Att säljaren har ansvaret fram till tillträde är väl standard och tills dess är det säljarens försäkring som gäller och säljaren som får ersättning osv. Inget oklart därvid. Eftersom säljarna är ett gammalt par så tänkte vi hjälpa dom genom att titta på vilka alternativ som finns.
Detaljplanen kräver ett visst antal träd på tomten, så återplantering är nödvändigt, men som tidigare nämnts så är troligen tujor det bästa alternativet då.
Alla verkar överrens om att det inte är något försäkringsärende, och vi vill inte belasta säljarna, så min fråga är besvarad. Tack
Detaljplanen kräver ett visst antal träd på tomten, så återplantering är nödvändigt, men som tidigare nämnts så är troligen tujor det bästa alternativet då.
Alla verkar överrens om att det inte är något försäkringsärende, och vi vill inte belasta säljarna, så min fråga är besvarad. Tack
Det skulle vara intressant att få se hur detta är formulerat i detaljplanen!Byggmarodören skrev:
Kravet ser i mina ögon mycket märkligt ut.
Kan du inte kopiera (eller skriva av) den delen av planen så vi får läsa!
Förövrigt tycker jag inte tuja passar in på en Halländsk naturtomt.
Den är lika främmande där som en rhododendronbuske.
Oj,Oj;Oj mycke felaktig info här avseende försäkring..... Men en hel del rätt också
.
För att du skall ha rätt till ersättning skall du ha ett eget intresse, d.v.s. äga fastigheten. Det gör du inte,följdaktligen kan du inte få någon ersättning,.även om du skulle ha haft en försäkring.....
Ågaren kan få ersättning för de stormfällda träden OM han/hon har en husplusförsäkring,kan heta nåt annat beroende på vilket försäkringsbolag de har. Den försäkringen gäller med en övre beloppsgräns av 100.000 eller motsvarande.D.v.s. skador upp till detta belopp ersätts från försäkringen. Skadeersättningen kan då avse ersättning för röjning bortfrakt av träd och ersättning för de fallna träden. Ersättningen för de fallna träden betalas med vad det kostar att skaffa o plantera träd som går att köpa I handeln m.a.o. cirka 3 meter höga träd, som brukar kosta cirka 7000:- per träd planterat o klart.
Vill du veta mer så fråga här på forumet så skall jag svara.....
. För att du skall ha rätt till ersättning skall du ha ett eget intresse, d.v.s. äga fastigheten. Det gör du inte,följdaktligen kan du inte få någon ersättning,.även om du skulle ha haft en försäkring.....
Ågaren kan få ersättning för de stormfällda träden OM han/hon har en husplusförsäkring,kan heta nåt annat beroende på vilket försäkringsbolag de har. Den försäkringen gäller med en övre beloppsgräns av 100.000 eller motsvarande.D.v.s. skador upp till detta belopp ersätts från försäkringen. Skadeersättningen kan då avse ersättning för röjning bortfrakt av träd och ersättning för de fallna träden. Ersättningen för de fallna träden betalas med vad det kostar att skaffa o plantera träd som går att köpa I handeln m.a.o. cirka 3 meter höga träd, som brukar kosta cirka 7000:- per träd planterat o klart.
Vill du veta mer så fråga här på forumet så skall jag svara.....
Ja, eller högst tvåAnna_H skrev:
Skämt åsido, en växer väldigt långsamt och blir sällan så hög.
Varför inte ett par nya granar.
Eller något annat träd som växer i närheten.
Annars tycker jag Ravepers förslag är genialiskt:
raveper skrev:
Tuja växer inte vilt i Sverige, nej.thomasx skrev:Det får du så klart tycka att den inte gör
Men, på samma vis är du då lika främmande i 2013 som en stenåldersgubbe...
Man skulle kunna kalla den artfrämmande, och den passar inte i svensk natur.
Den är vanlig i nyanlagda villaträdgårdar, men det är en annan sak.
Det där resonemanget om stenåldersgubbar, 2013 och mig förstår jag inte.
Kan du utveckla?
carra;Oj,Oj;Oj mycke felaktig info här avseende försäkring..... Men en hel del rätt också.
För att du skall ha rätt till ersättning skall du ha ett eget intresse, d.v.s. äga fastigheten. Det gör du inte,följdaktligen kan du inte få någon ersättning,.även om du skulle ha haft en försäkring.....
