Tolkning av "utan hinder härav" och punktprickad mark

[Luddberg]

Följande formulering återfinnes i vår detaljplan från 1984 (då Byggnadsstadgan gällde):

Med Bq betecknat område får användas endast för bostadsändamål. Sådan förändring av befintlig byggnad får ej vidtagas som förvanskar dess yttre form och allmänna karaktär. Ny byggnad med i huvudsak samma omfattning som den befintliga byggnaden och en utformning som ansluter till den kulturhistoriska miljön får uppföras endast om befintlig byggnad till väsentlig del skadas av våda. Utan hinder härav kan medges viss begränsad nybebyggelse som med hänsyn till områdets allmänna kulturhistoriska karaktär prövas lämplig.

Jag tycker mig vara hyffsat bevandrad med det svenska språket, men har svårt att tolka den fetstilade biten. Som jag förstår det innebär det att man kan ge tillstånd till ny bebyggelse.

En komplikation: Samtliga fastigheter betecknade Bq i detaljplanen består till 100% av punktprickad mark (mark som inte får bebyggas).

Hur är det tänkt att man ska ställa dessa motvarandra?

Boverket skriver att

De äldre planerna har planhandlingar som skiljer sig en hel del från de planhandlingar som upprättas enligt dagens lagstiftning. Till exempel innehöll de äldre plankartorna inga eller väldigt få bestämmelser. Bestämmelserna fanns istället i den tillhörande beskrivningen och bestod ofta av sammansatta formuleringar”.

 

[hempularen]

Som jag förstår det innebär det att man kan ge tillstånd till ny bebyggelse.

Det är en korrekt tolkning.

Punktprickningen var nog tänkt att kunna brytas om det är aktuellt med en "lämplig" nybyggnad.

Här finns då en risk att punktprickningen idag räknas som obrytbar. Att byggnadsnämnden alltså inte anser att de får bevilja ett bygglov på prickad mark, även om alla är med på att det passar in under undantagsklausulen.

 

[Luddberg]

Det är en korrekt tolkning.

Punktprickningen var nog tänkt att kunna brytas om det är aktuellt med en "lämplig" nybyggnad.

Här finns då en risk att punktprickningen idag räknas som obrytbar. Att byggnadsnämnden alltså inte anser att de får bevilja ett bygglov på prickad mark, även om alla är med på att det passar in under undantagsklausulen.

Ja men så verkar det som de (kommer) resonera i mitt fall.

Men hur i hela världen kan vi ha ett system där nämnden känner sig tvingad att ta beslut som går emot detaljplanens syfte och intentioner?

Boverket skriver ju dessutom

När en äldre plan används ska planen tolkas utifrån den lagstiftning och den praxis som gällde vid tidpunkten då planen togs fram. Äldre planer såsom byggnadsplaner, stadsplaner och avstyckningsplaner gäller idag som detaljplaner.

(https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/detaljplan/digitalisering/digital_dp/)

 

[Eld]

Står det uttryckligen i detaljplanen att punktprickad mark inte får bebyggas?

 

[Claes Sörmland]

Planens syfte och bestämmelser ska förvisso tolkas enligt den lagstiftning som gällde när den inrättades, alltså byggnadsstadgan i ditt fall.

Men samtliga bestämmelser måste ha stöd i dagens gällande lagtext i PBL för att vara gällande.

Finns det verkligen stöd för att reglera de här sakerna i dagens PBL? Vilken är den exakta lagtexten som ger stöd för dessa planbestämmelser i 4 kap. PBL?

Här:

https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...ing/plan-och-bygglag-2010900_sfs-2010-900/#K4

 

[Luddberg]

Står det uttryckligen i detaljplanen att punktprickad mark inte får bebyggas?

Ja.

"Med punktprickning betecknad mark får icke bebyggas"

 

[Claes Sörmland]

Ja.

Då är det en gällande planbestämmelse, i grunden är det förbud att bebygga den punktprickade marken.

Är även ytan som de gamla befintliga husen 1984 står på punktprickad så att dessa byggnader blev planstridiga i samband med att planen vann laga kraft? Eller har man ritat i plankartan och angett bestämmelser i enlighet med vad du har citerat i trådstart, att dessa äldre hus inte ska vara planstridiga och alltså inte står på punktprickad mark med aktuell bestämmelse?

