtgärdspunkter låter vi en *kompetent* firma/byggare åtgärda på vår byggfirmas bekostnad. (Vi har ännu inte betalat byggfirman en krona, och ingen faktura har ännu skickats.)

Till sist, enligt mina opartiska :) ögon ser resultatet som helhet faktiskt riktigt bra ut, bättre än jag trodde från början. Exteriört ser det mer balanserat och harmoniskt ut än på bilderna ni har fått se här. Och jag tror det blir bra till slut. Om än med en del bulor, stick- och skärsår som minne.
Bra att ni lyssnar. Ber om ursäkt om jag framstod som tvär. Jag kände bara att jag fick kalla kårar när jag såg byggresultatet.

Det estetiska skiter jag egentligen i. Och där kan ni faktiskt ignorera mina åsikter. Det är ni som ska bo i huset. Det kan mycket väl bli superhäftigt när allt är på plats.

Det jag jag har lärt mig (som ni har gjort nu med) är dock konstruktionsritnignar med mera. Har man sånna kan man alltid redan i starten ha en dialog med byggarna. En erfaren kommer att komma med frågor och synpunkter istället för att bara acceptera rakt av

Mitt badrum är byggt av en polack med svensk arbetsledare och ett svenskt företag bakom och det är jag fruktansvärt nöjd med. Så det enda jag sätter för värdering i "nationalitet" är att det är folk som är 1. duktiga på att bygga enligt svensk standard (och med det menar jag miljö som tjäle, fukt osv) 2. Kan kommunicera tillfredsställande med mig som beställare. 3. Kan hantverket men frågar mig om slutresultatet (finish, detaljer, ev snickarglädje).

Jag har mest erfarenhet av lägenhet själv och att hjälpa vänner med hus (och en uppväxt i hus och fritidshus). Mitt nästa projekt blir att köpa ett hus att bygga på så jag gillar att ni lägger ut detta. Så att vi kan lära oss med.

Vi lär oss till nästa gång. Och vi ska inte gå och ha ångest när det "bara" är pengar. Då ni tar kontakt med ingenjörer och specialister är jag nöjd. De kommer iaf se till att det blir ett säkert bygge :)
 
  • Gilla
erkka
  • Laddar…
C cosmic skrev:
Vill bara säga att jag uppskattar församlingens engagemang, råd, tips och varningar och skrämselrop (hmmpff) synnerligen mycket. Byggahus-forumen är helt enkelt en veritabel, ovärderlig skattkammare av engagerade och kunniga människor! Helt otroligt vad mycket kunskap det finns här.
Håller med. Nu när jag ska köpa hus inom ett år (med lite tur) så finns det så otroligt mycket kunskap att läsa sig till här. Nu när forumet är så gammalt finns det folk som varit med om nästan alla tänkbara problem. Så man kan relativt enkelt se ett problem i en fastighet. Googla. Och så kommer det upp en tråd på byggahus. Där man kan se om det är allvarligt eller inte och förslag på åtgärder
 
K Kallebo skrev:
Sen köper jag inte justus 1600 kg. Är det snözon 2 i stockholm? I så fall blir det dryga 600 kg per takstolsmitt.
Nä, det måste ha blivit något fel i min uträkning. 600 kg är närmare sanningen. Ber så mycket om ursäkt. Jag hatar att räkna med kN, det blir så akademiskt. Tack Kallebo!
 
Ett alternativ till dragstag är att förse mittakstolarna med vridstyva förband högst upp. T.ex.skivor av K-plywood som monteras på ömse sidor och sedan dras ihop med genomgående bult eller liknande enligt bifogade skiss.
Skiss av vridstyvt förband för mittakstol med K-plywood och genomgående bult.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
Appendix och 1 till
  • Laddar…
J justusandersson skrev:
Ett alternativ till dragstag är att förse mittakstolarna med vridstyva förband högst upp. T.ex.skivor av K-plywood som monteras på ömse sidor och sedan dras ihop med genomgående bult eller liknande enligt bifogade skiss.
[bild]
Ja, det skulle ju rent estetiskt vara den bästa lösningen, blir ganska stort ingrepp dock.. nu är det ju ordentligt svårt att öppna ända upp - speciellt med tanke på att det ligger 300 mm ekofiber inbålst i taket...men samma problem fast i mindre skala uppstår förstås vid montering av dragstänger. vi får göra en avvägning vad som är mest genomförbart i det här läget...
 
Har ni redan blåst in fibrerna, så glöm detta förslag. Ett dragstag kan ni montera efteråt utan att öppna upp om ni ber en smed (mekanisk verkstad) svetsa på plattjärn med skruvhål i rätt vinkel på stålstångens ändar. Sedan kan ni skruva fast staget igenom takbeklädnaden rätt in i bjälken.
 
  • Gilla
varga
  • Laddar…
J justusandersson skrev:
Ett alternativ till dragstag är att förse mittakstolarna med vridstyva förband högst upp. T.ex.skivor av K-plywood som monteras på ömse sidor och sedan dras ihop med genomgående bult eller liknande enligt bifogade skiss.
[bild]
Men det är väl ungefär den funktionen de där träbitarna vi fick se på senaste bilderna är tänkta att ha. Och om en konstruktör har tittat på det och tycker det kan fungera, så får väl TS lita på det.
 
  • Gilla
crazytok
  • Laddar…
H hempularen skrev:
Men det är väl ungefär den funktionen de där träbitarna vi fick se på senaste bilderna är tänkta att ha. Och om en konstruktör har tittat på det och tycker det kan fungera, så får väl TS lita på det.
Nu är ju behovet överspelat, men enligt min uppfattning är det stor skillnad i vridstyvhet mellan dessa två varianter. Det kan ju finnas någon annan läsare som kan ha nytta av upplysningen.
 
  • Gilla
Kallebo
  • Laddar…
Var och roade mig i regnet på Liseberg igår
kom då givetvis att tänka på den här tråden!
Här är "plintarna" till en ca 1.5m bred trappa
jämfört med första bilderna här i tråden så är det viss skillnad i hur man dimensionerat.
Bild av fundament till trappa med synlig armeringsjärn och betong som jämförs med tidigare dimensionering.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Stålstolpar monterade på betongplintar för en trappa, omgivna av grönska och våt mark.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
  • Gilla
Appendix och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.