Kan du förklara vem som sagt något annat en det du upprepar.
. För att du skall ha rätt till ersättning skall du ha ett eget intresse, d.v.s. äga fastigheten. Det gör du inte,följdaktligen kan du inte få någon ersättning,.även om du skulle ha haft en försäkring.....
Kan du förklara vem som sagt något annat en det du upprepar.
Nån forumgud t.ex.
Det här med försäkring är inte lätt,jag kan försäkring o skador! Inte alla ger "rätt svar" o att då som frågare få oriktiga svar som läses av många o tas för "rätt svar" är inte bra. Det kan bara skapa problem.....
.Det här med försäkring är inte lätt,jag kan försäkring o skador! Inte alla ger "rätt svar" o att då som frågare få oriktiga svar som läses av många o tas för "rätt svar" är inte bra. Det kan bara skapa problem.....
Nu är växtvalet visserligen inte ämne för tråden. Men jag kan ändå inte låta bli att reagera med både utropstecken och frågetecken.
Berätta gärna mer om planen och verkligheten! Efter att ha sett bifogade foton har jag faktiskt svårt att smälta varför detaljplanen kräver återplantering efter en nedblåst rötgran! Förhoppningsvis är detta en missuppfattning. Gissningsvis riktas planskyddet mot de låga tallarna man skymtar i bakgrunden. Råkar de växa på en strandvall kan det vara motiverat att återplantera samma art. Annars kan jag inte tycka mycket annat än att det är en fördel med lite upprensning av gran för att gynna löv eller ädellöv. Jag ser fler granar som riskerar att hämma utvecklingsbara lövträd.
Nu kanske det låter som att jag talar emot mig själv. Men tuja behöver inte alls vara portförbjuden på en tomt som denna. Varken enar eller idegran växer upp över en natt. Tujor däremot har den tacksamma egenskapen att växa snabbt och dessutom ge effektivt lä när lövträden står nakna. Alltså kan man med fördel använda tuja som "amträd" medan andra arter kommer på tillväxt. Och när idegran och enar etablerat sig om tio, femton år har tujorna gjort sitt jobb. Då åker de ut som julgranen efter tjugondag Knut.
Berätta gärna mer om planen och verkligheten! Efter att ha sett bifogade foton har jag faktiskt svårt att smälta varför detaljplanen kräver återplantering efter en nedblåst rötgran! Förhoppningsvis är detta en missuppfattning. Gissningsvis riktas planskyddet mot de låga tallarna man skymtar i bakgrunden. Råkar de växa på en strandvall kan det vara motiverat att återplantera samma art. Annars kan jag inte tycka mycket annat än att det är en fördel med lite upprensning av gran för att gynna löv eller ädellöv. Jag ser fler granar som riskerar att hämma utvecklingsbara lövträd.
Nu kanske det låter som att jag talar emot mig själv. Men tuja behöver inte alls vara portförbjuden på en tomt som denna. Varken enar eller idegran växer upp över en natt. Tujor däremot har den tacksamma egenskapen att växa snabbt och dessutom ge effektivt lä när lövträden står nakna. Alltså kan man med fördel använda tuja som "amträd" medan andra arter kommer på tillväxt. Och när idegran och enar etablerat sig om tio, femton år har tujorna gjort sitt jobb. Då åker de ut som julgranen efter tjugondag Knut.
Här kommer lite info om detaljplanen eftersom det efterfrågas:
"Tomten skall vara planterad med högväxande stamträd om minst 10st/1000kvm" samt "Marklov krävs för också för att fälla träd med en stamdiameter över 15cm i brösthöjd", och från sammanfattningen av detaljplanen " ... ersättningsplantering för borttagna träd ska ha en höjd av minst 1.5m".
Det är lite speciella regler, men det ger också området den charm som vi fastnade för.
Det är mestadels granar på tomten, men två rejäla björkar, en enbuske och en stor tall står där också, samt några mindre lövträd.
Jag tvivlar på att vi behöver söka marklov för att stormen tog två träd, men jag är lite orolig för att bygglovsavdelningen vill att träden ska återplanteras innan vi kan få bygglov (och därav min ursprungliga fråga om det kunde ligga på säljarens försäkring när skadan skett innan tillträdet).