 

[Claes Sörmland]

Här finns svaret på vad det där "q" i detaljplanens Bq-reglering betyder:



https://www.boverket.se/sv/PBL-kuns...---och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/

 

[Luddberg]

Då är det en gällande planbestämmelse, i grunden är det förbud att bebygga den punktprickade marken.

Men hur kan man då ha skrivit att det kan tillåtas viss nybebyggelse?

Är även ytan som de gamla befintliga husen 1984 står på punktprickad så att dessa byggnader blev planstridiga i samband med att planen vann laga kraft? Eller har man ritat i plankartan och angett bestämmelser i enlighet med vad du har citerat i trådstart, att dessa äldre hus inte ska vara planstridiga och alltså inte står på punktprickad mark med aktuell bestämmelse?

De hus som fanns vid detaljplanens upprättande är inte placerade på punktprickad mark. Detaljplanen upprättades när området redan var bebyggt. Jag var otydlig i min formulering att allt var punktprickat. Jag menade all obebyggd yta.

Men samtliga bestämmelser måste ha stöd i dagens gällande lagtext i PBL för att vara gällande.

Finns det verkligen stöd för att reglera de här sakerna i dagens PBL? Vilken är den exakta lagtexten som ger stöd för dessa planbestämmelser i 4 kap. PBL?

Det ligger väl i så fall på kommunens jurister att klargöra. Jag klarar nog inte av att tolka den länkade lagtexten. Jag såg inget jag kunde förstå som tydde på att det motsatta skulle vara sant. Ja, jag förstår att det inte är så lagar fungerar, men jag menar att många formuleringar kunde för en lekman som mig tolkas som att det fortfarande var tillämpbart, t.ex "31 § En beskrivning av hur detaljplanen ska förstås och genomföras (planbeskrivning) ska finnas tillsammans med planen." Jag kan inte se att dylika formuleringar är reglerade i §33 om vad planbeskrivningen ska innehålla.

 

[Claes Sörmland]

Då tycker jag det är rätt tydligt. Detaljplanens syfte är att bevara den äldre bebyggelsen med endast begränsad nybebyggelse som harmoniserar med den gamla.

Du får inte bebygga den punktprickade marken men du får riva ett gammalt hus och uppföra en ny byggnad på samma yta som inte är punktprickad om åtgärden inte förnärmar områdets allmänna kulturhistoriska karaktär. Den nya byggnaden måste alltså ges storlek och utformning så att den ansluter till den gamla bebyggelsen. Allt det senare prövas vid bygglovsansökan. Kanske menar man pastischer, jag vet inte. Du är alltså ganska rättslös.

 

[Luddberg]

Här finns svaret på vad det där "q" i detaljplanens Bq-reglering betyder:

[bild]

[länk]

I detaljplanens text finns väldigt väl specificerat vad som avses med de olika märkningarna, så jag ser inte att det skulle vara oprecist:

Med BQ betecknat område får användas endast för bostadsändamål och skall utgöra reservat för befintlig, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Åtgärd får ej vidtagas som minskar byggnadens kulturhistoriska värde. Ny byggnad med i huvudsak sammaomfattning som den befintliga byggnaden och en utformning som ansluter till den kulturhistoriska miljön får uppföras endast om befintlig byggnad till väsentlig del skadas av våda

Med Bq betecknat område faår användas endast för bostadsändamål. Sådan förändring av befintlig byggnad får ej vidtagas som förvanskar dess yttre form och allmänna karaktär. Ny
byggnad med i huvudsak samma omfattning som den befintliga byggnaden och en utformning som ansluter till den kulturhistoriska miljön får uppföras endast om befintlig byggnad till
väsentlig del skadas av våda. Utan hinder härav kan medges viss begränsad nybebyggelse som med hänsyn till områdets allmänna kulturhistoriska karaktär prövas lämplig.

Med B betecknat område får användas endast för bostadsändamål.

Med Q betecknat område skall utgöra reservat för befintlig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Åtgärd får inte vid-tagas som minskar byggnadens kulturhistoriska värde. Befintlig byggnad får utnyttjas endast för ändmål som byggnadsnämnden finner förenligt med byggnadens bevarande. Ny byggnad med i huvudsak samma omfattning som den befintliga byggnaden och en utformning som ansluter till den kulturhistoriska miljön får uppföras endast om befintlig byggnad till väsentlig del skadas av våda.