"Tomten skall vara planterad med högväxande stamträd om minst 10st/1000kvm" samt "Marklov krävs för också för att fälla träd med en stamdiameter över 15cm i brösthöjd", och från sammanfattningen av detaljplanen " ... ersättningsplantering för borttagna träd ska ha en höjd av minst 1.5m".
Det är lite speciella regler, men det ger också området den charm som vi fastnade för.
Det är mestadels granar på tomten, men två rejäla björkar, en enbuske och en stor tall står där också, samt några mindre lövträd.
Jag tvivlar på att vi behöver söka marklov för att stormen tog två träd, men jag är lite orolig för att bygglovsavdelningen vill att träden ska återplanteras innan vi kan få bygglov (och därav min ursprungliga fråga om det kunde ligga på säljarens försäkring när skadan skett innan tillträdet).
För att skaffa lite proportioner i diskussionen: Gå ut och räkna årsringar på de fallna bjässarna! Jag gissar att de är mellan 50 och 60 år gamla. En ek får på samma tid betydligt större krona än granar, och en fullvuxen ek fyller utan vidare upp 4-500 kvm markyta. Alldeles ensam!
En tumregel är att trädkronor inte ska behöva stå tätare än att deras yttersta kvistar öht inte nuddar något annat träd. Då mår träden som bäst. Eftersom träd har mycket lång omloppstid krävs det mycket kunskap och omtanke för att hela tiden fylla på med nya träd när "gamlingarna" faller bort.
Min slutsats är att den som beslutat en sådan detaljplan saknat denna kunskap och brustit i omtanke om både träden och de människor som tvingas leva med reglerna. Men för att göra det bästa av saken tycker jag att du ska kontakta kommunens stadsträdgårdsmästare. Han/hon bör kunna ge dig goda råd om växtval, urval och föryngring. Dessutom kanske du kan få lite hjälp att övertyga bygglovsenheten om det nödvändiga i eventuella avvikelser från detaljplan.
En tumregel är att trädkronor inte ska behöva stå tätare än att deras yttersta kvistar öht inte nuddar något annat träd. Då mår träden som bäst. Eftersom träd har mycket lång omloppstid krävs det mycket kunskap och omtanke för att hela tiden fylla på med nya träd när "gamlingarna" faller bort.
Min slutsats är att den som beslutat en sådan detaljplan saknat denna kunskap och brustit i omtanke om både träden och de människor som tvingas leva med reglerna. Men för att göra det bästa av saken tycker jag att du ska kontakta kommunens stadsträdgårdsmästare. Han/hon bör kunna ge dig goda råd om växtval, urval och föryngring. Dessutom kanske du kan få lite hjälp att övertyga bygglovsenheten om det nödvändiga i eventuella avvikelser från detaljplan.
Självklart behöver ni inte söka om lov för stormfällda träd. Inte heller måste ni sätta tillbaka nya stormkänsliga granar. Jag skulle helt klart välja att återplantera med något annat än gran, dels stjäl de ju oerhört mycket ljus, dels är deras rotsystem så ytligt så de, som du märkte, lätt blåser omkull.
Här omkring, och speciellt runt godset Stjärnarp har det blåst omkull mycket träd av alla slag.Anna_H skrev:
Men det ser ut som främst björk har vält med hela rotsystemet.
Är björk lika dålig eller sämre än gran på att stå upprätt?
Med risk att vi är en smula OF: Björkens rötter är betydligt större och djupare än hos gran. Men på grund av bristfällig gallring kan björkskog ändå bli känslig för vind- och snöskador. Står björk för tätt utvecklas grenverket torftigt. Då riskerar stammen att kollapsa av trädkronans ensidiga belastning. Du har säkert sett hur ungbjörkar (10-15 år) kan vika sig som bågar ute i tättbevuxen slyskog. Granen däremot finner en styrka i att växa tätt. Gran drabbas som värst av storm i skogsbryn, intill kalhyggen och vid äldre vindfällen.KnockOnWood skrev:
Beträffande åldrande björkbjässar ska vi minnas att björken har bättre "energivärde" än gran. Ett annat sätt att uttrycka samma sak är att björk väger mer. Närmare bestämt omkring 35 procent mer än gran. Lägg därtill att en solitärt växande björk med åren skaffar sig en betydande trädkrona. Summan blir att en åldrig björk blir vida mycket tyngre än granar i allmänhet.