Den aktuella fastigheten är enbart betecknad med B. Min tanke är att (förutsatt min tolkning att Bq kan få ny bebyggelse - vilket i flera fall gjorts med hänvisning till just den formuleringen (dock har ingen ansökan gjort efter 2011 (aktuell ansökan undantagen)), att en fastighet med lägre skyddsgrad inte kan ha högre krav.

 

[Luddberg]

Du får inte bebygga den punktprickade marken men du får riva ett gammalt hus och uppföra en ny byggnad på samma yta som inte är punktprickad om åtgärden inte förnärmar områdets allmänna kulturhistoriska karaktär.

Men det är ju inte nybebyggelse. Och varför skulle man då skriva "utan hinder härav..."- den texten blir ju helt överflödig med din tolkning. Och det verkar inte vara så det tolkats i de beviljade ansökningar jag kunnat ta del av. Exempelvis följande yttrande från kommunen i ett ärende från 2009:

I förarbetena till planen för området framgår att bebyggelsen inte helt skall frysas i ett
speciellt skede utan att vissa förändringar kan inrymmas under förutsättning att stor varsamhet med miljön iakttas. I planens beskrivning framgår också att man kan tillåta viss begränsad nybebyggelse som med hänsyn till områdets allmänna kulturhistoriska karaktär prövas lämplig

 

[Claes Sörmland]

I detaljplanens text finns väldigt väl specificerat vad som avses med de olika märkningarna, så jag ser inte att det skulle vara oprecist:

Boverkets argument är: "Bestämmelsen gav i sig inget skydd för byggnaden samtidigt som den i egentlig mening inte heller styrde markanvändningen."

q är således en mjuk reglering, typ tips till byggnadsnämndens handläggare hur de ska tolka planens syfte. I moderna planer skiljer man på planens syfte och planens bestämmelser. Jag uppfattar att det är vad Boverket menar med oprecist.

Den aktuella fastigheten är enbart betecknad med B.

Om bestämmelsen för aktuell fastighet är B och inte Bq så kan vi släppa att fundera på q helt.

Min tanke är att (förutsatt min tolkning att Bq kan få ny bebyggelse - vilket i flera fall gjorts med hänvisning till just den formuleringen (dock har ingen ansökan gjort efter 2011 (aktuell ansökan undantagen)), att en fastighet med lägre skyddsgrad inte kan ha högre krav.

Jag tror inte det är så intressant vilka andra bygglov som har givits genom åren med denna plan. Det kommer att hävdas från byggnadsnämnden att varje äldre byggnad och fastighet har helt olika påverkan på bebyggelsemiljön och man kommer att besluta enligt det helt subjektiva tyckandet.

 

[Claes Sörmland]

Exempelvis följande yttrande från kommunen i ett ärende från 2009:
I förarbetena till planen för området framgår att bebyggelsen inte helt skall frysas i ett
speciellt skede utan att vissa förändringar kan inrymmas under förutsättning att stor varsamhet med miljön iakttas. I planens beskrivning framgår också att man kan tillåta viss begränsad nybebyggelse som med hänsyn till områdets allmänna kulturhistoriska karaktär prövas lämplig

Yttrandet är inte förvånande för mig, det är så jag förstår syftet med planen i de fragment som du har visat i tråden.

 

[Claes Sörmland]

Men det är ju inte nybebyggelse. Och varför skulle man då skriva "utan hinder härav..."- den texten blir ju helt överflödig med din tolkning.

Min förståelse av varför "härav" finns där:

"Utan hinder härav kan medges viss begränsad nybebyggelse som med hänsyn till områdets allmänna kulturhistoriska karaktär prövas lämplig."

"Härav" syftar på meningen före som lyder: "Ny byggnad med i huvudsak samma omfattning som den befintliga byggnaden och en utformning som ansluter till den kulturhistoriska miljön får uppföras endast om befintlig byggnad till väsentlig del skadas av våda."

D v s i grund och botten ska de gamla byggnaderna stå kvar. Men vid våda, t ex att byggnaden brinner ned eller har rötat så tänker sig planförfattaren att ett nytt hus får ersätta det gamla. Det ska dock i omfattning och utformning ansluta till den kulturhistoriska miljön. Pastisch kanske?

Om det finns byggrätter som inte har nyttjas (nybebyggelse), t ex obebyggda tomter så kan de nybebyggas med en friare utformning om det bedöms vara lämpligt med hänsyn till områdets allmänna kulturhistoriska karaktär.